Denna studie har vi gjort för att beskriva och ge en förstÄelse för elevens lÀrande i skriv- och lÀsprocessen med datorn som verktyg. Bakgrunden bygger till stor del pÄ tidigare forskning om olika aspekter kring lÀs- och skrivinlÀrning. Vi belyser Àven datorns betydelse i klassrummet och olika lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder dÀr metoden ?Att skriva sig till lÀsning? har en central del. Undersökningen genomfördes pÄ fyra skolor i PiteÄ kommun som ingÄr i CMiT:s projekt ?Att skriva sig till lÀsning?.

Syftet med denna studie var att undersöka hur Tragetons metod har anvÀnts i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen. I uppsatsen har det förts ett resonemang omkring metodens för- respektive nackdelar samt om metoden kan anses vara lÀmplig för alla elever eller ej. För att undersöka detta har tvÄ pedagoger frÄn en skola i södra Sverige intervjuats. De arbetade i en Ärskurs 2 respektive Ärskurs 3; och det Àr deras tankar och Äsikter som undersökningen har baserats pÄ.Resultatet visade att de intervjuade pedagogerna var positivt instÀllda till att anvÀnda datorn i sin undervisning. De ansÄg ocksÄ att metoden var speciellt lÀmplig för elever som redan har knÀckt lÀskoden, samt för de elever som kan tycka det Àr svÄrt att skriva för hand.

I denna studie undersöks hur pedagoger ser pÄ arbetet med datorn som verktyg vid den tidiga skriv- och lÀsinlÀrningen samt vilka hinder och möjligheter de kommit fram till. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer med verksamma pedagoger i förskoleklass och tidiga skolÄr. Empirin jÀmförs sedan med utgÄngspunkt i teorier kring skriv- och lÀsinlÀrning. Resultatet visar att pedagogerna gÀrna vÀljer ut delar ur arbetet med datorn för att sedan föra ihop det med den undervisning de haft tidigare, men att ingen av dem anvÀnder metoden fullt ut. Slutsatsen blir att pedagogerna ser skriv- och lÀsinlÀrning med datorn som verktyg som ett komplement till övrig undervisning istÀllet för att anvÀnda metoden pÄ egen hand..

AbstractSyftet med denna studie Ă€r att undersöka om det Ă€r finns nĂ„gra skillnader mellan det elever skriver för hand och pĂ„ datorn. Eleverna vill hellre skriva sina skoluppgifter pĂ„ datorn och betyder det dĂ„ att eleverna utvecklar sitt skrivande, med att fĂ„ bĂ€ttre styckeindelning och fler rĂ€ttstavade ord? En annan aspekt som ocksĂ„ Ă€r viktig Ă€r om elevernas texter utvecklas nĂ€r de fĂ„r respons. Är det nĂ„gon skillnad mellan hur tjejer och killar skriver? Undersökningen Ă€r gjord i en högstadieskola i Ă„rskurs 9 under höstterminen 2009 och vĂ„rterminen 2010.

ISBInstitutionen för samhÀlls- och beteendevetenskapExamensarbete10 poÀngSammanfattning_______________________________________________________Tina RiwikDatorunderstödd lÀsinlÀrning- Att skriva sig till lÀsningVÄren 2007 Antal sidor: 36 inklusive bilagor__________________________________________________________________________Syftet med denna studie var att belysa hur nÄgra yrkesverksamma förskollÀrare och lÀrare arbetar med lÀsinlÀrning, hur de anvÀnder datorn som hjÀlpmedel för att stimulera barnens sprÄkutveckling och lÀsinlÀrning. Syftet var ocksÄ att ta reda pÄ vilka förutsÀttningar som krÀvs för att undervisningen ska kunna bedrivas. Detta Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ sju intervjuer med yrkesverksamma förskollÀrare och lÀrare fördelade pÄ tvÄ skolor pÄ tvÄ mindre orter för att fÄ en inblick hur deras arbete Àr upplagt. En av de viktigaste punkterna som framkom var att barnen mÄste tillÄtas att leka fram sin kunskap och att det mÄste ske pÄ varje barns individuella sÀtt. Att det Àr bra att arbeta med datorn som ett hjÀlpmedel Àr nÄgot som framkommer i denna studie, och det Àr en metod som gÄr att anpassa till alla kunskapsnivÄer och intressen hos barnen.

Bakgrund: I dag anvÀnds datorn pÄ allt fler arbetsplatser runt om i hela vÀrlden, i olika sammanhang. Allt fler upptÀcker vilka fantastiska möjligheter datorn har att erbjuda. I skolan har inte genomslagskraften blivit sÄ stor och flera statliga och kommunala satsningar har gjorts utan nÄgon större framgÄng. SÀljö (2000) menar att det inte har kommit tillrÀckligt bra pedagogiska program för skolan. Med detta som bakgrund vill vi undersöka ifall arbetet med datorn utvecklas mer om en metod anvÀnds.

Syftet med vÄrt arbete har varit att fÄ och skapa förstÄelse för hur ett arbetssÀtt som Àr inspirerat av Arne Tragetons metod ?att skriva sig till lÀsning?, anvÀnds som inkluderande pedagogiskt hjÀlpmedel i undervisningen i skolans tidigare Är. Vi har Àven fÄtt inblick i hur datorn kan anvÀndas som komplement till pennan i syfte att stimulera till vidare skriv- och lÀsutveckling. TvÄ elever och en lÀrare har intervjuats om och observerats kring hur datorn anvÀnds i den löpande undervisningen. En annan del av vÄrt syfte var att ta reda pÄ hur detta arbetssÀtt pÄverkar elevernas lÀsning och skrivning.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur ett antal pedagoger pÄ olika Tragetoninspirerade skolor resonerar kring sitt arbetssÀtt vid datorn i elevernas skriv- och lÀsinlÀrning samt hur pedagogerna vÀrderar samarbetet som metod vid elevers textproduktion. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. FrÄgorna har berört datorn i undervisningen, samspelets betydelse vid datorn, skrivundervisning vid datorn respektive handskrivning, pedagogernas upplevelser kring elevernas skriv- och lÀsfÀrdigheter samt pedagogernas roll i undervisningen. Av resultatet framgÄr det att pedagogerna ser positivt pÄ metoden, Skriva sig till lÀsning. Det finns flera fördelar med datorn i elevernas skriv- och lÀsinlÀrning, exempelvis kan eleverna koncentrera sig mer pÄ innehÄllet och sprÄket i berÀttelserna Àn att forma bokstÀver för hand.

Syftet med denna studie ?r att med en intervjustudie unders?ka hur f?rskoll?rare resonerar att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg och hur f?rskoll?rare anser det p?verkar barns spr?kutveckling samt hur de inkluderar flerspr?kiga barn i h?gl?snings-situationerna. Studien utg?r ifr?n ett sociokulturellt perspektiv samt f?ljande fr?gest?llningar: 1) Hur resonerar f?rskoll?rare att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg f?r spr?kutvecklingen hos barn?, 2) Hur beskriver f?rskoll?rare att de planerar f?r h?gl?sning som en spr?kutvecklande aktivitet? samt 3) Hur resonerar f?rskoll?rare kring att inkludera flerspr?kiga barn under h?gl?sningen? Enligt Brodin och Renblad (2019) och Alatalo och Westlund (2021) s? anv?nds inte l?sningen som ett undervisningstillf?lle f?r att ge m?jlighet f?r barnen att utveckla sina spr?kkunskaper. Eftersom att f?rskolan har en viktig roll i barns spr?kutveckling menar vi att v?r studie ger en viktig inblick i hur f?rskoll?rare resonerar kring hur spr?kutvecklingen f?r barn i f?rskoleverksamheten kan se ut.

Uppsatsens syfte Àr att genom en kvalitativ intervjustudie undersöka lÀrares uppfattning kring datorn som redskap vid lÀs- och skrivundervisning. Det empiriska underlaget utgörs av intervjusvar av sex verksamma lÀrare med inriktning mot grundskolan.Litteraturdelen behandlar teorier om lÀs- och skrivinlÀrning samt hur undervisningen kring denna verksamhet kan ta hjÀlp av datorn i undervisningen. Tragetons forskning Àr en av utgÄngspunkterna i denna studie eftersom han med sitt forskningsprojekt ?Att skriva sig till lÀsning? har sett datorn som ett positivt redskap vid lÀs- och skrivundervisningen.Det insamlade materialet har kategoriserats i en resultat- och analysdel dÀr informanternas tankar och uppfattningar har lyfts fram frÄn intervjuerna. I denna resultat- och analysdel framkommer det att man, som lÀrare, inte kan utesluta varken datorn eller pennan.

Idag finns datorer och pekplattor som naturliga inventarier i klassrummen runt om i Sverige och anvÀnds alltmer som lÀrverktyg i undervisningen, sÄ Àven i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen. Detta medför ett  pedagogiska och didaktiska skifte  som innebÀr att allt fler lÀrare arbetar utifrÄn variationer av Arne Tragetons metod ?Att skriva sig till lÀsning?, dÀr den gemensamma faktorn Àr att eleverna lÀr sig lÀsa och skriva genom att skriva pÄ datorer eller pekplattor. Genom anvÀndandet av dator eller pekplatta sÄ möjliggörs att det som  kallas alternativa verktyg anvÀnds som generella verktyg i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen.Syftet med denna studie var att studera om och i sÄ fall hur datorn som verktyg i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen stödjer elever som Àr i eller riskerar att hamna i lÀs- och skrivsvÄrigheter.  Studiens teoretiska bakgrund vilar pÄ det sociokulturella perspektivet dÀr kommunikation och samspelet mellan ut- och inlÀrning som upphov till det individuella lÀrandet.Studien Àr en kvalitativ intervjustudie som bygger pÄ intervjuer av sju specialpedagoger/speciallÀrare kring deras erfarenheter och Äsikter angÄende datorn som verktyg i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv.Resultatet visar att det finns indikationer pÄ att datorn som verktyg i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen har en positiv inverkan pÄ elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter vilket Àven bekrÀftas av de studier som tas upp i litteraturgenomgÄngen En viktig faktor för att arbetssÀttet ska bli framgÄngsrikt Àr lÀrarens kompetens kring lÀs- och skrivutveckling samt förmÄga att strukturera och individualisera undervisningen utifrÄn var enskild elevs behov..

Syfte: Syftet med denna studie Àr att studera hur parskrivning vid datorn hjÀlper elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. UtifrÄn syftet har följande forskningsfrÄgor formulerats:? Hur deltar, samtalar och interagerar eleverna i skrivsituationen?? Vilka förutsÀttningar krÀvs för att parskrivning vid datorn ska frÀmja elevernas lÀs- och skrivutveckling?Teori: Studien har en socialkonstruktionistisk teori. Centralt inom socialkonstruktionismen Àr att verkligheten ses som socialt konstruerad. Forskningsansatsen i studien Àr sociokulturell.

Borde det inte, med tanke pÄ det omfattande datoranvÀndandet i samhÀllet idag vara en sjÀlvklarhet att man Àven i undervisningen anvÀnder sig av datorn? Vad Àr det som ligger bakom den skepticism mÄnga lÀrare kÀnner inför att anvÀnda sig av datorn i undervisningen, speciellt i de lÀgre Äldrarna?I syfte att ta reda pÄ hur en lÀrares kunskapssyn, eller det pedagogiska förhÄllningssÀttet, avgör vilken metod som praktiseras i lÀs- och skrivinlÀrningen har jag intervjuat nÄgra lÀrare som undervisar i de lÀgre Äldrarna. Jag har ocksÄ haft som mÄl att undersöka vilka konsekvenser datoranvÀndning i undervisningen medför bÄde för lÀrare och för elever och dÄ tittat nÀrmare pÄ speciellt en metod som förutsÀtter datoranvÀndning i lÀs- och skrivinlÀrningen.NÀr Arne Trageton presenterade sin metod Att skriva sig till lÀsning fick han till att börja med ta emot mycket negativ kritik. Men, det har visat sig att eleverna genom att skriva pÄ tangentbord istÀllet för att anvÀnda penna de tre första skolÄren upplever lÀs- och skrivinlÀrningsprocessen bÄde kreativ och lustfylld. Trots att eleverna inte hanterar penna de första tre Ären visar de upp bÀttre resultat Àn övriga elever nÀr det gÀller handstil och rÀttstavning i nationella test i Är fyra.Trenden att lÄta eleverna skriva sig till lÀsning sprider sig allt snabbbare i Norge; varför inte lÄta oss inspireras och föra över den till vÄra svenska skolor? Den hÀr uppsatsen visar att vi skulle vinna mycket pÄ det dels i form av pedagogiska förtjÀnster men ocksÄ nÀr det gÀller att hÄlla skolan ajour med tidsandan..

I denna uppsats vill jag fÄ en bÀttre förstÄelse för de utmaningar som kan finnas nÀr datorn anvÀnds som ett redskap i lÀrande. Mitt mer specifika syfte Àr att se hur anvÀndandet av datorn i en utvald gymnasieklass kan utvecklas utifrÄn ett socialkonstruktivistiskt synsÀtt. I detta syfte anvÀnder jag mig av en enkÀtundersökning dÀr respondenterna Àr en gymnasieklass som gÄr sista Äret pÄ sin utbildning. EnkÀtens resultat speglar jag sedan i sociokulturell teori och i mina förförstÄelser som jag har fÄtt i mina möten med klassen. I mina slutsatser framtrÀder de utmaningar och utvecklingsomrÄden Àr en konsekvens av den rÄdande synen pÄ kunskap och arbetssÀtt i klassen.

Skolan har fÄtt ta del av den tekniska utvecklingen genom datorns introduktion. VÄr uppfattning Àr att dess fulla potential inte anvÀnds och att det har fokuserats för mycket pÄ hur man kan fÄ in datorn i undervisningen, nÀr frÄgan borde ha varit: "Varför?" I lÀroplanen finns det inga tydliga mÄl eller riktlinjer för hur datorn skall anvÀndas. Eftersom införandet av datorn inte har förankrats hos pedagogerna, har den ibland förpassats till att bli en dyr skrivmaskin eller en teknisk encyklopedi. Vi anser att datorn Àr ett hjÀlpmedel med stor potential för pedagoger och elever i skolans verksamhet.