Ledarskapsforskning och forskning kring ledarskapskulturer har varit ett populÀrt Àmne det senaste decenniet och det finns stor tillgÄng till uppsatser, artiklar och böcker inom Àmnet. Enligt Mats Alvesson Àr det svÄrt att sÀtta fingret pÄ Àmnet ledarskapskultur och skapa en definition av just begreppet kultur. En annan intressant utgÄngspunkt inom ledarskap har varit den forskning som handlar om att försöka se hur tydligt det tidiga ledarskapet och kulturen format ledarskapskulturen som Äterfinns senare inom organisationer.Syftet Àr att ge en djupare förstÄelse för vilka utmÀrkande drag frÄn ledarskapskulturen och ledarskapet som fanns under 1970-1980 talet pÄ IKEA som lever kvar Àn idag och beskriva de verktyg som IKEA anvÀnder sig av för att behÄlla kulturen. FrÄgestÀllningar som uppsatsen avser att besvara Àr: Hur mycket av den initiala ledarskapskulturen som Àr bestÄende i ett internationellt expanderande företag över en viss tidsperiod? Vilka verktyg anvÀnder sig IKEA av för att hÄlla ledarskapskulturen intakt?Fallstudien baserades pÄ en kvalitativ studie för att kunna ge en djupare förstÄelse för vilka utmÀrkande spÄr frÄn ledarskapskulturen och ledarskapet som fanns under 1970-1980 talet pÄ IKEA som lever kvar Àn idag.

SAMMANFATTNINGUppsatsen har behandlat asylrÀtten, och har fokuserat pÄ förföljelse pÄ grund av kön och sexuell lÀggning, sÄsom grund för beviljande av flyktingstatus. Uppsatsens syfte har varit att faststÀlla gÀllande svensk asylrÀtt och sedan analysera hur könsrelaterad förföljelse och flyktingskap bedöms av Migrationsöverdomstolen.Flyktingstatus erhÄlls av denne som uppfyller vissa angivna rekvisit. Enligt Förenta Nationernas flyktingkonvention Àr en flykting en person som inte kan eller inte vill anvÀnda det skydd för liv och frihet som staten mÄste medge medborgare och övriga invÄnare. Asylgrunden förföljelse pÄ grund av kön och sexuell lÀggning, Äterfinns i flyktingbestÀmmelsen, utlÀnningslagen (SFS 2005:716) 4:1 §. Könstillhörighet och sexuell lÀggning Àr en del av tillhörighet till en viss samhÀllsgrupp, vilket innebÀr att dessa typer av förföljelse utgör asylskÀl.

Vi lever i en förÀnderlig vÀrld, dÀr det Àr av största vikt för företag att stÀndigt förnya sig föratt uppfylla kundernas behov. Det fungerar dÀrför inte att skapa ett system som ett Är senareimplementeras pÄ företaget, eftersom kunders behov med största sannolikhet har förÀndrats.Agila metoder Àr en effekt av den förÀndliga vÀrld vi nu lever i, dÄ de har skapats som enreaktion mot de traditionella metoderna med en statisk plan. Agila metoder Àr iterativa medstÀndiga och effektiva anpassningar till förÀndringar under arbetsprocessen. Genom attkontinuerligt anpassa sig under arbetsprocessen och ha en flexibel plan, skapar det störreförutsÀttningar för att uppfylla kundernas behov. Scrum Àr en form av agil metod, vilkengrundades av Jeff Sutherland och Ken Schwaber, efter att de bÄda förstÄtt behovet av attarbeta utefter en metod som klarar av snabba förÀndringar.

SAMMANFATTNINGFör att möjliggöra öppen hjÀrtkirurgi anvÀnds hjÀrt-lungmaskin som leder blodet i en bana utanför kroppen sammankopplat med kroppscirkulationen. Möjliga komplikationer efter kirurgi med stöd av hjÀrt-lungmaskin kommer frÄn det centrala nervsystemet och kan ge upphov till kognitiva symtom, dessa komplikationer har ökat sedan 70-talet. Kognitiva nedsÀttningar kan pÄverka bÄde patientens livskvalitet och sjukvÄrdens ekonomi. Risker med att opereras med stöd av hjÀrt-lungmaskin Àr embolier, hypoperfusion, anestesi och inflammation. Detaljerad information till patienter som ska genomgÄ hjÀrtkirurgi gör dem mer förberedda pÄ eventuella komplikationer.

I dagens samhÀlle stÀlls hÄrda krav pÄ resultatförbÀttringar i företag och industrier. Det Àr vanligt att företag tar hjÀlp av nÄgon eller nÄgra av de ledningsverktyg som finns utvecklade i just detta syfte, Lean Production Àr ett av dessa verktyg. Syftet med denna rapport Àr att ge en historisk bakgrund till Lean Production och att undersöka vilka tillvÀgagÄngssÀtt tre företag har valt för att implementera Lean i sin verksamhet. Vidare skall författarna undersöka om det finns nÄgra likheter mellan dessa tillvÀgagÄngssÀtt och Toyotas produktionssystem (TPS).Utvecklingen till det som idag benÀmns som Lean började redan 1911 dÄ Fredrick Winslow Taylor presenterade sin artikel ?Principles of Scientific Management?.

PĂ„ Volvo Lastvagnars lackeringsavdelning i UmeĂ„ byggs just nu ett nytt tĂ€cklacksmĂ„leri. Det nya mĂ„leriet skapar möjligheten att lackera lastbilshytten tillsammans med plastartiklar som sedan ska fĂ€stas pĂ„ hytten. Detta upplĂ€gg kommer att minska de kvalitetsproblem som idag uppstĂ„r nĂ€r hytt och plastartiklar lackeras i tvĂ„ skilda processer (hytt i UmeĂ„ och plast i Belgien) Projektets mĂ„l och syfte Ă€r att ta fram en lösning för hur och var plastartiklarna ska hanteras. Ergonomin ska ligga i fokus och utformningen av arbetsstationerna ska frĂ€mja en vĂ€lmĂ„ende personal. För att fĂ„ tiden att rĂ€cka till begrĂ€nsas projektet till att enbart grovplanera hela flödet med alla artiklarna samt att arbetsplatser för frontluckan detaljutformas. De största problemen med att utöka produktionen med plastartiklar samt de givna förutsĂ€ttningarna kan sammanfattas i tre punkter: Ergonomi – enkla, monotona uppgifter som liknar varandra lĂ€ngs hela flödet samt att erfarenhet kring manuella arbetsuppgifter saknas pĂ„ avdelningen.

PÄ Volvo Lastvagnars lackeringsavdelning i UmeÄ byggs just nu ett nytt tÀcklacksmÄleri. Det nya mÄleriet skapar möjligheten att lackera lastbilshytten tillsammans med plastartiklar som sedan ska fÀstas pÄ hytten. Detta upplÀgg kommer att minska de kvalitetsproblem som idag uppstÄr nÀr hytt och plastartiklar lackeras i tvÄ skilda processer (hytt i UmeÄ och plast i Belgien) Projektets mÄl och syfte Àr att ta fram en lösning för hur och var plastartiklarna ska hanteras. Ergonomin ska ligga i fokus och utformningen av arbetsstationerna ska frÀmja en vÀlmÄende personal. För att fÄ tiden att rÀcka till begrÀnsas projektet till att enbart grovplanera hela flödet med alla artiklarna samt att arbetsplatser för frontluckan detaljutformas.

Bakgrund/problemomrÄde: Goodwill har under en lÄng tid varit underlag för en rad studier om hur företagen redovisar och ska redovisa goodwill. IFRS baserar vÀrderingen av goodwill pÄ att företagsledningarna ska göra subjektiva bedömningar i form av uppskattningar och antaganden. Detta uppmuntrar vissa företag till att vÀlja tillvÀgagÄngssÀtt som ger ett önskvÀrt resultat hos företagsledningen. Goodwill speglar den framtida intjÀningsförmÄgan hos det förvÀrvade företaget och relaterar dÀrmed till vÀrderingen av verksamheten som en helhet. Det finns indikationer pÄ att den information som bankerna ger ut gÀllande framtida goodwillnedskrivningar Àr avgörande för intressenterna i deras bedömning om bankernas prestationer över tiden.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida de nya reglerna angÄende rÀnteavdragsbegrÀnsningar Àr förenliga med EG-fördragets fria etableringsrÀtt och om reglerna inte anses vara det - huruvida en sÄdan inskrÀnkning kan rÀttfÀrdigas.De nya reglerna avser en begrÀnsning av avdragsrÀtten för rÀnteutgifter och gÀller vid rÀntebetalningar mellan företag i intressegemenskap. Avdrag för rÀnteutgifter fÄr göras under förutsÀttning att den inkomst som motsvarar rÀnteutgiften skulle ha beskattats med en skattesats som uppgÄr till minst tio procent (tio-procentsregeln) enligt lagstiftningen i den stat dÀr det företag i intressegemenskapen som faktiskt har rÀtt till rÀnteinkomsterna hör hemma, om företaget bara skulle ha haft den inkomsten. Avdrag fÄr Àven göras för rÀnteutgifter i de fall sÄvÀl förvÀrvet som den skuld som ligger till grund för rÀnteutgifterna Àr huvudsakligen affÀrsmÀssigt motiverade. Regeln Àr ett alternativ till tio-procentregeln och gÀller dÀrmed Àven i de fall rÀnteinkomsten inte beskattas med minst tio procent. Med ordet huvudsakligen avses 75 procent eller mer.De svenska reglerna om rÀnteavdrag Àr tillÀmpliga pÄ dotterbolag med bÄde inhemska och utlÀndska moderbolag.

I denna uppsats behandlar jag den rĂ€ttsliga regleringen som omgĂ€rdar kroppsbesiktning och de rĂ€ttsliga förutsĂ€ttningarna för att genomföra denna Ă„tgĂ€rd med tvĂ„ng. Vidare behandlas frĂ„gan huruvida kroppsbesiktning fĂ„r genomföras med stöd av ett samtycke frĂ„n den enskilde. Det föreligger ett oklart rĂ€ttslĂ€ge i denna frĂ„ga och syftet med denna uppsats Ă€r att utreda betydelsen av ett samtycke frĂ„n den enskilde till kroppsbesiktning. Vilka rĂ€ttsliga konsekvenser fĂ„r det att den enskilde lĂ€mnar sitt samtycke till kroppsbesiktning? Är frĂ„gan om samtycke relevant? I denna del redogörs för de Ă„sikter som framförts i frĂ„gan samt mina egna uppfattningar.

I vÄrt samhÀlle finns mÄnga miljöproblem och olyckor av olika slag intrÀffar som pÄverkar vattens kvalitet. Till exempel översvÀmningar eller oljeutslÀpp kan leda till att vattendirektivets mÄl, en god vattenstatus, inte kan uppnÄs eller bevaras i en vattenförekomst. Att förstÄ, förebygga och ÄtgÀrda sÄdana hÀndelser Àr en viktig del av vattenhanteringen. I denna uppsats gör jag ett försök att koppla samman tvÄ huvudinriktningar som kan urskiljas i diskussionen om risker. Det Àr ett traditionellt naturvetenskaplig perspektiv som i uppsatsen benÀmns som ett objektivistiskt perspektiv och som representeras av teknisk riskanalys, samt ett perspektiv som har sin grund i sociologin och som tar ett konstruktivistiskt grepp om riskfrÄgor, hÀr representerat av miljökonstruktivism.

SjÀlva essensen av ett aktiebolag Àr att kunna starta detta utan att sjÀlv löpa nÄgon risk att bli betalningsskyldig för bolagets skulder. I vissa situationer kan dock aktieÀgare och andra Ädra sig ett personligt betalningsansvar, antingen till följd av nÄgon lagbestÀmmelse eller p.g.a. sÄ kallat ansvarsgenombrott. Denna uppsats avhandlar ansvarsgenombrott mot styrelseledamöter med anledning av domen T 3004-08 frÄn HovrÀtten över Blekinge och SkÄne. HovrÀttens dom Àr kontroversiell först och frÀmst för att ansvarsgenombrott i sig Àr ett omtvistat begrepp, men framförallt för att hovrÀtten utstrÀckt detta institut till att Àven omfatta styrelseledamöter och andra Àn aktieÀgare.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som lockar svenska företag att direktinvestera i Polen. Det har varit en spÀnnande resa som har gÄtt upp och ner; en artikel sÀger att det gÄr bara bra för Sverige ? investeringsklimatet Àr gynnsamt. NÀsta sÀger att nej, det gÄr uruselt för Sverige ? ingen vill ju investera.En intressant sak Àr att Polen inte enbart Àr ett lÄglöneland, som det Àr lÀtt att tÀnka sig.

Saab Aerosystems Àr en affÀrsenhet inom Saab-gruppen. Stridsflygplanet JAS 39 Gripen Àr huvudprodukten och den kompetens som anvÀnds till Gripen nyttjas ocksÄ till andra produktomrÄden sÄsom obemannade farkoster, taktiska system, pilotutbildningar, simulatorer och nÀtverksbaserade försvar. NÀr det gÀller Aerosystems produktstrategier har dessa förÀndrats över tiden dÄ företagets marknadssituation förÀndrats i och med att de gÄtt frÄn en enda kund (försvarets materielverk) till att verka pÄ en mer internationell marknad. Kraven har skÀrpts, vilket gör att Aerosystems behöver en mer kostnadseffektiv produktion. Samtidigt mÄste de möta marknadens krav pÄ flexibilitet, kvalité och leverans. Syftet med studien Àr att, genom en analys av rör- och svetsavdelningen, ta fram en uppdaterad och standardiserad planeringsstrategi för givna avdelningar. DÀrigenom ska företaget nÄ kortare ledtider, minskad kapitalbindning och ett kostnadseffektivare utnyttjande av resurserna. BÄde rör- och svetsavdelningen Àr utformade som funktionella verkstÀder.

Den europeiska internationella privatrÀtten inom EU avseende de anknytningskriterier medlemsstaterna tillÀmpar för att faststÀlla en juridisk persons nationalitet Àr inte harmoniserad. Inom EU stÄr följaktligen inkorporerings- och sÀtesprinciperna mot varandra. De lÀnder som tillÀmpar inkorporeringsprincipen, eller registreringsprincipen som den ocksÄ kallas, avgör frÄgan om bolagets rÀttsliga hemvist utifrÄn var bolaget Àr registrerat. I de andra staterna som utgÄr ifrÄn sÀtesprincipen, avgörs istÀllet frÄgan utifrÄn var bolaget har sitt faktiska sÀte.Den europeiska internationella privatrÀttens relation till EU-rÀtten Àr genomgÄende stark. I artikel att 81.2.c FEUF föreskrivs en skyldighet för EU:s lagstiftande organ att besluta om ÄtgÀrder för att sÀkerstÀlla förenlighet mellan tillÀmpliga bestÀmmelser i medlemsstaterna om lagkonflikter och om domstolars behörighet, sÀrskilt nÀr det Àr nödvÀndigt för att den inre marknaden ska fungera vÀl.