Inom offentlig upphandling strÀvar myndigheter efter att anskaffa varor, byggentreprenader eller tjÀnster till ett sÄ lÄgt pris som möjligt utan att kvaliteten eftersÀtts. Antagande av anbud som Àr sÄ lÄga att inte anbudsgivaren klarar av att leverera till det offererade priset eller till den utlovade kvaliteten riskerar dock att i förlÀngningen medföra ökade kostnader för den upphandlande myndigheten, vilket inte innebÀr en effektiv anvÀndning av offentliga medel.Huvudregeln Àr att samtliga anbud som lÀmnas i en offentlig upphandling ska utvÀrderas av den upphandlande myndigheten. I 12 kap. 3 § Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling finns dock ett undantag frÄn huvudregeln, vilket ger upphandlande myndigheter en möjlighet att förkasta onormalt lÄga anbud. Det saknas emellertid en definition av vad som utgör ett onormalt lÄgt anbud.

Den europeiska internationella privatrÀtten inom EU avseende de anknytningskriterier medlemsstaterna tillÀmpar för att faststÀlla en juridisk persons nationalitet Àr inte harmoniserad. Inom EU stÄr följaktligen inkorporerings- och sÀtesprinciperna mot varandra. De lÀnder som tillÀmpar inkorporeringsprincipen, eller registreringsprincipen som den ocksÄ kallas, avgör frÄgan om bolagets rÀttsliga hemvist utifrÄn var bolaget Àr registrerat. I de andra staterna som utgÄr ifrÄn sÀtesprincipen, avgörs istÀllet frÄgan utifrÄn var bolaget har sitt faktiska sÀte.Den europeiska internationella privatrÀttens relation till EU-rÀtten Àr genomgÄende stark. I artikel att 81.2.c FEUF föreskrivs en skyldighet för EU:s lagstiftande organ att besluta om ÄtgÀrder för att sÀkerstÀlla förenlighet mellan tillÀmpliga bestÀmmelser i medlemsstaterna om lagkonflikter och om domstolars behörighet, sÀrskilt nÀr det Àr nödvÀndigt för att den inre marknaden ska fungera vÀl.

Detta examensarbete utförs pĂ„ uppdrag av LĂ€nsstyrelsen i Östergötland och Avdelningen för Teknik och Miljö vid Linköpings Universitet med syfte att skapa ett verktyg för att synliggöra de möjligheterna till den Ă„rliga bioenergitillförseln i olika kommuner i södra och mellersta Sverige. Avsikten Ă€r att bidra till den kommunala planeringen och effektiviseringen av miljöarbetet just inom energisektorn. Verktyget bestĂ„r av en handbok och ett berĂ€kningsprogram. Den första innehĂ„ller information om kartlagda biobrĂ€nsleresurser som Ă€r uppdelade i tre kategorier; ÅkerbrĂ€nslen, trĂ€dbrĂ€nslen samt avfalls- och restprodukter. För varje biobrĂ€nsleresurs finns information om: faktorer som kan pĂ„verka den mĂ€ngd biobrĂ€nsleresurser som man kan rĂ€kna med till bioenergiproduktion; allmĂ€n data om resurserna som energirĂ„varor; data som kommunen kommer att behöva mata in i berĂ€kningsprogrammet, och information om och förslag pĂ„ datakĂ€llor.Handboken verkar frĂ€mst som grund inför anvĂ€ndningen av berĂ€kningsprogrammet och bedömning av dess resultat.

SammanfattningFör att vÀnda den globala uppvÀrmningen grundlades i Kyotoprotokollet tre marknadsmekanismer som syftar till att pÄ olika sÀtt Ästadkomma minskade utslÀpp av vissa vÀxthusga-ser. Den enda av dessa mekanismer som i nulÀget Àr aktiv, Àr handeln med utslÀppsrÀtter som hÀnför sig till utslÀppen av koldioxid.Eftersom EU Àr part i Kyotoavtalet antog Europaparlamentet och Europeiska Unionens rÄd ett direktiv (2003/87/EG)(handelsdirektivet) för att uppnÄ de Ätaganden som antagits i protokollet. Handelsdirektivet implementerades i svensk rÀtt genom lag (2004:1199) om handel med utslÀppsrÀtter. Innehavet av en utslÀppsrÀtt medför en rÀtt att slÀppa ut ett ton koldioxid. Enligt handelsdirektivet skall 95 % av utslÀppsrÀtterna delas ut gratis till utvalda företag med höga nivÄer av utslÀpp.

Namnet pÄ uppsatsen Àr Svenska modellen och dess nya utmaningar. FrÄgestÀllningarna jag har Àr om den svenska modellen Àr förenlig med de Ätaganden som den europarÀttsliga reglering, som Sverige genom medlemskap i EU och EuroparÄdet, har att följa. En underliggande frÄga som jag ville undersöka var om modellen klarar av att leverera eller om den Àr ineffektiv, dÄ modellen har beskyllts för att vara oflexibel och dÀrmed inte skapar den tillvÀxt och de nya arbeten som krÀvs. Syftet med uppsatsen Àr att se om de tre politiska mÄlsÀttningarna som stÀllts upp, vÀlfÀrd genom en gemensam marknad, skyddandet av mÀnskliga rÀttigheter genom mÀnniskorÀttskonventionen och vÀlstÄnd genom delaktighet i arbetet Àr förenliga. Genom uppsatsen har jag försökt besvara detta genom att ta utgÄngspunkt i tvÄ konflikter pÄ arbetsmarknaden, Kellermanfallet och Vaxholmskonflikten, som drivits vidare till prövning i Europadomstolen respektive EG-domstolen.

Uppsatsens syfte Àr att utreda huruvida tioÄrsregeln i 3 kap. 19 § IL strider mot EG-rÀtten. Vidare undersöks konsekvenserna utav den utvidgade regeln i förhÄllande till den internationella skatteavtalsrÀtten.Avsaknad av total harmonisering inom skatteomrÄdet i EU resulterar i att praxis frÄn EGD Àr vÀgledande och av stor vikt för medlemsstaterna. Skatteregler i intern rÀtt fÄr inte utformas pÄ ett sÀtt att de strider mot nÄgon av de grundlÀggande rörelsefriheterna i EG-fördraget.TioÄrsregeln innebÀr i grova drag att kapitalvinster som uppstÄr vid avyttring av tillgÄngar, skall beskattas i Sverige under de tio nÀstföljande Ären efter utflyttning frÄn Sverige. TioÄrsregeln i dess tidigare lydelse har inte fungerat ÀndamÄlsenligt.

I den hÀr uppsatsen försöker vi ta reda pÄ vilken av Sveriges rikstÀckande tidningar mest prioriterade rapporteringen om dopning i samband med OS i Peking 2008. Vi vill ocksÄ undersöka pÄ vilket sÀtt problematiken beskrevs i respektive tidning. Den dissekerade perioden har vi delat in i före, under och efter OS för att se hur bevakningen skiljer sig Ät mellan faserna. Mot slutet kontrollerar vi sen hur vÀl rapporteringen stÀmmer överens med teorier om nyhetsvÀrdering i andra sammanhang. Tidningarna som varit föremÄl för undersökningen Àr Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Vi gör undersökningen bÄde kvantitativt och kvalitativt.

Uppsatsens syfte Àr att utreda huruvida tioÄrsregeln i 3 kap. 19 § IL strider mot EG-rÀtten. Vidare undersöks konsekvenserna utav den utvidgade regeln i förhÄllande till den internationella skatteavtalsrÀtten.Avsaknad av total harmonisering inom skatteomrÄdet i EU resulterar i att praxis frÄn EGD Àr vÀgledande och av stor vikt för medlemsstaterna. Skatteregler i intern rÀtt fÄr inte utformas pÄ ett sÀtt att de strider mot nÄgon av de grundlÀggande rörelsefriheterna i EG-fördraget.TioÄrsregeln innebÀr i grova drag att kapitalvinster som uppstÄr vid avyttring av tillgÄngar, skall beskattas i Sverige under de tio nÀstföljande Ären efter utflyttning frÄn Sverige. TioÄrsregeln i dess tidigare lydelse har inte fungerat ÀndamÄlsenligt.

Den AllmÀnna Förklaringen om mÀnskliga rÀttigheter faststÀller att alla mÀnniskor Àr födda fria och med lika vÀrde och rÀttigheter, oavsett ras, hudfÀrg eller annan Ätskillnad. Den faststÀller Àven att de har rÀtt till bland annat liv, frihet och personlig sÀkerhet. De rÀttigheter som hanteras i denna förklaring kan delas upp i tvÄ kategorier: medborgerliga och politiska rÀttigheter samt ekonomiska, sociala och kulturella rÀttigheter. MÄnga omnÀmner dem Àven som tvÄ ?generationer?, vilka vuxit fram utifrÄn olika revolutioner dÀr mÀnniskor har kÀmpat för sina rÀttigheter.