Uppsatsen inleds med att relatera dramapedagogiken till en skolkulturell problematik som handlar om hur det kognitiva angreppssa?ttet fa?tt en slagsida som bearbetar information pa? bekostnad av meningsskapande. I bakgrunden beskrivs och fo?rdjupas teoretiska perspektiv pa? dramapedagogik, med hja?lp av dess egen forskning men ocksa? belyst med korta estetiska, erfarenhetsbaserade, kognitiva, sociokulturella och pragmatiska perspektiv.Den centrala fra?gan i uppsatsen a?r vad som a?r det specifika fo?r den dramapedagogiska undervisningsmetoden i en skolkontext. Tre informanter som ba?de a?r la?rar- och dramapedagogutbildade, intervjuas om sina upplevelser av dramapedagogisk undervisningsmetod, kontrasterad mot skolans generella la?rkulturer.Hermeneutisk helhetsanalys sammansta?ller svaren tematiskt och analyserar med hja?lp av den teoretiska bakgrunden specifika aspekter som informanterna bero?r.

Religionsfriheten utgör en fundamental bestÄndsdel i ett demokratiskt samhÀlle. Trots frihetens sÀrartade stÀllning behöver den begrÀnsas för att inte krÀnka andra individers fri- och rÀttigheter. Individerna i samhÀllet Ätnjuter rÀtten till religion men Àven frÄn religion. BalansgÄngen mellan individernas intressen Àr vad som skapar kontroverser för manifesteringen av religiösa symboler. Syftet med uppsatsen var sÄlunda att utreda de religiösa symbolernas stÀllning i ett demokratiskt samhÀlle.

Föreliggande studie undersöker frihetsproblematiken i nÄgra böcker av Ole Lund Kirkegaard,frÀmst i Gummi-Tarzan och Robban och alla de andra polarna, men ocksÄ i Tarzan, Leo och nÄgratill. Mer specifikt undersöks hur karaktÀrer kan bli fria och hur en önskvÀrd frihet ser ut, enligtintentionen som stÄr att finna i de olika texterna. Den diskuterar ocksÄ huruvida texterna kan kallasdidaktiska eller ej. Studien genomförs med hjÀlp av ett hermeneutiskt tillvÀgagÄngssÀtt och i enanalys av de olika berÀttargrepp och -strategier som Äterfinns i texterna. De olika möjliga friheternadefinieras i analysen indirekt genom att förtryck först definieras.

Denna uppsats behandlar frÄgan om rÀtten till eutanasi och lÀkarassisterade sjÀlvmord. Den svenska lagstiftningen och praxisen pÄ omrÄdet har jÀmförts med den hollÀndska motsvarigheten, dÄ Holland 2001 blev det första landet i vÀrlden som legaliserade eutanasi och lÀkarassisterade sjÀlvmord.FrÄgan om rÀtten till sjÀlvvalt livsavslut Àr ingenting nytt men Àndock Àr frÄgan kontroversiell och ger upphov till fler frÄgor Àn den kan ge svar pÄ. FrÄgorna som skall besvaras i den hÀr uppsatsen lyder:Vilka likheter respektive skillnader finns mellan den svenska rÀttsliga hÄllningen avseende eutanasi och den hollÀndska Termination of Life on Request and Assisted Suicide (Review Procedures) Act (2001)? Vilka filosofiska spörsmÄl och konsekvenser bör man ta stÀllning till innan en legalisering sker och hur skulle en svensk lagstiftning kunna utformas?I Sverige Àr det inte olagligt att begÄ sjÀlvmord eftersom det Àr ett angrepp mot den egna rÀttssfÀren. SÄledes Àr det inte heller olagligt att hjÀlpa nÄgon att ta sitt eget liv.

Syfte: Syftet ?r att sammanst?lla det aktuella forskningsunderlaget f?r att unders?ka om intag av bl?b?r f?r?ndrar lipidniv?er hos m?n och kvinnor ?18 ?r j?mf?rt med att inte inta bl?b?r. Metod: I denna systematiska ?versiktsartikel har en litteraturs?kning genomf?rts. F?r att specificera unders?kningsomr?det har arbetet avgr?nsats till m?n och kvinnor ?18 ?r med interventionen intag av bl?b?r (os?tade f?rska, frysta eller frystorkade) tillsammans med normalkost som har j?mf?rts mot inget bl?b?rsintag (normalkost, placebodryck, -pulver eller -kapsel med pulver). Utfallet som har unders?kts var f?r?ndring av totalkolesterol (TC), triglycerider (TG), low-density lipoprotein (LDL) och high-density lipoprotein (HDL). Studiedesignen f?r inkluderade studier var RCT, minst singelblindad med en interventionsl?ngd p? ?1 vecka.

Uppsatsen avser att ta fram exempel pa? hur specialpedagoger beskriver sin undervisning av elever med la?s-­? och skrivsva?righeter. Dessa exempel sa?tts i relation till olika teoretiska perspektiv fo?r att se i vilken teori de intervjuade specialpedagogerna grundar sitt arbete. De teoretiska perspektiv som uppsatsen har underso?kt kopplingar till a?r det kategoriska perspektivet, det relationella perspektivet samt dilemmaperspektivet.

Syfte: Undersöka om opinionsbildande sprĂ„kanvĂ€ndning som förekommer i tidningarnas ledare Ă€ven tar plats i nyhetsartiklarna.Material: Åtta utvalda publikationer frĂ„n www.flamman.se och www.dn.se Metod: Kritisk diskursanalysSlutsatser: SprĂ„kanvĂ€ndning och Ă„sikter som förekommer i ledare för att skapa opinion, Ă„terfinns i de nyhetsartiklar som har analyserats..

GuantanamofÄngarnas status - abstract Syftet med denna uppsats Àr att utreda GuantanamofÄngarnas juridiska status. Detta görs genom en diskussion av följande frÄgor: -Varför och pÄ vilka grunder har USA fattat beslutet om att inte tillerkÀnna Guantanamo-fÄngarna krigsfÄngestatus? -Vad har fÄngarna för möjlighet att fÄ sin status prövad? -Kan den uppkomna situationen ha nÄgon inverkan pÄ framtida internationell rÀtt? -Kan den uppkomna situationen pÄverka hur eventuellt tillfÄngatagna amerikaner i en framtida internationell vÀpnad konflikt blir behandlade? Svaren pÄ dessa frÄgor har sökts genom litteraturstudier och inhÀmtande av information frÄn internet. Faktablad och pressbriefings frÄn Vita Huset och Försvarsdepartementet i USA har legat till grund för min analys av USA och Bush-administrationens argument. Dessa kÀllor har kompletterats med kommenterande material författat av forskare frÄn olika juridiska högskolor och universitet i USA. Uppsatsen visar att USA skiljer pÄ fÄngar som Àr Talibanska soldater, samt fÄngar som Àr medlemmar i al-Qaeda.

Bakgrund: M?nskliga faktorer utg?r i m?nga fall grunden f?r misstag som sker inom h?griskorganisationer. Operationsavdelningen ?r en h?griskmilj? och d?r arbetar det interprofessionella operationsteamet. Operationssjuksk?terskan ?r en av professionerna i teamet och genom att anv?nda olika kommunikationsstrategier samt bidraga till en psykologisk trygghet inom teamet kan kvaliteten p? kommunikationen inom operationsteamet ?ka.

VerksamhetsöverlÄtelser Àr enligt 3 kap. 25 § mervÀrdesskattelagen undantagna frÄn mervÀrdesskatt. Motsvarande EU-rÀttsliga bestÀmmelser Äterfinns i artiklarna 19 och 29 mervÀrdesskattedirektivet. En analys av bestÀmmelsen Àr intressant eftersom det förekommer vissa problem kring tillÀmpningen. SvÄrigheter att bedöma bestÀmmelsens tillÀmpnings-omrÄde i ett specifikt fall kan leda till oklarheter huruvida undantaget Àr tillÀmpligt eller inte.

Bakgrund: Migranter som grupp har fler h?lsorisker ?n m?nniskor som inte migrerat. En s?mre tillg?ng till v?rd leder till en s?mre fysisk-och psykisk h?lsa f?r migranter. Tillg?ngen till v?rd p?verkas av bristande information och v?l i v?rden hindrar spr?kbarri?rer och kulturkrockar skapandet av ett partnerskap mellan patient och v?rdpersonal.

GuantanamofÄngarnas status - abstractSyftet med denna uppsats Àr att utreda GuantanamofÄngarnas juridiska status. Detta görs genom en diskussion av följande frÄgor:-Varför och pÄ vilka grunder har USA fattat beslutet om att inte tillerkÀnna Guantanamo-fÄngarna krigsfÄngestatus? -Vad har fÄngarna för möjlighet att fÄ sin status prövad? -Kan den uppkomna situationen ha nÄgon inverkan pÄ framtida internationell rÀtt? -Kan den uppkomna situationen pÄverka hur eventuellt tillfÄngatagna amerikaner i en framtida internationell vÀpnad konflikt blir behandlade? Svaren pÄ dessa frÄgor har sökts genom litteraturstudier och inhÀmtande av information frÄn internet. Faktablad och pressbriefings frÄn Vita Huset och Försvarsdepartementet i USA har legat till grund för min analys av USA och Bush-administrationens argument. Dessa kÀllor har kompletterats med kommenterande material författat av forskare frÄn olika juridiska högskolor och universitet i USA. Uppsatsen visar att USA skiljer pÄ fÄngar som Àr Talibanska soldater, samt fÄngar som Àr medlemmar i al-Qaeda.

Denna uppsats syftar till att analysera pĂ„ vilka grunder en konfessionell skola utformar sinvĂ€rdegrund och arbete mot krĂ€nkande behandling, utifrĂ„n en fallstudie av Livets Ords KristnaSkola. Dessa frĂ„gestĂ€llningar Ă€r grunden till uppsatsens syfte:?PĂ„ vilka argument grundar skolan sin mĂ„lsĂ€ttning och likabehandlingsplan??Hur prĂ€glas skolans vĂ€rdegrundsarbete av den religiösa profilen??Vilka texter hĂ€nvisar skolan till i sina dokument??Är innehĂ„llet i dokumenten förenligt med den aktuella lĂ€roplanens vĂ€rdegrund??Hur framtrĂ€der konsekvenserna av förĂ€ldrars rĂ€tt till att vĂ€lja utbildning i dokumenten?Den metod som har anvĂ€nts Ă€r en systematiserande kvalitativ textanalys med mĂ„let att klargöratankestrukturen i texterna. Detta för att belysa och förstĂ„ det viktigaste i texternas innehĂ„ll.Resultatet visar att dokumenten Ă€r prĂ€glade av kristna vĂ€rderingar men Ă€ven demokratiskavĂ€rderingar som Ă€r förenliga med den aktuella lĂ€roplanen. Olika styrdokument ger olika intryck vadgĂ€ller konfessionella skolors legitimitet.

SammanfattningFör att underlÀtta grÀnsöverskridande transaktioner ingÄr stater idag internationella överenskommelser av olika slag. Traktat som de Àven kallas utgör en del av folkrÀtten och Àr reglerade i Wienkonventionen om traktatrÀtten frÄn 1969. En av de vanligaste formerna av traktat Àr idag dubbelbeskattningsavtal vilka huvudsakligen syftar till att fördela beskattningsrÀtt mellan stater för att undvika en dubbelbeskattningssituation. Sveriges dubbelbeskattningsavtal inkorporeras i intern rÀtt vilket ger uttryck för det dualistiska synsÀttet. Inom folkrÀtten Àr principen att avtal ska hÄllas en viktig grundsats som kommer till uttryck i artikel 26 Wienkonventionen. Wienkonventionens artikel 27 stadgar vidare att en part inte kan Äberopa sin interna rÀtt som grund för sin underlÄtenhet att fullgöra ett avtal.

Genom att undersöka debatten i den svenska pressen till följd av Muhammedkarikatyrerna och Aftonbladets artikel om pÄstÄdd organhandel, ges en bild av hur den svenska presskÄren ser pÄ sig sjÀlv. Syftet Àr att ge en inblick i journalisternas egen uppfattning av yrkesrollen, vilket ansvar man anser sig ha och vilka etiska förpliktelser man ger uttryck för i debatterna. Den övergripande frÄgestÀllningen Àr vilken medieetik man kan utlÀsa frÄn debatterna. I resultatet av undersökningen framtrÀder en bild av media som oberoende makt utan politiska eller ekonomiska förpliktelser. JournalistkÄren verkar delad i tvÄ generella uppfattningar av ansvar dÀr man vÀrnar för yttrande- och tryckfriheten samtidigt som man frÄgar sig hur mycket man som journalist fÄr provocera i yttrandefrihetens namn..