Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som kan pÄverka patientens delaktighet i sin omvÄrdnad ur ett patientperspektiv. Syftet var Àven att beskriva de valda artiklarnas urvalsmetod. Metod: Litteraturstudien har en deskriptiv design. Elva artiklar anvÀndes varav nio artiklar med kvalitativ ansats, en artikel med kvantitativ ansats och en artikel med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Resultatet visade att det finns flera faktorer som pÄverkar patientens möjlighet till delaktighet i sin omvÄrdnad. Faktorer sÄ som information, patientens delaktighet vid beslutsfattande samt bemötande pÄverkar patientens möjlighet till delaktighet i omvÄrdnaden.  Slutsats: Information var viktig för patientdelaktighet i sin omvÄrdnad.

Medlemskapet i EU har för de stater som valt att deltaga inneburit en inskrÀnkning av suverÀniteten, dvs sjÀlvbestÀmmanderÀtten, pÄ flera omrÄden. Syftet med denna uppsats Àr att studera hur detta medlemskap har pÄverkat medlemsstaternas suverÀnitet pÄ direktbeskattningsomrÄdet. I vÄr studie har vi utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningarna om vem som har befogenhet att harmonisera medlemsstaternas nationella lagstiftningar pÄ detta omrÄde, vilken inverkan EG-domstolen (EGD) och de gemenskapsrÀttsliga principerna har pÄ suverÀniteten samt vilken möjlighet medlemsstaterna har att rÀttfÀrdiga lagstiftning som strider mot gemenskapsrÀtten.Den kanske viktigaste grundstenen i den Europeiska Unionen Àr skapandet av den gemensamma marknaden. Enligt fördraget om upprÀttandet av den Europeiska Gemenskapen krÀver en fungerande gemensam marknad att alla hinder för nyttjandet av de grundlÀggande friheterna tas bort. För att detta mÄl ska uppnÄs krÀvs enligt fördraget bl a att de nationella direktbeskattningslagstiftningarna harmoniseras i den utstrÀckning det Àr nödvÀndigt.

Individens rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng inom skÀlig tid har sedan 1951 funnits i Europakonventionens mÀnskliga fri- och rÀttigheter, EMRK, för att försÀkra individen om den grundlÀggande rÀtten. RÀttslÀget ser ut som sÄdant att Sverige inte alltid lyckas uppfylla konventionens innehÄll, dÄ flera mÄl varje Är förenas med oskÀligt lÄnga vÀntetider mellan förundersökning till slutdom.Uppsatsens syfte Àr att utreda hur svenska domstolar beaktar artikel 6.1 EMRK, varför rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng inte har fÄtt grundlagsstatus hittills i Sverige samt i vilken utstrÀckning de rÀttigheter i artikel 6.1 EMRK Äterfinns i svensk rÀtt. Syftet Àr Àven att besvara varför grundlagsreformeringen kan ha en positiv inverkan pÄ rÀttslÀget.EMRK inkorporerades i svensk rÀtt 1995, dÄ uppkom en diskussion om den nya lagens rÀttsliga status, men det avgjordes snabbt att lagen inte skulle fÄ grundlagskydd. Ett starkt argument bakom beslutet var att det i sÄdana fall skulle innebÀra dubbelreglering pÄ ett antal rÀttigheter som redan stadgades i regeringsformen. Författaren tror att rÀtten till rÀttegÄng inom skÀlig tid föll bort som en följd av regeringens argument, vilket idag orsakar ett antal konventionsbrott i Sverige.

Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.

Syftet med mitt examensarbete a?r att ge ett bidrag till analysen av ungdomars grundla?ggande va?rderingar, genom att underso?ka hur elever rangordnar och diskuterar tio instrumentella va?rden. Underso?kningen a?r utfo?rd med flermetodsforskning, da?r ba?de en kvantitativ och kvalitativ metod anva?nts, enka?t och fokusgrupp. En pilotstudie anva?nds fo?r att sa?kersta?lla god validitet och reliabilitet.

För en producent som ska utöka sin affÀrsverksamhet i nya lÀnder finns mÄnga alternativa distributionsformer att vÀlja mellan, exempelvis egna anstÀllda, agentur eller ÄterförsÀljare. Valet beror till stor del pÄ hur integrerad producenten vill att distributionen ska vara med den egna affÀrsverksamheten samt vilken grad av kontroll producenten vill ha över distributionen. Genom att anvÀnda en agent som distributör ökar producentens möjligheter att kontrollera distributionen eftersom denne i agentavtalet bland annat kan bestÀmma till vilka priser och inom vilket geografiskt omrÄde agenten fÄr sÀlja producentens varor till tredje man. Det beror pÄ att agentavtal, till skillnad frÄn ÄterförsÀljaravtal, enligt praxis frÄn EU-domstolen inte omfattas av förbudet mot konkurrensbegrÀnsande avtal i artikel 101.1 FUEF. Av den anledningen kan det vara mycket förmÄnligt att utse en agent som distributör istÀllet för en ÄterförsÀljare.För en producent Àr det i dessa fall mycket viktigt att veta hur avtal med en vald distributör ska utformas för att principerna som gÀller för agentavtal ska vara tillÀmpliga.

The fundamental freedoms and human rights is something the countries, and its citizens, of theEuropean Union more or less take for granted. However, in recent years these rights have become atopic of discussion in the way that a debate about the Islamic headscarves has developed. Thisdebate has resulted in that a number of countries, including France, have taken legislative measuresto ban clothing that fully covers ones face. Out of these bans a discussion has arisen concerning thefundamental freedoms and human rights. These burqa bans, as it is labeled in the pubic debate, havebeen accused to wrongfully limit the individuals freedoms and human rights.This study therefore has the aim to analyze these burqa bans in relation to the European Union,United Nations and the Council of Europe?s general declarations concerning the fundamentalfreedoms and basic human rights.The main result of this study shows that these bans in fact is not a proportionally restrict in thefundamental freedoms and human rights.

I denna uppsats har studerats huruvida svensk författning reglerar möjligheterna att företa tvÄngsÄtgÀrder inom demensvÄrden pÄ sÀrskilda boenden. Fokus har legat pÄ att undersöka huruvida vÄrd- och omsorgspersonal har befogenhet att vidta tvÄngsÄtgÀrder i sitt arbete mot den demenssjuke och i sÄdana fall vilken grund denna befogenhet vilar pÄ. Det har Àven undersökts i fall vÄrdpersonal inte har stöd i lag att vidta tvÄngsÄtgÀrder om detta dÄ innebÀr att rÀttssÀkerheten hotas för den demenssjuke. Vidare har ett försök gjorts att utreda vem som ansvarar för lagbrott om en otillÄten tvÄngsÄtgÀrd vidtagits.Metoden som anvÀnts Àr den rÀttsdogmatiska metoden för att söka faststÀlla gÀllande rÀtt pÄ omrÄdet. Fokus har legat pÄ svenska rÀttsregler och att försöka tolka och systematisera gÀllande rÀtt.

2003 Àndrades bestÀmmelsen om hets mot folkgrupp i 16 kapitlet 8 § brottsbalken sÄ att Àven hets mot homosexuella blev straffbart. Det skulle i fortsÀttningen vara brottsligt att hota eller uttrycka missaktning för homosexuella i ett uttalande eller meddelande som sprids. I förarbetena till lagÀndringen förklarades att samma principiella avvÀgningar skulle göras vid bedömningen av hets mot homosexuella som vid hets mot andra grupper. Under lagstiftningsÀrendets beredning restes frÄgan om hur kriminaliseringen skulle komma att pÄverka till exempel predikningar om homosexualitet utifrÄn Bibeln. I förarbetena framhölls bland annat att det inte skulle vara tillÄtet att anvÀnda Bibeln för att hota eller uttrycka missaktning för homosexuella som grupp, men att det Àven i fortsÀttningen skulle vara tillÄtet att citera och diskutera religiösa urkunder och uppmana Ähörarna att följa urkundernas inriktning.I NJA 2005 s.

Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.

Reglerna angÄende skattetillÀgg som ett administrativt sanktionssystem infördes för att avkriminalisera mindre skatteförseelser och rent slarv, samt att fÄ de skattskyldiga att bÀttre fullgöra sin uppgiftsskyldighet. Sedan 1972, dÄ systemet för skattetillÀgg infördes, har det genomgÄtt flera förÀndringar, senast det skedde var 2003. I förarbetet till gÀllande lag anser Regeringen att det Àr av grundlÀggande betydelse att det administrativa sanktionssystemet framstÄr som rÀttvist och rimligt, och att det dessutom Àr förenligt med Europakonventionen.Sedan 1995 Àr Europakonventionen svensk lag, vilket framgÄr av 2 kap. 23 § regeringsformen. Detta innebÀr att svensk rÀtt tvingades anpassas till Europakonventionens krav och det gÀllde Àven skattetillÀggssystemet.

I januari 2011 delades de tva? sista fria IPv4-adressblocken ut av Internet Assigned Numbers Authority (IANA) till den asiatiska Internetregistratorn Apnic (Asia Pacific Network Information Centre). Detta inneba?r att adresserna som fanns i den centrala adresspoolen nu a?r slut. Registratorn hade anso?kt om dessa adressblock eftersom det ra?der akut brist pa? Internet Protocol version 4- (IPv4-adresser) i Asien samtidigt som Internetanva?ndarna i denna del av va?rlden o?kar explosionsartat (Magnusson, 2011a).

Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.

Den senaste tidens hÀndelser har gett stor uppmÀrksamhet till FN och den internationella rÀtten. Terrorattacken i USA och dess följder i Afghanistan samt Irakkriget har utan tvekan rört om i det internationella medvetandet och gett upphov till mÄnga frÄgor. Syftet med uppsatsen var att utreda nÀr en stat har rÀtt till sjÀlvförsvar i enlighet med FN-stadgans artikel 51. Efter att ha undersökt artikelns lydelse och hur den anvÀnts i det förflutna kan man konstatera att rÀtten till sjÀlvförsvar enligt artikeln trÀder ikraft om en stat utsÀtts eller har blivit utsatt för ett vÀpnat angrepp. Den gÀller sedan fram till att sÀkerhetsrÄdet vidtagit nödvÀndiga ÄtgÀrder.

Konflikten mellan det lettiska bolaget Laval och de fackliga organisationer Byggnads och Elektrikerförbundet aktualiserade en rÀttslig problematik som har sitt ursprung i en tidigare dom, kallad Lex Britannia. Konfliktens kÀrnfrÄga, stridsÄtgÀrdernas legalitet kom att stÀllas till sin spets dÄ det lettiska bolaget Laval un Partneri tog mÄlet till Arbetsdomstolen (AD). Laval un Partneri, som gick i konkurs pÄ grund av stridsÄtgÀrderna, menade att stridsÄtgÀrderna som vidtogs av de fackliga organisationerna stred mot artikel 49, den fria rörligheten för tjÀnster och artikel 12, diskriminering pÄ grund av nationalitet. De fackliga organisationerna menade att det lettiska bolagets villkor var orimliga och att de hade ett allmÀnt intresse att skydda genom att motverka social dumpning med alla medel inom lagens grÀnser. AD tog upp mÄlet men begÀrde senare enligt artikel 234 ett förhandsavgörande av EG-domstolen.