Uppsatsen analyserar hur ÄterförsÀljning pÄ Internet hanteras under EU-rÀttens konkurrensregler för vertikala avtal bl.a. i ljuset av EU-domstolens avgörande i MÄl C-439/09 Pierre Fabre. Med EU-rÀttens konkurrensregler för vertikala avtal Äsyftas artikel 101 Fördraget om Europeiska Unionens FunktionssÀtt, Kommissionens förordning (EU) nr 330/2010 av den 20 april 2010 om tillÀmpningen av artikel 101.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssÀtt pÄ grupper av vertikala avtal och samordnade förfaranden och Kommissionens Riktlinjer om Vertikala BegrÀnsningar (2010/C 130/01). Fokus ligger pÄ att utreda om den balans som reglerna speglar mellan olika intressen Àr vÀlavvÀgd och hur reglerna bemöter de utmaningar som InternetförsÀljning medför..

Syfte:Syfte Àr att undersöka hur dagens medieanvÀndares krav pÄ hur myndigheterna informerar har förÀndrats. Detta kommer att undersökas i en fallstudie om hur Trafikverkets formella strategi fungerar vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen.FrÄgestÀllningar:Vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen - vilka medier anvÀnder sig allmÀnheten av för att fÄ information?Hur arbetar Trafikverket strategiskt med att förmedla information till allmÀnheten vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen?Teori: Gonzålez-Herrero & Smiths teori om hur den internetbaserade teknologin förÀndrar hur företag hanterar kriser och Ki och Nekmats teorier kring sina forskningsresultat om kriskommunikation pÄ Facebook.Metod: En kvantitativ metod genom en enkÀt, en kvalitativ metod genom en intervju med Viktor, kundtjÀnsthandlÀggare pÄ Trafikverket och sedan en jÀmförelse med Trafikverkets riktlinjer Trafikverkets nÀrvaro i sociala medier och Hantering av Trafikverkets sociala kanaler.Materialet:Resultatet av enkÀten och intervjun samt Trafikverkets riktlinjer.Resultat:I dagens samhÀlle vill medelanvÀndarna fÄ snabb, enkel och effektiv information. Internet innehÄller sÄ omfattande information att det Àr omöjligt att ta del av allting, dÀrför söker anvÀndarna invidanpassad information. Medieutvecklingen har gjort det möjligt för medieanvÀndarna att fÄ information utan att behöva söka upp den, exempelvis genom appar.

I denna uppsats behandlas hur vertikala samarbeten och begrÀnsningar Àr reglerade i svensk och europeisk rÀtt och hur synen pÄ vertikala begrÀnsningar har förÀndrats. Uppsatsen försöker Àven att mÄla upp en grÀns mellan tillÄten och otillÄten vertikal prisstyrning. Metoden Àr baserad pÄ en rÀttsdogmatisk metod. Svensk konkurrensrÀtt Àr harmoniserad med EG- rÀtten. KonkurrensbegrÀnsande samarbeten Àr förbjudna enligt artikel 81 EG- fördraget/6§ konkurrenslagen.

Denna uppsats handlar om lojalitetsskapande rabatt- och bonussystem inom ramen för artikel 82 i EG-fördraget. Kommissionen och gemenskapsdomstolarna har i sin rÀttspraxis ansett att lojalitetsrabatter som anvÀnds av ett dominerande företag strider mot artikel 82, eftersom sÄdana rabattsystem knyter kunden nÀrmare till det dominerande företaget. I de flesta fall har lojalitetsskapande rabattsystem Àven ansetts ge upphov till diskriminerande effekter. Kritiker hÀvdar att kommissionen och gemenskapsdomstolarna, framför allt i nÄgra senare avgöranden, i det nÀrmaste har ansett att lojalitetsskapande rabattsystem Àr olagliga i sig. Kritikerna hÀvdar att lojalitetsrabatter kan ha sÄvÀl konkurrenshÀmmande som konkurrensbefrÀmjande effekter pÄ marknaden ? Àven om rabatterna erbjuds av ett dominerande företag ? och att konkurrensmyndigheter sÄledes mÄste ta hÀnsyn till bÄda dessa effekter vid bedömningen av ett visst rabattsystems inverkan pÄ marknaden.

SAMMANFATTNINGÅr 1971 förĂ€ndrades det skatterĂ€ttsliga sanktionssystemet pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att de administrativa myndigheterna skulle kunna pĂ„föra ekonomiska sanktioner istĂ€llet för de allmĂ€nna domstolarna, vilka var de som hanterat samtliga fall tidigare. Syftet var dels att fĂ„ en effektivare och jĂ€mnare rĂ€ttstillĂ€mpning dels att sanktionen skulle kunna anvĂ€ndas mot ett större antal skattskyldiga som lĂ€mnat felaktiga uppgifter i sin deklaration eller lĂ€mnat in deklarationen för sent.DĂ„ en skattskyldig har lĂ€mnat en oriktig uppgift till ledning för taxeringen pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n muntligen eller dĂ„ ingen deklaration har lĂ€mnats alls sĂ„ kan denne pĂ„föras en sanktion i form av ett skattetillĂ€gg. Enligt 5 kap 8 § taxeringslagen (1990:324) ska skattetillĂ€gget dock inte pĂ„föras i vissa situationer, vilka utgörs av: ?felrĂ€kning eller skrivfel?, ?rĂ€ttelse med ledning av kontrolluppgift?, ?bedömning av yrkande?, ?frivillig rĂ€ttelse? samt ?obetydligt skattebelopp?.Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka 5 kap. 8 § taxeringslagen (1990:324).

Specialarbete 7,5 hpSvenska spraket, FortsÀttningskurs SV1203 VT 2013Handledare: Filippa Lindahl.

I min utbildning till sa?ngpedagog sta?lls krav pa? genrebredd vilket har va?ckt mitt intresse fo?r olika sa?ngstilar och sa?ngtekniker. Denna underso?kning fokuserar pa? de grundla?ggande faktorerna i sa?ng: sto?darbete, sta?mbandsarbete och artikulationsarbete. Likheter och skillnader underso?ks i sa?ngteknikerna i genrerna country, folkmusik och opera.

SammanfattningUppsatsen behandlar EU-stadgans tillÀmplighet pÄ det svenska dubbelförfarandet, pÄförande av skattetillÀgg och utdömande av straffrÀttsliga pÄföljder vid oriktig uppgift. FramstÀllningen baseras pÄ gÀllande lagtext vid 1 december 2011, men hÀnsyn har Àven tagits till lagförslaget avseende den nya skatteförfarandelagen, SFL, som avses trÀda i kraft den 1 januari 2012.  Besvarandet av syftet sker ur ett svenskt perspektiv med beaktande av rÀttssÀkerheten för den enskilde. Det klargörs att EU-stadgans stÀllning innebÀr att den skall ha företrÀde framför motstridig nationell rÀtt. Vidare kan kravet pÄ klart stöd som HD har uppstÀllt för att underkÀnna det svenska dubbelförfarandet med stöd av Europakonventionen, inte upprÀtthÄllas vid EU-stadgans tillÀmpning. Ett sÄdant krav skulle strida mot rÀttssÀkerhetskravet pÄ en bestÀmd rÀttskÀllehierarki, och dÀrmed inte tillförsÀkra den enskildes rÀttssÀkerhet.

Beskattningstidpunkten i svensk rÀtt kommer till uttryck genom kontantprincipen. Inkomster ska dÀrmed tas upp till beskattning vid tidpunkten för utbetalning, oavsett vart inkomsten har intjÀnats. Den relevanta frÄgan Àr huruvida skatteavtalet kan anses begrÀnsa Sveriges beskattningsansprÄk vid en inflyttningssituation. Artikel 15 i OECD:s modellavtal hindrar inte uttryckligen hemviststaten, faststÀlld enligt Artikel 4, frÄn att beskatta en inkomst endast mot den bakgrund att inkomsten utbetalas nÀr den skattskyldige har hemvist i landet. En sÄdan begrÀnsning tycks endast föreligga avseende kÀllstatens beskattningsrÀtt, dÀr det finns ett krav pÄ att arbete Àr utfört i staten.

Detta arbete handlar om barnrÀttigheter och frÀmst om den rÀttighet som barn har att fÄ sina röster och Äsikter hörda..

Bakgrunden till denna uppsats Àr att i Sverige borde alla medborgare ha samma rÀtt att uttrycka sin Äsikt. Det Àr en grundlÀggande rÀttighet som försvaras i vÄr grundlag, Regeringsformen 2:1, samt en mÀnsklig rÀttighet som skyddas av artikel 10 i Europakonventionen. Av yttrandefriheten följer rÀtten att som arbetstagare framföra kritik. Yttrandefriheten Àr i första hand tillförsÀkrad medborgaren gentemot det allmÀnna och dÀrmed skiljer sig rÀtten att uttrycka sig för anstÀllda inom privat respektive offentlig sektor.Som ett konkurrerande intresse till kritikrÀtten Àr lojalitetsplikten som följer av anstÀllningsavtalet. Lojalitetsplikten innebÀr en skyldighet för arbetstagaren att sÀtta arbetsgivarens intresse framför sitt eget och dÀrmed undvika situationer dÀr vederbörande kan komma i pliktkollision.

The purpose of this essay is to study the two cases ?The hijacking of a bus in Årdal? & ?The double murder in Ljungsbro? from media ethics aspects.  The aim for this study is to clear up if the the Swedish newspapers have reported according to the mediaethic rules and to see if there is any differences between the newspapers reporting. The following theories has been used to reach the objective: the journalism task, news values, the liberty of press and speach, media ethical rules and discursive discrimination. The study has used a critical discourse method formed by Teun a. van Dijk to analyse the material, mainly through macro- and microstructures.

Reglerna angÄende skattetillÀgg som ett administrativt sanktionssystem infördes för att avkriminalisera mindre skatteförseelser och rent slarv, samt att fÄ de skattskyldiga att bÀttre fullgöra sin uppgiftsskyldighet. Sedan 1972, dÄ systemet för skattetillÀgg infördes, har det genomgÄtt flera förÀndringar, senast det skedde var 2003. I förarbetet till gÀllande lag anser Regeringen att det Àr av grundlÀggande betydelse att det administrativa sanktionssystemet framstÄr som rÀttvist och rimligt, och att det dessutom Àr förenligt med Europakonventionen.Sedan 1995 Àr Europakonventionen svensk lag, vilket framgÄr av 2 kap. 23 § regeringsformen. Detta innebÀr att svensk rÀtt tvingades anpassas till Europakonventionens krav och det gÀllde Àven skattetillÀggssystemet.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som kan pÄverka patientens delaktighet i sin omvÄrdnad ur ett patientperspektiv. Syftet var Àven att beskriva de valda artiklarnas urvalsmetod. Metod: Litteraturstudien har en deskriptiv design. Elva artiklar anvÀndes varav nio artiklar med kvalitativ ansats, en artikel med kvantitativ ansats och en artikel med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Resultatet visade att det finns flera faktorer som pÄverkar patientens möjlighet till delaktighet i sin omvÄrdnad. Faktorer sÄ som information, patientens delaktighet vid beslutsfattande samt bemötande pÄverkar patientens möjlighet till delaktighet i omvÄrdnaden.  Slutsats: Information var viktig för patientdelaktighet i sin omvÄrdnad.

Reglerna angÄende skattetillÀgg som ett administrativt sanktionssystem infördes för att avkriminalisera mindre skatteförseelser och rent slarv, samt att fÄ de skattskyldiga att bÀttre fullgöra sin uppgiftsskyldighet. Sedan 1972, dÄ systemet för skattetillÀgg infördes, har det genomgÄtt flera förÀndringar, senast det skedde var 2003. I förarbetet till gÀllande lag anser Regeringen att det Àr av grundlÀggande betydelse att det administrativa sanktionssystemet framstÄr som rÀttvist och rimligt, och att det dessutom Àr förenligt med Europakonventionen.Sedan 1995 Àr Europakonventionen svensk lag, vilket framgÄr av 2 kap. 23 § regeringsformen. Detta innebÀr att svensk rÀtt tvingades anpassas till Europakonventionens krav och det gÀllde Àven skattetillÀggssystemet.