Bostadsbyggandet i Sverige idag präglas av ett fåtal större företag som producerar relativt standardiserade bostäder. Möjligheterna för den enskilda boende att påverka sitt framtida boende med avseende på planlösning och utformning är begränsade samtidigt som nya krav på bostäder uppkommer: familjekonstellationer ändras, kärnfamiljen är inte längre en självklarhet och miljö- och klimatfrågor vinner mark. Deltagande räknas som en av grundförutsättningarna för en av dimensionerna för hållbar utveckling; social hållbarhet. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt och dynamiskt samhälle och att trygga människors förutsättningar för sina grundläggande mänskliga behov. Att planera och bygga i en grupp, en så kallad byggemenskap, är ett fenomen som förekommer i flera länder i Europa och även i ett begränsat antal exempel i Sverige.

Unga barnfamiljer styr inte längre per automatik kosan mot förorterna, istället väljer allt fler att stanna inne i staden. Detta är inte nödvändigtvis ett val av tvång, utan ett val av livsstil. Antalet barn som bor innanför tullarna i Stockholms stad har ökat med 150 procent sedan 70-talet och idag ökar antalet barn i Sveriges samtliga storstäder. JM som är en av nordens ledande projektutvecklare av bostäder och bostadsområden, har som ambition att skapa utvecklade boendeförhållanden även för barnfamiljer i stadsmiljö.Arbetsprocessen i examensarbetet är designad för att studera och utvärdera, hur en bostad för barnfamiljer egentligen bör se ut, vilka egenskaper och kvaliteter som är viktiga samt vad som saknas i dagens bostadsplanering. Arbetsprocessens förstudie innebar att kunskap och information, angående barnfamiljer i stadsmiljö samt bostadsplaneringens mätbara och omätbara värden, inhämtades och omvandlades tillsammans med författarens och JM:s tankar till ett antal designparametrar.

Den här uppsatsen undersöker innehållet i en offentlig debatt om synen på en allmän plats och vilka som kommer till tals i en sådan debatt. Uppsatsen har i syfte att undersöka detta analyserat debatten som kantat planprocessen för Slussen i Stockholm. Med underlag i 252 artiklar om Slussens utformning och planprocess, hämtade från de fyra stora rikstäckande dagstidningarna med säte i Stockholm sedan 2009, har jag kategoriserat innehållet i debatten till åtta diskurser/synsätt som direkt eller indirekt berört en värdering av vad Slussen är eller bör vara för typ av plats: Regionsperspektivet, Tillväxtdiskursen, Infrastrukturdiskursen, Kulturhistoriska diskursen, Utsiktsdiskursen, Mötesplatskriteriet, Klimathotsdiskursen samt Förfalldiskursen. En kvantitativ analys av debatten som presenteras i uppsatsen visar att Utsiktsdiskursen och Infrastrukturdiskursen varit de mest frekventa (39 respektive 34 procent av artiklarna behandlade dessa). De flesta artikelförfattare, 32 procent, som gett utryck för någon av diskursen/synsätten har gjort det i egenskap av Sakkunniga inom området (exempelvis Arkitekter, kulturhistoriker och samhällsplanerare). 69 procent av aktörerna i debatten har varit män och 31 procent kvinnor. En uppskattning av aktörernas namn är att nästan ingen är av utomeuropeisk härkomst. Även åldern på en övergripande majoritet hos aktörerna uppskattas till över trettio år. Diskussionsavsnittet tar upp de olika diskurserna/synsätten ? hur de har använts och hur de förhåller sig till varandra.

Arkitekter och byggnadskonstruktörer har alltid strävat mot egna lösningar. Även om byggmetoderna är lika för tidsperioden, skiljer sig byggnaderna åt. Utvecklingen inom byggindustrin går samtidigt mot bjälklag som byggs slankare och med längre spännvidder för att utnyttja materialets styrka och samtidigt skapa öppna planlösningar. Detta sänker bjälklagens egenfrekvenser, vilket gör att de riskerar att sammanfalla med lastfrekvenser från personer som vistas på bjälklaget, vilket i sin tur leder till kraftigt förstärkta vibrationer. Responsen i strukturen kan bli så stor att människor känner stort obehag när de befinner sig på bjälklaget.

Målet med denna studie är att undersöka möjligheten att skapa och beskriva ett arbetsflödedär ett BIM baserad system är det huvud verktyg som skall användas för att skapa modeller/ritningar och handlingar, samt lösa de tekniska problem som hindrar projektören attanvända BIM på ett effektivt sätt. Studien genomfördes genom ett samarbeta med företagetNylin och Myhrberg Arkitekter GI AB, som är ett konsultföretag som i dags läge planerar förimplementering och användning av BIM-systemet i deras verksamhet. Fokus i studien är attskapa ett arbetsflöde som passar för företagets verksamhet under övergångsperioden, skapa enIT-manual/BIM-manual som företaget skall använda vid projektering med BIM-verktygetRevit Architecture.Problemet med BIM-systemet är ett det är ett relativt nytt system och detta kan avskräckakonsulterna från att använda det. Det finns brist på anvisningar, mallar och IT-manualer somtalar om hur man ska arbeta med BIM och vad som gäller vid de olika projekteringsfaserna.Det finns också svårigheter som företaget inte kan påverka exempelvis möjligheten att samarbetamed andra konsulter och projektörer utanför företaget som använder olika typer av BIMplattformän vad företaget själv använder.Studien utfördes i två faser, en undersöknings fas av två delar där teoretiska kunskaper omsystemet, dess egenskaper, användnings möjligheter jämfört med CAD-systemet har som studeratsoch redovisats i denna rapport. Den andra delen är en undersökning om de befintligaIT-manualerna (båda svenska och utländska) som har använts för att strukturera en ny ITmanualför företaget Nylin och Myhrberg.

Dagsljus i byggnader är viktigt för både den fysiska och psykiska hälsan. Dagsljusinsläpp i byggnader sker genom fönster, men fönster är även den byggnadskomponent som medför störst energiförluster i en byggnad. Därför finns det problem i att skapa en god balans mellan utformning, energieffektivisering och termisk komfort samtidigt som ett tillfredsställande dagsljus ska tillämpas i byggnader där människor vistas.Detta examensarbete som omfattar 15 hp syftar till att effektivisera samt förenkla bedömningen av ett tillfredsställande dagsljus, för att uppnå kraven i miljöcertifieringsmetoden Miljöbyggnad, där även intilliggande faktorer som energi och termiskt klimat studeras. Målet var att upprätta ett förprojekteringsverktyg för indikatorn Dagsljus som i framtiden kan användas av konsulter, Arkitekter och andra inom byggbranschen när en byggnad ska miljöcertifieras enligt metoden Miljöbyggnad. För att skapa verktyget gjordes datamodeller av testrum med olika förutsättningar, där dagsljusfaktorn, DF, kontrollerades.

Helsingborgs kommun får ett nytt tågstopp längs med Västkustbanan mellan Helsingborg och Ängelholm om de skapar en ort där befolkningsunderlaget är stort nog för detta. Orten har fått arbetsnamnet Vege. Kommunen menar att det som kommer att efterfrågas i Veges läge är tomter för fribyggen och gruppbyggda småhus. De uttrycker en farhåga för att Vege skall komma att bli en sovstad där bilen har den centrala rollen och att underlaget för stationen inte blir stort nog. Utgångspunkten är att det efter modernismen skedde en förändring i svensk planering.

Idag är hemmet mycket mer än bara en plats att bo på. Det är också en plats där vi kan visa upp vilka vi är eller vill vara. Där kan vi skapa det som för oss upplevs som individuellt. Det finns en rad tv-program och tidningar som understryker detta. Bostadens olika attribut kan även en skapa samhörighet mellan likasinnade.

Helsingborgs kommun får ett nytt tågstopp längs med Västkustbanan mellan Helsingborg och Ängelholm om de skapar en ort där befolkningsunderlaget är stort nog för detta. Orten har fått arbetsnamnet Vege. Kommunen menar att det som kommer att efterfrågas i Veges läge är tomter för fribyggen och gruppbyggda småhus. De uttrycker en farhåga för att Vege skall komma att bli en sovstad där bilen har den centrala rollen och att underlaget för stationen inte blir stort nog. Utgångspunkten är att det efter modernismen skedde en förändring i svensk planering. Från att tidigare ha varit inriktat mot att bygga ett folkhem med välfärd åt alla till att präglas av individualism och marknadsanpassning. Kommunerna har planmonopol men planeringen har alltmer kommit att präglas av marknadens villkor där kommunen mera är en förhandlingspart.

Idag är hemmet mycket mer än bara en plats att bo på. Det är också en plats där vi kan visa upp vilka vi är eller vill vara. Där kan vi skapa det som för oss upplevs som individuellt. Det finns en rad tv-program och tidningar som understryker detta. Bostadens olika attribut kan även en skapa samhörighet mellan likasinnade.

Redan 1989 startades ett projekt i Umeå som kallades Staden mellan broarna, med syfte att utveckla kajområdet mellan kyrkbron och Broparken i centrala Umeå till en attraktiv mötesplats för umebor och besökare. Projektet lades på is men fick en nystart år 2003 då det lokala fastighetsföretaget Balticgruppen arrangerade en uppmärksammad men fruktlös arkitekttävling. Våren 2008 gjordes en ny förstudie av White Arkitekter, åt Umeå kommun, där området indelats i fyra delar efter olika koncept som västerifrån kallas Ung & Aktiv, Liv & Lust, Rådhusparken samt Lugn & Ro. I området Rådhusparken, vilket är en förlängning av den nuvarande parken med samma namn ner till kajen, har de skissat ett kallbad ut i Umeälven. För att närmare undersöka de tekniska möjligheterna samt de historiska och kulturella förutsättningarna för att bygga någon typ av bad i Umeälven upprättades ett examensarbete på 15 hp för en student vid utbildningen Civilingenjör Arkitektur vid Luleå Tekniska Universitet.

Detta arbete skrev jag under våren 2011. Anledningen till hela arbetet är min fascination för bilder. Redan under mitt kandidatarbete såg jag hur bilder kan vara till stor hjälp för att aktivera och engagera människor. Jag ville undersöka det vidare och se hur vi som landskapsArkitekter kan använda den konstruerade bilden, perspektivet, för att förmedla våra idéer. Under olika skeden och i olika sammanhang kan vi utnyttja perspektivet för att visa våra idéer över en plats som håller på att gestaltas.

Tillämpningen av IT har länge diskuterats som en lösning på problem inom byggbranschen som uppstått genom den stora omvälvning som branschen genomgått under nittonhundratalet. Tilltron till att IT ska lösa problem inom branschen med höga kostnader, låg kvalité, dåligt fungerande informationsutbyte med mera är stor. IT har hittills kommit att underlätta den enskilda aktörens arbete men branschen har först nu aktivt börjat tillämpa IT för att förbättra byggprocessen som helhet och samarbetet aktörer emellan. BIM är ett tekniskt system som hanterar information och som visualiserar informationen för att den lättare ska kunna förstås av alla parter som är inblandade i ett byggprojekt. VDC eller ?virtuellt byggande? är ett samlingsnamn som beskriver tillämpningen av BIM genom hela byggprocessen.

Att människor idag avstår från att delta i sociala aktiviteter i samhället på grund av att de känner sig otrygga i kollektivtrafiken, och då särskilt på hållplatser och vägarna till och från, går inte ihop med Göteborgsregionens mål om en ökad användning av kollektivtrafiken. För att få fler att välja kollektivtrafiken som färdmedel måste tryggheten kring hållplatserna öka, vilket skulle innebära fördelar för både hälsa, miljö och välfärd. Det är speciellt kvinnor som anger att de, särskilt kvällstid, avstår från vissa aktiviteter för att de inte känner sig trygga på hållplatsen eller väljer att gå långa omvägar hem för att de känner sig otrygga. Olika fysiska åtgärder, i det offentliga rummet, påverkar den upplevda tryggheten hos människor och med enkla medel tryggheten öka avsevärt på en plats.Syftet med detta arbete är att belysa trygghetsfrågor i samband med hållplatser i Göteborg för att bidra till den debatt som finns angående trygghet i kollektivtrafiken.För att göra detta har en analysmetod tagits fram och ett verktyg har utformats för att undersöka tryggheten på en hållplats och dess närmaste omgivning. Detta kommer att underlätta prioriteringar och utveckling av platsen ur en trygghetssynpunkt.En omfattande litteraturstudie har genomförts för att få en uppfattning av begreppet trygghet och vad det innebär.

?Re:Regional? is a diploma work by Sanna Alm and Ylva Hedin, for the Master?s Programme in Spatial Planning presented at the Blekinge Institute of Technology, Karlskrona, Sweden. ?Greater Helsinki Vision 2050 ? International Ideas Competition? was the starting point of this study. The competition was launched the 15th of December 2006 and the closing date was the 31st of May.