Studien syftar till att underso?ka den fo?ra?ndring som skett i grundskolans la?roplaner mellan 1962-2011, vad ga?ller formuleringar om och kring arbetet med ma?ngkultur. Syftet har besvarats genom fra?gesta?llningarna: Vad utma?rker de enskilda la?roplanernas synsa?tt pa? ma?ngkultur? Vilka fo?ra?ndringar har skett i grundskolans la?roplaner under de senaste femtio a?ren, vad ga?ller synsa?ttet pa? ma?ngkultur? Metoden som anva?nts fo?r att komma fram till ett resultat var av kvalitativ art. En tidigare bepro?vad analysmodell har anva?nts och kategoriserat det ma?ngkulturella i la?roplanerna enligt tre niva?er.

Denna kvalitativa studie unders?ker vad unga vuxna med akademisk bakgrund inom personaladministration finner meningsfullt i arbetet och hur deras attityder speglas mellan altruistiska och individualistiska v?rderingar. Med utg?ngspunkt i Tomas Berglunds teori om idealtypiska f?rh?llningss?tt till arbete (2001) syftar forskningen till att besvara tv? centrala fr?gor: Vilka v?rden motiverar unga vuxna med personaladministrativ utbildning i deras arbete? Och, hur resonerar dessa unga vuxna kring meningsfullhet i arbetslivet? Studien bygger p? empiriska data fr?n kvalitativa och semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att informanterna inte drivs av en stark lojalitet till ett yrkeskollektiv eller altruistiska m?l, utan snarare av en individualistisk str?van efter sj?lvf?rverkligande, autenticitet och en balans mellan arbete och privatliv. Sociala aspekter, s?som autentiska relationer p? arbetsplatsen, ?r viktiga men uppfattas fr?mst som ett medel f?r personlig utveckling snarare ?n ett kollektivt v?rde.

Underso?kningens huvudfra?ga a?r hur den ura?ldriga torghandeln kan fortsa?tta existera i det svenska samha?llet da?r logik, ordning och va?lsta?nd ofta ga?r pa? tva?rs med torghandelns flyktighet, kortsiktighet och umba?randen. Oordning och informellt a?r tva? nyckelord i beskrivningarna av torghandeln historiskt och i den aktuella internationella forskningen. Praktik, uto?vare, materialitet, fo?resta?llningar och plats samverkar o?ver tid i en sta?ndig fo?ra?ndring av handeln.

I Sverige va?xer de stora orterna mer och mer, sta?derna fo?rta?tas och hur ma?nniskor bor fo?ra?ndras. Ett problem som a?terkommer na?r stadsdelar fo?rnyas a?r att bostadspriser ga?r upp, inkomsterna i omra?den o?kar och stadsdelen ga?r fra?n att ha varit ett arbetarklassomra?de till att vara en stadsdel da?r medelklassen breder ut sig. Syftet med denna uppsats var att underso?ka hur Gro?ndal i Stockholm har fo?ra?ndrats under 2000-talet vad ga?ller inkomster och boendeformer, samt i vilken utstra?ckning kommunal planering och kommunala akto?rer har pa?verkat processen.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Studiens syfte a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt sa?ngpedagogerna kommunicerar med eleven: vilka kommunikativa verktyg anva?nder sa?ngpedagogen och hur kombineras dessa i olika handlingsmo?nster. Studien begra?nsas till att analysera den del av sa?nglektionen som specifikt handlar om o?vningar. Studien analyserar inte kommunikationens effektivitet, utan fokus ligger pa? att kartla?gga kommunikationen i tidigare na?mnda del av lektionen.

Kultkontinuitet är ett omdiskuterat begrepp inom religionshistorisk forskning. Vid övergången från en religion till en annan kan olika typer av beständighet ibland urskiljas, exempelvis när det gäller val av kultplats samt handlingar vid denna plats. Ofta har diskussionen kring kultkontinuitet i Norden rört uppförandet av kristna kyrkor på förkristna kultplatser. Inom folkreligiositeten har även offrandet vid vissa källor ansetts ha förkristna anor. Längs Ångermanälven finns exempel på den här typen av källor, där offrande och källdrickning från katolsk tid och framåt påstås ha sina rötter i förkristen kult.

Projektet har underso?kt mo?jligheten att med basisk lakning skilja ut fosfor fra?n fo?rbra?nt avloppsslam. Basisk lakning ja?mfo?rt med sur lakning ger ett sa?mre fosforutbyte. Men basisk lakning lo?ser samtidigt ut la?gre ma?ngder tungmetaller, vilket go?r att metoden med basisk lakning kan vara mer la?mpad om slutanva?ndningen a?terfo?r den lakade produkten till naturenGenom att variera parametrarna tid, temperatur och koncentrationer av reagenser gavs resultat i form av de effektivaste fo?rutsa?ttningarna fo?r ett ho?gt fosforutbyte.

Schemal?ggning med m?nga delade resurser ?r ett algoritmiskt problem d?r ett antal jobb ska schemal?ggas p? identiska maskiner. Varje maskin kan endast bearbeta ett jobb ?t g?ngen. Varje jobb h?r till en specifik resurs, och tv? jobb som delar samma resurs kan inte behandlas parallellt. Att minimera makespan, vilket ?r tiden d? det sista jobbet avslutas, ?r ett NP-sv?rt problem.

I denna studie underso?ks metaforbruket och metonymibruket i sju broschyrer fra?n Fo?rsa?kringskassan. Det som underso?ks a?r om broschyrerna inneha?ller oetablerade metaforer och metonymier, och om det i sa? fall finns na?gra mo?nster i anva?ndningen.Resultaten visar att det fo?rekommer ytterst fa? metaforer och metonymier i materialet: endast tre bela?gg hittades. Tva? av dessa finns dock i broschyrernas avslutningar, vilket kan bero pa? att dessa avsnitt handlar om hur en la?sare kan agera, medan o?vriga avsnitt har en informerande funktion.

Vi lever i ett samh?lle d?r teknologiska uppfinningar hela tiden h?jer hastigheten, inte bara i arbetet utan ocks? i vardagen. Denna studie syftar d?rf?r till att unders?ka om samtidens norm om produktivitet genomsyrar alla ?ldrar och livsstadier genom att fokusera p? pension?rer. F?r att bidra till f?rst?else av normer kring produktivitet hos ?ldre ?mnar studien f?rst? pension?rernas subjektiva upplevelser av tid och hur den ?nskas spenderas i relation till ?lderdomen. Genom ett utforskande av dikotomin produktivitet/reproduktivitet och hur den f?rh?ller sig till rekreation samt agentskap och ett temporalt perspektiv avser studien att unders?ka ?lderdomens kapitel och pensionen med nya glas?gon.

Denna kvalitativa studie genomfo?rdes fo?r att underso?ka vilken roll utva?rdering av belo?ningssystem har i fo?retag verksamma i Sverige. Studien utga?r fra?n teorin Evidence- Based Practice och dess underkategorier som specifikt behandlar belo?ningssystem. Dessa teorier applicerades pa? data inha?mtad fra?n intervjuer med personer ansvariga fo?r belo?ningssystem pa? olika fo?retag.

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Resultatet visar att matematikgruppen utvecklar en f?rst?else f?r kunskapsomr?det som ett demokratiskt och relationellt f?rh?llningss?tt, tillsammans med ett normmedvetet inneh?ll.

SammandragDenna studie behandlar Corporate Social Responsibility (CSR) inom den svenska banksektorn, en sektor da?r ansvarsfra?gor traditionellt inte uppma?rksammats da? banker inte ansetts ha stor inverkan pa? samha?lls- och miljo?problem. Fo?retag generellt fo?rva?ntas idag aktivt arbeta med CSR-fra?gor, dock fo?rekommer en strategi att kommunicera CSR ista?llet fo?r att agera, i syfte att sta?rka legitimiteten i varuma?rket. Studien belyser fra?gor kring CSR inom banksektorn, da? det idag finns indikationer pa? att a?ven banker ma?ste arbeta med fra?gorna.

I dagens moderna samh?lle till?ts digitala tekniker ta alltmer utrymme inom arbets-platser. Inf?randet av digitala system har m?jlighet att effektivisera p? ett s?tt som f? arbetsplatser kan se sig exkluderade fr?n. Digital transformation har beskrivits som ett h?gst relevant och prioriterat omr?de f?r chefer, f?retag och organisationer (H?yng & Lau, 2023).