This study highlights the importance of computer technology and its impact on elder care staff's skills development in the public sector. The government presents the digital agenda within which information and communication technology today is considered to have a potential for sustainability, growth and development. According to the EU Commission, there are several important elements that should be improved to digitize the workplace. Among these are digital literacy, collaboration between agencies and increased investments in research, education and innovation. New technology can be understood in different ways by individuals, some see the computer as something positive and exciting, while others may find it hard to see the opportunities for learning and development.

Bakgrund: Studien undersökte hur deltagarna affektivt och kognitivt upplever en fallbeskrivning som simulerar en oförutsedd situation i en kontorsmiljö. Det beskrivna fallet handlar om en personalfråga och kräver ett omedelbart beslut eftersom en försening kanske inte bara påverkar arbetsprestationen och klimatet i organisationen, men också kan leda till att organisationen förlorar ett kontrakt med en långsiktig inkomst.Method/DesignStudien är en explorativ och oberoende design som genomfördes vid Karlstads universitet. Deltagarna var 72 studenter i två olika kurser, personal- och arbetsliv och psykologi. Data för denna undersökning samlades in genom en enkät som mätte deltagarnas kognitiva (Situationsuppfattning efter Kleins RPD-modellen, 1993) och affektiva reaktioner (PANAS, Watson, Clark, & Tellegen 1985) på fallbeskrivningen. Den affektiva och kognitiva reaktionen backades upp av två tester som mäter en persons priorierade sätt att bearbeta information (PMPI, Burns och D'Zurilla, 1999) och att hantera situationer (Personal Temperament efter MBTI-skala).

Denna uppsats behandlar ämnet estetisk kompetens och dess roll inom den svenska servicesektorn. Tidigare forskning har bland annat visat att arbetsgivare alltmer fokuserar på hur de anställda ser ut, för sig och talar ? ?looking good, sounding right?. Dagens arbetsmarknad tillhör arbetsgivarna då det finns ett kraftigt överskott av sökande att välja mellan. Långtgående krav kan alltså ställas utan att någon protesterar och kraven på de arbetssökande kan ibland sträcka sig ända till den fysiska kroppen.Begreppet estetisk kompetens innebär att de anställda ser bra ut och att de låter rätt.

SammanfattningFo?retags samha?llsansvar CSR-Corporate Social Responsibility har fo?r ma?nga en viktig symbolisk innebo?rd da? begreppet va?xer och blir sto?rre i Sverige samt i o?vriga va?rlden. Fo?retag och organisationer har fo?rutom ett ekonomiskt ansvar a?ven skyldigheter fo?r sin omgivning att arbeta fo?r en ba?ttre miljo? samt med ett socialt ansvarstagande. Idag o?kar fo?retagens ansvar och konsumenter anser att detta a?r en sja?lvklarhet.

Varje år dör det cirka 500 personer i den svenska trafiken. En strävan att sänka detta olyckstal är uttalat av den svenska regeringen och som effekt av detta har nollvisionen vuxit fram. De allvarliga olyckorna på de svenska vägarna har minskat tack vara kontinuerliga förbättringar av säkerhet i och kring fordon, men på grund av ökad trafikintensitet börjar antalet dödade i trafiken stagnera vid 500 personer per år. För hög fart på dåligt utformade vägsträckor är en bidragande faktor till varför en olycka inträffar och vilka konsekvenser denna olycka resulterar i. I dagens trafiksamhälle tenderar förare att negligera små hastighetsöverträdelser.

A vulnerable group in society is people with ASD (autism spectrum disorders) or autism. This group seems to increase, mainly due to genetic factors but also environmental problems. Medical research has accelerated in the U.S. and Europe. The biggest problem for people with disabilities is the inability to communicate, both verbally and socially.

AbstractExamensarbete inom Lärarprogrammet LP01 Titel: ?Ofta tror jag att det handlar om okunskap helt enkelt? - en kvalitativ studie av åtta högstadielärares syn på islamofobi och arbetet med islamofobiska konflikter i skolaFörfattare: Therese Lindblom, Stellan KarlssonTermin och år: VT14 Kursansvarig institution: Institutionen för sociologi och Arbetsvetenskap Handledare: Bengt JacobssonExaminator: Lisa WiklundRapportnummer: VT14-1120-14 Nyckelord: islamofobi, rasism, konflikthantering, högstadiet, lärareSammanfattning:Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur högstadielärare i Göteborg förhåller sig till begreppet islamofobi och hur de tänker kring konflikter med islamofobisk grund bland elever.Frågeställningar: ? Hur definierar de tillfrågade lärarna islamofobi?? Hur anser de tillfrågade lärarna att islamofobi bör bemötas?? I vilken utsträckning ser de tillfrågade lärarna islamofobi i skolan som ett problem?? I vilken utsträckning upplever de tillfrågade lärarna att de förberetts för att bemöta konflikter av islamofobisk karaktär? För att få svar på syfte och frågeställningar använde vi en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade respondentintervjuer. Åtta högstadielärare i Göteborg intervjuades och transkriberingarna av dessa intervjuer utgjorde vårt empiriska material. Övrigt material som har använts är relevanta styrdokument, tidigare forskning som rör islamofobi, främlingsfientlighet och konflikthantering samt det teoretiska ramverket som innefattar socialkonstruktivism och konflikthantering.Studiens viktigaste resultat är att: fyra olika sätt att se på begreppet islamofobi kunde urskiljas i respondenternas svar, respondenterna anser att islamofobi bör bemötas med hjälp av kunskap, ingen av respondenterna anser att islamofobi är ett stort problem på sina skolor, men fem av dem har (direkt eller indirekt) erfarenhet av islamofobi bland elever och respondenterna upplever dessutom att det finns ett behov av vidare fortbildning för lärare och lärarstudenter i att bemöta islamofobi. Studiens har flera betydelser för läraryrket.

Abstract In this report I describe the Health Care Advice Bureau?s (sjukvårdsrådgivningen) historical background, proposals for its development according to a committee from the Blekinge County Council (Landstinget Blekinge), the Health Care Advice Bureau?s cooperation with different external operators e.g. the SOS and the Care Centers [Vårdcentraler]. I account for how I, in the same county council, aided by ethnographical methods observed or investigated the following: The nurses? interaction with the patients, the nurses? interaction among themselves, the nurses? participation in the development of the system and also the computer based system?s technical qualifications.

Min utgångspunkt för uppsatsen var fenomenet duktig flicka. Orsakerna, upptäckten, förståelsen och konsekvenserna av fenomenet har genom tidigare forskning inom bland annat sociologi, psykologi och Arbetsvetenskap sökt härledas till exempelvis kvinnor och mäns olika uppfostran, nationell politik och organisationsstrukturer. I samband med dessa studier har begreppet duktig flicka ofta efterföljts av ord med negativ klang som exempelvis "-syndromet". Detta "pessimistiska" angreppssätt gentemot begreppet samklingade inte med min utgångspunkt. Jag lyfte fram alternativa sätt att förstå fenomenet duktig flicka och fokus låg på genusaspekten.

Bakgrunden till studien är mina egna tankar om hur de lönesättande samtalen inom arbetslivet egentligen fungerar nu när de har blivit alltmer vanliga på arbetsplatserna. Syftet med studien är dels att undersöka hur kommunikationen hanteras och upplevs under ett lönesättande samtal av medarbetare respektive ledare dels att utveckla kunskapen om vilken betydelse kommunikationens påverkan har för samspelet under det lönesättande samtalet. Studiens forskningsfråga har varit hur medarbetarna och ledarna upplever samspelet under samtalet, varför den sociokulturella teorin har använts tillsammans med andra kommunikativa begrepp och teorier. Studien har av den anledningen haft en fenomenologisk ansats för att få fram respondenternas subjektiva upplevelser av samspelet under det lönesättande samtalet. Som metod användes en öppen intervju med en frågeguide som innehåll ett antal olika teman som de olika respondenterna själva fick resonera kring.

SammanfattningVi avser med denna kvantitativa studie att finna faktorer som kan antas leda till stress. Vi avser också att undersöka respondenternas arbetsmiljö och arbetsvillkor och utifrån deras enkätsvar eventuellt kunna se om de har lågstress- eller högstressarbeten. Uppsatsen baseras på en enkätundersökning genomförd under 2002 av Birgitta Eriksson och Jan Ch. Karlsson vid Karlstads universitet i samarbete med Statistiska Centralbyrån. Enkäten Arbetsmiljö och arbetsvillkor besvarades av 1570 förvärvsarbetande individer.

Detta examensarbete är utfört mot två institutioner vid universitetet. Dels institutionen för Arbetsvetenskap och avdelningen för industriell produktionsmiljö men också institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap och avdelningen för kvalitets- & miljöledning. --------------- Bakgrunden till detta examensarbete var att Scanias transmissionstillverkning i Södertälje, DX, hade ett behov av att kartlägga sitt kvalitetssäkringsarbete för att identifiera aktiviteter och brister i detsamma. Syftet med examensarbetet var därför att göra denna kartläggning, beskriva bristerna samt ge förslag på förbättringar. I kartläggningen användes i huvudsak intervjuer och observationer för att studera DX personal och tillverkning.

Antalet frivilliga ökar alltmer och därmed ställs det alltfler krav på frivilligledare/ledare inom ideella organisationer. Min förförståelse är att ledare inom ideella organisationer ska värna om de frivilliga, motivera, ?hålla lågan uppe? och stödja ?eldsjälarna?. Då det inte finns mycket skrivet om hur frivilligledare/ledare inom Röda Korset går tillväga för att leda frivilliga, är syftet med studien att belysa hur ledare inom en ideell organisation, Röda Korset, ?leder? de frivilliga som ingår i organisationen och hur ledarna ser på sitt ledarskap.

Examensarbetet genomfördes under hösten 2005 på Hållarefabriken, SKF Sverige AB, i Göteborg. Projektgruppen bestod av två civilingenjörsstudenter från instutitionerna Arbetsvetenskap och Industriell Ekonomi och Samhällsvetenskap, vid Luleå Tekniska Universitet. Arbetet ?Framtidslayout för Hållarefabriken, SKF Göteborg? handlar om att ta fram en layout för Hållarefabriken som visar hur fabriken kan se ut om 10 år. Hållarefabriken tillverkar hållare, som är en komponent i ett rullager.

Industriteknik Nord AB tillverkar gruvmaskiner under varumärket JAMA. Under utvecklingen med den nya skrotaren SBU8000 har man lagt stor vikt vid att minimera vibrationer som maskinens förare utsätts för. Företaget har ett mål att kunna klara det nya EU-direktiv som sätter gränser för exponering av helkroppsvibrationer. En del i konstruktionsförbättringarna på den nya maskinen är en ny typ av fjädrad hyttupphängning. Industriteknik Nord AB vet dock inte hur den nya hytten uppför sig under drift samt hur den klarar av att förebygga vibrationer.