En chef anvÀnder olika fÀrdigheter i sin vardag t ex kommunikation,relationsskapande och beslutsfattande. LikvÀl som chefen agerar med olikaledarstilar utifrÄn kontexten och medarbetarna. Kvaliteten pÄ chefensfÀrdigheter och agerande kan bedömas i en medarbetarenkÀt dÀrmedarbetaren Àven bedömer sitt och gruppens vÀlbefinnande. EnmedarbetarenkÀt ska vara ett stöd för chefen att utveckla sitt ledarskap ochsin verksamhet. Denna uppsats analyserar de tio bÀsta och de tio sÀmstaenheterna frÄn en medarbetarenkÀt i ett landsting.

Enligt flera studier skapar utbildning vid ho?gskola eller universitet vissa fo?rva?ntningar pa? arbetslivet. Ma?nniskor med en akademisk bakgrund fo?dda a?r 1980 eller senare anses ha stora behov av utvecklingsmo?jligheter. A?r detta sant? Underso?kningen i denna studie utgick fra?n tva? olika perspektiv, arbetsgivarnas och arbetstagarnas.

En chef anvÀnder olika fÀrdigheter i sin vardag t ex kommunikation,relationsskapande och beslutsfattande. LikvÀl som chefen agerar med olikaledarstilar utifrÄn kontexten och medarbetarna. Kvaliteten pÄ chefensfÀrdigheter och agerande kan bedömas i en medarbetarenkÀt dÀrmedarbetaren Àven bedömer sitt och gruppens vÀlbefinnande. EnmedarbetarenkÀt ska vara ett stöd för chefen att utveckla sitt ledarskap ochsin verksamhet. Denna uppsats analyserar de tio bÀsta och de tio sÀmstaenheterna frÄn en medarbetarenkÀt i ett landsting.

PĂ„verkar personligheten lönesĂ€ttningen? Kan chefen vara objektiv eller belönar chefen omedvetet dem som liknar honom/henne sjĂ€lv? Det saknas tidigare forskning om hur personligheten pĂ„verkar lön och lönesĂ€ttning. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka om det föreligger ett samband mellan hög lön och en personlighet som liknar den lönesĂ€ttande chefen. Studien Ă€r genomförd hos 4 chefer och 55 medarbetare inom handikapp-omsorgen i Ängelholms kommun. Undersökningen genomfördes med hjĂ€lp av Myers-Briggs standardiserade frĂ„geformulĂ€r, intervjuer samt egna enkĂ€ter.

Att tÀnka pÄ medarbetarnas arbetstillfredsstÀllelse har inte alltid varit nÄgot sjÀlvklart, det var vid 1950-talet som intresset för medarbetarna började bli nÄgot etablerat i samhÀllet. Tidigare forskning inom detta Àmne har haft olika synvinklar om vad som Àr viktigt för att medarbetaren ska kÀnna arbetstillfredsstÀllelse. Syftet med denna studie var att undersöka hur tvÄ begrepp, arbetstillfredsstÀllelse och stöd frÄn chefen förhÄller sig till varandra, och till lÀrarnas hÀlsa. En enkÀtundersökning (N=152, var av 32.8% mÀn) utformades i syfte att undersöka gymnasielÀrares egen uppfattning om detta. Ett frÄgeformulÀr konstruerades av författarna med hjÀlp av QPSNordic och FrÄgeformulÀr om psykosocial arbetsmiljö för att undersöka de underliggande variabler om arbetstillfredsstÀllelse.

Att vara chef idag Àr ofta krÀvande. Inte minst i det lilla företaget, dÀr man mÄste vara lite av en allkonstnÀr. Chefer pÄ smÄföretag tros arbeta hÄrt och ha en hög stressnivÄ, men lite Àr skrivet om hur de upplever sin hÀlsa och sin arbetsmiljö.DÀremot Àr kunskapen stor om att socialt stöd pÄ arbetsplatsen kan minska de negativa effekterna av stress och utgöra en buffert mot ohÀlsa hos de anstÀllda. Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ hur chefen pÄ ett mikroföretag upplevde sin egen hÀlsa, sitt sociala stöd och om detta stöd var viktigt för hÀlsan. Chefer pÄ mikroföretag anslutna till JÀrnhÀlsans FöretagshÀlsovÄrd, med 5-9 anstÀllda, valdes ut som undersökningsgrupp.

Ett stort förtroende för sin nĂ€rmaste chef Ă€r inte alltid en sjĂ€lvklarhet. MĂ„nga olika faktorer pĂ„verkar vilket förtroende medarbetare inom en organisation kĂ€nner för chefen, och denna studie har fokuserat pĂ„ olika faktorer relaterade till kommunikation; uppföljning, uppskattning, feedback, tydlighet, meningsfullhet samt hantering av konflikter/relationer. Det kan ocksĂ„ skilja sig Ă„t mellan hur mĂ€n och kvinnor vĂ€rderar dessa faktorer, och att studera detta ingĂ„r ocksĂ„ i syftet för denna undersökning. Tidigare forskning pĂ„ omrĂ„det har visat pĂ„ tydliga skillnader mellan hur kvinnor och mĂ€n upplever och vĂ€rderar kommunikation. Även denna studies resultat visar pĂ„ att det finns kommunikativa skillnader mellan kvinnor och mĂ€n, samt att de vĂ€rderar faktorerna pĂ„ olika sĂ€tt.

Med vÄr kandidatuppsats, Vad önskar chefen hos den nya chefen ? en studie om vilken betydelse chefer anser att kompetens har i rekryteringsprocesser, vill vi undersöka hur rekryteringen gÄr till i ett företag nÀr man rekryterar in nya chefer. Syftet Àr att undersöka vilken betydelse begreppet kompetens tillskrivs av rekryterande chefer vid en chefsrekrytering. SkÀlet till varför vi intresserade oss för just detta var för att vi vill fÄ en inblick i hur det gÄr till i det utvalda företaget och varför de vÀljer att hantera sina chefsrekryteringar sÄ som de gör. Men vi ville Àven undersöka vilka skillnader och likheter det finns mellan praktik och teori inom omrÄdet samt kunna bidra med nÄgot nytt utifrÄn studien till forskningen.

 Den ökade globala konkurrensen har lett till en mer osÀker arbetsmarknad som krÀver allt större flexibilitet hos individen. OsÀkerheten pÄ marknaden har lett till en upplevelse av anstÀllningsotrygghet hos individen. AnstÀllningsotrygghet antas ha konsekvenser för bÄde individ och organisation. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka om ledarskap kan reducera anstÀllningsotrygghetens konsekvenser (arbetstillfredsstÀllelse, organisatoriskt engagemang, intention att lÀmna organisationen och tillit till organisationen). Tre olika aspekter av ledarskap stÄr i fokus: kommunikation med chefen, feedback frÄn chefen och stöd frÄn chefen.

Traditionellt Àr medarbetarsamtalet till sin form ett organiserat och planerat samtal mellan chef och medarbetare, oftast i syfte att kartlÀgga behov, krav, verksamhetsmÄl och förstÄelse hos medarbetaren. Sedan 1980-talet har det forskats mycket om medarbetarsamtal i Sverige, oftast med utgÄngspunkt i medarbetarens upplevelse. Vi menar dÀrmed att det saknas ett perspektiv, nÀmligen det pÄ chefen och dennes utveckling av sitt ledarskap. Vi har dÀrför valt att analysera medarbetarsamtalet som en förutsÀttning för ledarskapsutveckling. Eftersom det inte finns mycket forskning om denna omvÀnda syn pÄ medarbetarsamtalet, har vi valt att med ett explorativt förhÄllningssÀtt genomföra en kvalitativ intervjustudie med fem chefer som i sitt arbete utför medarbetarsamtal.

Ett stort förtroende för sin nĂ€rmaste chef Ă€r inte alltid en sjĂ€lvklarhet. MĂ„nga olika faktorer pĂ„verkar vilket förtroende medarbetare inom en organisation kĂ€nner för chefen, och denna studie har fokuserat pĂ„ olika faktorer relaterade till kommunikation; uppföljning, uppskattning, feedback, tydlighet, meningsfullhet samt hantering av konflikter/relationer. Det kan ocksĂ„ skilja sig Ă„t mellan hur mĂ€n och kvinnor vĂ€rderar dessa faktorer, och att studera detta ingĂ„r ocksĂ„ i syftet för denna undersökning. Tidigare forskning pĂ„ omrĂ„det har visat pĂ„ tydliga skillnader mellan hur kvinnor och mĂ€n upplever och vĂ€rderar kommunikation. Även denna studies resultat visar pĂ„ att det finns kommunikativa skillnader mellan kvinnor och mĂ€n, samt att de vĂ€rderar faktorerna pĂ„ olika sĂ€tt.

Syftet med denna studie var att go?ra en bedo?mning av den postoperativa fo?rloppet i hemmet hos dagkirurgiska ljumskbra?cksopererade patienter. Data insamlade med hja?lp av ho?gstrukturerade telefonintervjuer. En enka?t med standardiserade fra?gor och ikryssbara svarsalternativ som kommer har anva?nts vid telefonintervjuerna. Resultaten fra?n de 52 intervjuerna visade att de flesta patienter inte o?verskred Numerical Rating Scale (NRS) 3 i vila eller ro?relse dag ett.

Idag finns det ett stort utbud av olika utbildningsalternativ, antalet alternativ har o?kat drama- tiskt sedan 1990-talet. Alla ho?gre utbildningar konkurrerar om att rekrytera nya studenter och att beha?lla sina nuvarande studenter (Broady, Bo?rjesson & Palme, 2002). Fo?retags intresse fo?r kundtillfredssta?llelse o?kar sta?ndigt enligt Gro?nroos (2008), da? det sa?gs att en no?jd kund a?r en lojal kund.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur en arbetsplats som Àr inriktad pÄ individer med psykiska funktionsnedsÀttningar arbetar med arbetsplatsinnovationer och hur det kan relateras till arbetsmotivationen. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi har genomfört Ätta intervjuer med sju medarbetare samt deras chef. Fokus har legat pÄ följande kategorier: arbetsplatsen, kommunikation, motivation och innovation. UtifrÄn vÄrt syfte formade vi med hjÀlp av dessa kategorier en intervjuguide med semistrukturerade frÄgor, en för chefen och en för medarbetarna. Resultatet visade att medarbetarna i stora drag arbetar med omvÄrdnadsarbete och motiveringsarbete.

AnvÀndningen av informationsteknologi (IT) pÄ arbetsplatser ökar markant. Detta innebÀr att organisationer och mÀnniskor utsÀtts för förÀndringar och omstruktureringar som kan vara svÄra att hantera. Vid IT-satsningar Àr satsningens framgÄng helt beroende av en effektiv anvÀndning av IT-verktyget, vilket bl.a. förutsÀtter att slutanvÀndarna accepterar och vill anvÀnda det.PÄ en arbetsplats finns det ett stort antal olika faktorer som kan pÄverka anvÀndaren och anvÀndningen av ett IT-verktyg. En av dessa faktorer Àr ledningen/chefen vilken har möjligheten att skapa förutsÀttningar och förhÄllanden som bidrar och ökar chanserna till en effektiv anvÀndning och ökad förstÄelse för IT.Undersökningen som gjordes pÄ FörsÀkringskassan i Skövde hade för syftet att kunna se i vilken utstrÀckning en chef för en avdelning kan pÄverka IT-anvÀndning via dennes dagliga kontakt med underordnade samt kunna identifiera vilken roll chefen spelar i samband med försÀkringskassans genomförda IT-satsning..