För att kunna straffas för en kriminaliserad gÀrning krÀvs det att vederbörande kan hÄllas an-svarig för den begÄngna handlingen. Psykiskt stördas förmÄga att uppfatta vad som Àr rÀtt och fel Àr dock begrÀnsade. Deras bristande uppfattningsförmÄga gör att de har svÄrt att inse kon-sekvenserna av sitt handlande. Följaktligen har denna grupp sÀrbehandlats i lagstiftningen avseende bestÀmmandet av ansvar och pÄföljd. Rapporten syftar till att beskriva dessa be-stÀmmelser samt studera eventuella lagförÀndringars inverkan.

NĂ€r företag har specificerat vilken typ av hinder som upplevs som starkast vid ett samarbete över Öresund toppar de kulturella skillnaderna. Mycket tyder pĂ„ att det finns en del olikheter i sĂ€ttet, pĂ„ vilket det vardagliga affĂ€rs- och arbetslivet yttrar sig i Danmark och Sverige. De kulturella skillnaderna Ă€r inte sĂ„ stora i en internationell jĂ€mförelse men stora nog att skapa problem för en företagsetablering tvĂ€rs över den svensk-danska grĂ€nsen. VĂ„rt syfte med denna uppsats Ă€r att undersöka om och i sĂ„dana fall hur danskar och svenskar skilljer sig Ă„t vid beslutsfattande.Vi har kommit fram till att det finns skillnader mellan hur svenskar och danskar agerar vid beslutsfattande. Danska organisationer Ă€r ofta mer hierarkiska och chefen har mycket makt vid beslut.

En ny modernistisk syn pÄ ledarskap började utvecklas i början pÄ 1980 talet, dÀr nya kommunikationsmönster för chefer lyfts fram. Den nya ledningsfilosofin betonar kommunikativt ledarskap framför traditionella strategiska kommunikationsmönster.Syftet med uppsatsen var att undersöka ledarskapet pÄ en telemarketingavdelning med mÄnga unga medarbetare och se vilka metoder chefer nu anvÀnder sig av för att leda unga medarbetare. Fokus ligger pÄ kommunikation, ledarskap och organisationskultur. En kvalitativ metod anvÀndes i form av intervjuer i kombination med observationer. Studien omfattade sju intervjuer och urvalet var ÀndamÄlsenligt.

Problem: I den globaliserade vÀrld vi lever i Àr den generella uppfattningen att samverkan Àr ett konkurrensmedel för företag. Det rÄder dock brist pÄ explicit teoretiskt förankrade studier som kritiskt analyserar samverkan och dessutom handlar mycket av dagens samverkansforskning om det intraorganisatoriska perspektivet. Detta ser vi som ett problem dÄ företag i dagens samhÀlle arbetar alltmer i nÀtverk. Att företag bildar nÀtverksorganisationer kan nÀmligen leda till intressekonflikter dÄ flera olika intressen ska sammanlÀnkas, vilket kan vara problematiskt för chefen/ledaren.Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka vilka samverkansproblem chefer/ledare kan komma att konfronteras med i en nÀtverksorganisation.Metod: Syftet ska uppnÄs genom att empiriskt studera och analysera nÀtverksorganisationen Kristianstad Airports samverkan. Metoden vi anvÀnder oss av Àr en intervjubaserad kvalitativ fallstudie.Resultat: Det största problemet för en chef/ledare pÄ Kristianstad Airport Àr att en av organisationerna Àr politiskt styrd.

Inledning: Skolsköterskan Àr delaktig i elevhÀlsoteamet som bestÄr av en bred samlad kompetens dÀr mÄlet Àr att frÀmja barns hÀlsa och utveckling. Skolsköterskan Àr ofta ensamarbetande i sin profession vilket kan upplevas som utmanande. Tidigare forskning visade att skolsköterskans arbetsuppgifter inte alltid stÀmde överens med de förvÀnt-ningar andra medarbetare inom verksamheten hade. Rektorn, som den nÀrmaste chefen har ansvar för bland annat resursfördelning och organisering av arbetslagen. Eftersom rektorn Àr betydelsefull för hur skolsköterskans arbete utformas Àr det av vikt att göra en studie om skolsköterskans betydelse utifrÄn ett rektorperspektiv.

VÄrt syfte Àr att undersöka om gott chefskap passar in pÄ teorins definitioner av ledarskap eller management eller en kombination av de bÄda.Uppsatsen Àr av kartlÀggande och hypotesskapande karaktÀr och en kvalitativ metod har anvÀnts för att insamla, studera och analysera data. PrimÀrdatan bestÄr av intervjuer med vd/ledare och ledda pÄ fem större företag verksamma i Sverige samt sex intervjuer med rekryteringskonsulter som enligt vÄr definition tillhör experternas perspektiv. PrimÀrdatan innefattar Àven tre intervjuer med inom Àmnet verksamma forskare och docenter pÄ Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. SekundÀrdatan utgörs av vetenskapliga artiklar samt litteratur som behandlar Àmnet ledarskap och management.Utredningen visar en klar övervikt för de egenskaper som teorin karaktÀriserar som ledarskap. I sju av tio fall nÀmner respondenterna ledarskapsegenskaper, och bara i tre av tio fall anger de att nÄgon som leder och ansvarar för verksamheter bör Àgna sig Ät uppgifter som tillhör management.

Syftet med denna studie var att undersöka hur chefers ledarskap praktiseras och karaktÀriseras i en aktivitetsbaserad kontorsmiljö. Genom att intervjua chefer som övergÄtt till att arbeta i aktivitetsbaserade kontor visade resultatet att kontorets utformning stÀller nya krav pÄ chefer att leda medarbetarna jÀmfört med tidigare kontorslösning. Kontorets design har lett till att medarbetarnas synlighet i relation till chefen minskat medan medarbetarnas individuella ansvarstagande ökat. Cheferna upplever en minskad kontroll i relation till medarbetarna som lett till att cheferna behövt anpassa sitt ledarskap för att minska distansen och bidra till ökad interaktion. Lyhördhet och tillgÀnglighet visade sig vara viktiga egenskaper för att bidra till ett gott ledarskapför medarbetarna.

Syftet med uppsats Àr att belysa vilken innebörd medarbetare (undersköterskor, habiliteringspersonal) ger det nÀra ledarskapet, som Àr nuvarande ledarskapsinriktning i organisationen Lysekils kommun. Studien belyser Àven vilka förvÀntningar medarbetarna har om ett nÀra ledarskap och om det finns ettbehov av att utveckla ledarskapet sÄ att de enligt medarbetarna handlar om ett nÀra ledarskap. För att besvara detta syfte har sju kvalitativa intervjuer genomförts. Intervjuerna har sökt svar pÄ informanternas tankar och förvÀntningar vad som enligt dem kÀnnetecknar ett nÀra ledarskap, samt om de anser att nÄgot behöver utvecklas inom detta omrÄde.Resultatet visar pÄ att medarbetarna framförallt tÀnker att nÀra ledarskap handlar om tillgÀnglighet, nÄbarhet och en delaktighet pÄ enheten. Chefens betydelse av nÀrvaro pÄ enheten ser olika för medarbetarna beroende pÄ om deras chef sitter pÄ enheten eller Àr utlokaliserad pÄ annan enhet.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att identifiera och analysera de aspekter som Àr viktiga att beakta vid utformandet av ett bonussystem i ett snabbt vÀxande kunskapsföretag. Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och har gjort en intensiv utformning av studien. Vi har gjort en fallstudie av 3:s bonussystem och för att samla information har vi huvudsakligen anvÀnt oss av intervjuer och enkÀter. Teoretiska perspektiv: Vi har sett pÄ teorier om belöningssystem och pÄ teorier om vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ nÀr det gÀller kunskaps- och tillvÀxtföretag för att sedan försöka lÀgga samman dessa för att fÄ fram de aspekter som vi anser Àr viktiga för att ett bonussystem skall fungera i denna typ av företag. Empiri: Empirin presenteras i uppsatsen tillsammans med analysen och dessa bestÄr av en presentation av 3:s bonussystem och de omrÄden som innebÀr eller kan innebÀra problem för 3.

Vi vill med denna uppsats klarlÀgga om chefernas agerande har nÄgon betydelse för i vilken omfattning deras medarbetare blir lÄngtidssjukskrivna. För att fÄ en ökad förstÄelse för sambandet undersöker vi Àven nÀrmaste chefens arbetssituation. Vi har valt att titta pÄ vad andra skrivit i Àmnet och pÄ sÄ sÀtt uppfylla vÄrt syfte. Det Àr mÄnga som skrivit om ledarskapets pÄverkan pÄ sjukskrivningar, men det finns ingen jÀmförelse emellan de olika uppsatserna/utredningarna. Det vi gjort Àr att jÀmföra och leta eventuella mönster i de kÀllor vi valt ut.

Den hÀr uppsatsens syfte var att, ur ett genusperspektiv, undersöka vilka möjligheter MOT i Afghanistan har för att arbeta mot mÄlet i FN:s resolution 1325. Min frÄga var hur arbetet pÄverkades om teamen bestod av endast mÀn, endast kvinnor respektive bÄde mÀn och kvinnor.Uppsatsen Àr indelad i tre delar. I den första delen förklaras centrala begrepp för att ge en förstÄelse för kommande text. I den andra delen diskuteras hur MOT under FS11 i Afghanistan arbetade med resolutionen och i den tredje delen ges förslag pÄ hur kvinnliga och manliga soldater i ett MOT borde arbeta för att, pÄ bÀsta sÀtt, uppnÄ mÄlet i resolution 1325. Undersökningen Àr baserad pÄ litteratur, rapporter och intervjuer.Resultatet av undersökningen visar att bÄde kvinnliga och manliga soldater kunde arbeta enligt resolutionen men med olika resultat.

Mitt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur personalen pÄ familjeförskolan och personal pÄ förskolor i omrÄdet ser pÄ familjeförskolans verksamhet och dess funktion. Jag vill ocksÄ ta reda pÄ hur samarbetet mellan familjeförskolan och förskolor i omrÄdet fungerar. Mina frÄgestÀllningar har varit att ta reda hur personalen pÄ familjeförskolan respektive förskolepersonalen i samma omrÄde definierar sin egen samt den andres verksamhet och funktion. Vidare har min frÄgestÀllning handlat om vilka skillnader mellan de bÄda verksamheterna som personalen uppfattar att det finns. Jag har ocksÄ i min frÄgestÀllning undrat hur samarbetet fungerar.Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer har jag fÄtt ett resultat som visar att personalen pÄ förskolor i omrÄdet dÀr familjeförskolan ligger inte vet sÀrskilt mycket om familjeförskolans verksamhet.

Inledning: Skolsköterskan Àr delaktig i elevhÀlsoteamet som bestÄr av en bred samlad kompetens dÀr mÄlet Àr att frÀmja barns hÀlsa och utveckling. Skolsköterskan Àr ofta ensamarbetande i sin profession vilket kan upplevas som utmanande. Tidigare forskning visade att skolsköterskans arbetsuppgifter inte alltid stÀmde överens med de förvÀnt-ningar andra medarbetare inom verksamheten hade. Rektorn, som den nÀrmaste chefen har ansvar för bland annat resursfördelning och organisering av arbetslagen. Eftersom rektorn Àr betydelsefull för hur skolsköterskans arbete utformas Àr det av vikt att göra en studie om skolsköterskans betydelse utifrÄn ett rektorperspektiv.

HÀlso- och sjukvÄrden Àr i hög grad ett system med stÀndigt pÄgÄende förÀndring och med krav pÄ förbÀttring och utveckling. FörÀndring mÄste ses som ett kontinuerligt tillstÄnd och för att leda i en sÄdan organisation krÀvs ett demokratiskt ledarskap dÀr medarbetaren ses som medskapare och dÀr chefen leder processen och inte individen. FortgÄende utbildningsinsatser för chefer sker för att stödja denna inriktning mot en lÀrande organisation och det Àr av intresse att studera hur chefer omsÀtter dessa kunskaper i vardagen.Studiens syfte var att genom en deskriptiv kvalitativ design med fenomenografisk ansats beskriva medarbetares uppfattningar av hur deras chef skapat stimulans i patientfokuserat förbÀttringsarbete. Resultatet visar att förÀndringsvilliga, engagerade, mÄlinriktade och handlingskraftiga chefer skapade utmaningar i ett tillÄtande klimat dÀr medarbetaren gavs tilltro och handlingsfrihet vilket stimulerade till ökad drivkraft. Genom en öppen och delaktig dialog skapades samsyn, stöd och organisatoriska förÀndringar gÀllande tid sÄ att erfarenhetsutbyte kunde ske.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med flersprÄkighet i förskolan och om det finns skillnader i arbetssÀtt och förhÄllningssÀtt beroende pÄ var förskolan ligger i landet. Vi ville Àven ta reda pÄ vilka förutsÀttningar flersprÄkiga barn i förskolan kan ha för att tillgodose sig alla sina sprÄk utifrÄn pedagogernas syn pÄ flersprÄkighet.För att komma fram till resultat anvÀnde vi oss av kvalitativ intervjumetod dÀr informanterna gavs möjlighet att berÀtta om sina erfarenheter kring flersprÄkiga barn i förskolan.  Ett av de resultat vi fann var att pedagogernas intresse och förhÄllningsÀtt har stor betydelse nÀr de arbetar med flersprÄkiga barn. Vi kom fram till att pedagogerna arbetar pÄ olika sÀtt för att stimulera flersprÄkiga barn i sina verksamheter. Exempel pÄ metoder som pedagogerna anvÀnder för att frÀmja barns sprÄkutveckling Àr att ha höglÀsning för barnen via projektor; pÄ sÄ vis kan alla följa med under lÀsningen via bÄde bild och text, vilket underlÀttar för, bland andra, flersprÄkiga barn. Pedagogerna i vÄr undersökning menar att detta kan stÀrka barnens lÀsförstÄelse.