PÄ en konkurrensutsatt arbetsmarknad mÄste bÄde arbetsgivare och arbetstagare gynnas för attkunna skapa en hÄllbar arbetsplats. Detta tror vi kan formas med hjÀlp av ett strategiskt HRarbetesom jobbar internt med employer branding i samspel med de anstÀlldas psykosocialaarbetsmiljö men Àven externt mot andra aktörer för att kunna vara attraktiva som arbetsgivare.Arbetskraften inom teknikbranschen utgörs idag till stor del av generation X och Y, somlockas och engageras av helt andra faktorer i arbetet sÄ som frihet, kreativitet ochmeningsfullhet till skillnad frÄn tidigare generationer (Parment & Dyhre 2009). DessaförvÀntningar stÀller andra krav pÄ arbetsgivare för att skapa en god arbetsmiljö men Àven föratt bygga ett attraktivt employer branding-arbete.Syftet med vÄr uppsats Àr att förstÄ sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö och employerbranding i en public service-organisation. VÄr studie genomförs pÄ en av organisationensdivisioner. Genom att kartlÀgga divisionens psykosociala arbetsmiljö samt sammanstÀllakÀnnetecknen för den psykosociala arbetsmiljön och employer branding-arbetet undersöker vihur dessa tvÄ omrÄden kan kopplas samman med varandra.Tidigare forskning dÀr dessa tvÄ omrÄden förs samman Àr begrÀnsad.

Ett av va?rldens sto?rsta miljo?problem a?r plastnedskra?pning. Pa? ma?nga platser kan spa?r av ma?nsklig na?rvaro ses i form av skra?p av plast. A?r 2011 tillverkades det 280 miljoner ton plast, det motsvarar ungefa?r 28 000 Eiffeltorn.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förstÄelse för NPM och resursfördelning med avseende pÄ resursfördelningsmodeller och dess anvÀndning i offentlig sektor. Metod: UtifrÄn studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod anvÀnts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrÄn skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag pÄ lika villkor?. Detta stÀller stora krav pÄ den resursfördelningsmodell som Àr framtagen av barn- och ungdomsnÀmnden i GÀvle.

Uppsatsen grundar sig i en tanke om en koppling mellan begreppen Talent management och lojalitet. Orsaken till att just dessa begrepp ska studeras Àr utifrÄn en praktik pÄ H & M dÀr bÄda begreppen anses aktuella i organisationen och spÀnnande i ett studiesammanhang inom arbetsvetenskapen. Syftet Àr att studera de anstÀlldas attityd till begreppen och vilken betydelse det har betrÀffande de ansÀ?lldas lojalitet, hur den fo?rhÄller sig och uttrycks i en organisation som arbetar med en Talent management strategi. För att besvara syftet med undersökningen ligger dessa frÄgesta?llningar till grund;Vilka synsÀtt pÄ lojalitet finns bland de anstÀllda? Uttrycker de anstÀllda en lojalitet i arbetet och i sÄdana fall, hur Àr den riktad? Har en Talent management strategi en inverkan pÄ hur lojaliteten riktar sig och om sÄ Àr fallet, pÄ vilket sÀtt?H & M Àr ett vÀrdestyrt företag dÀr en av vÀrderingarna Àr ?vi tror pÄ mÀnniskan?, som visar sig i mycket internrekrytering och karriÀrmöjligheter inom organisationen.

Prognostisering av makroekonomiska variabler Àr betydelsefullt för mÄnga individer i en ekonomi, inte enbart för politiska beslutsfattare. Samtliga beslut som tas i ekonomiska sammanhang grundar sig pÄ vÄra framtida förvÀntningar om variablerna och kommer stÀndigt att vara förknippade med osÀkerhet eftersom framtiden obönhörligen Àr oviss. För att underlÀtta beslutsfattande Àr det dÀrmed nödvÀndigt att vidareutveckla metoder för att generera prognoser som Àr sÄ tillförlitliga och rÀttvisande som möjligt. Bland de viktigare prognoserna Àr de som visar framtida inflationsförvÀntningar eftersom dessa tillsammans med den faktiska inflationen pÄverkar hur Riksbanken sÀtter styrrÀntan. InflationsnivÄn och förvÀntningar pÄ denna Àr nÄgot som pÄverkar sÄvÀl relationen arbetsgivare- arbetstagare som relationen lÄngivare- lÄntagare.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om prognostisering av den svenska inflationen kan förbÀttras dels genom att anvÀnda ett mÄtt pÄ BNP-gap som förklarande variabel, dels genom att tillÀmpa en metod för interceptjustering.

Lakvatten bildas da? regnvatten perkolerar genom en deponi och har en varierande fo?roreningsgrad. Sorteringsvatten a?r vatten fra?n ha?rdbelagda sorteringsytor da?r avfallet sorteras efter karakta?r. Fo?r en deponiverksamhet a?r lak- och sorteringsvatten de i huvudsak sto?rsta pa?verkande faktorerna pa? den omgivande miljo?n.

Detta arbete har framkommit efter ett nĂ€ra samarbete med NCC Construction Sverige AB dĂ„ en efterfrĂ„gan pĂ„ en rutinbeskrivning vid anlitandet av polsk arbetskraft fanns. Rutin- beskrivningen som gjorts inriktar sig pĂ„ att kunna anvĂ€ndas nĂ€r anstĂ€llningen av polsk arbetskraft övervĂ€gs för att se vilka rutiner som bör följas vid anstĂ€llning och under anstĂ€llning. Rutinbeskrivningen har delats upp i tre delar; innan ankomst till Sverige, under arbetstid i Sverige och efter utresa frĂ„n Sverige.Innan ankomst till Sverige tar upp punkter som Arbetsmiljö- och sĂ€kerhetsutbildning, att medföljande arbetsledare skall prata en god engelska, alla arbetare ha yrkesbevis och att den svenska byggarbetsplatsen skall ordna mat, boende och hyrbil.Under arbetstid i Sverige tas punkter om hĂ€ndelser med Migrationsverket och Skatteverket upp. Även frĂ„gan om vart social försĂ€kring skall betalas och hur detta utreds tas upp.Efter utresa frĂ„n Sverige Ă€r deklaration i Sverige en viktig post, men Ă€ven avstĂ€mning med facket.En checklista har gjorts utifrĂ„n rutinbeskrivningen för att ge en enklare blick över vilka punkter som ingĂ„r i anstĂ€llandet av polsk arbetskraft. Checklistan bör vid varje projekt anpassas sĂ„ att en mer specifik arbetstagare (ex.

Följande studie Àr en personalvetenskaplig uppsats som behandlargenerationsspecifika motivationsfaktorer. Syftet med studien Àr att undersöka huruvidatillhörigheten till en sÀrskild generation medför ett specifikt förhÄllningssÀtt till det egna arbetet, dvs. om nÄgra skillnader existerar generationerna emellan. Med hjÀlp av en undersökning utifrÄn en svensk kontext Àr vÄr förhoppning att genom vÄr studie kunna tillföra utökade kunskaper inom omrÄdet.Teorin som uppsatsen baseras pÄ berör tre huvudsakliga omrÄden; motivation, generation samt en sammanslagning av de tvÄ begreppen. Motivationsbegreppet sett ur ett allmÀnmÀnskligt perspektiv Àr omfÄngsrikt och definierat pÄ ett flertal olika vis, men saknar tÀckning för mer specifika kontexter.

Time care Àr ett datorbaserat schemalÀggningsprogram som tar hÀnsyn till bÄde arbetsgivare och de anstÀlldas individuella önskemÄl angÄende arbetstider. UtgÄende frÄn den ram verksamhetens bemanningsbehov utgör registerar personalen in individella önskemÄl om arbetstider inför en given schemaperiod. Det Àr ocksÄ möjligt att lÀgga veto för tider dÄ man av olika orsaker inte kan eller önskar arbeta. Detta gör att varje arbetstagare fÄr en möjlighet att utforma sitt personliga schema för den angivna tidsperioden. Fokus pÄ denna uppsats kommer att ligga pÄ vad denna organisationsförÀndring (TimeCare) medför pÄ personal och arbetsgivare i frÄga om flexibilitet och effektivitet.

Skador till följd av vibrationsexponering Àr ett aktuellt och omfattande arbetsmiljöproblem, i Sverige arbetar ca 350 000 personer regelbundet med vibrerande handhÄllna verktyg. Under senare Är har det införts skÀrpta regler för att förebygga att arbetstagare kommer till skada till följd av vibrationsexponering. Krav pÄ riskbedömning, ÄtgÀrder relaterade till vibrationsexponering har funnits sedan 2005 och grundas pÄ ett EU direktiv vilket implementerats i nationell lag och arbetsmiljöverkets föreskrifter. Trots denna uttryckliga reglering av riskbedömning saknas detta pÄ mÄnga arbetsplatser. UtgÄngspunkten för studien kan sammanfattas i frÄgestÀllningen: Förekommer det, inom vÄrt kundunderlag, arbetsmiljöer med vibrationsexponering av sÄdan dignitet att hÀlsorisker kan befaras?Studien vill visa pÄ ett arbetssÀtt för företagshÀlsovÄrden (FHV) att nÄ fram till yrkesgrupper och arbetsmiljöer, speciellt sÄdana som man inte traditionellt betraktar som riskarbetsplatser utifrÄn vibrationsexponering.

TrÀpellets Àr ett biobrÀnsle som vid bÄde tillverkning och hantering medför exponering för trÀdamm, kemiska föreningar samt mikroorganismer. Dessa Àmnen har i flera olika studier kopplats till en rad hÀlsobesvÀr. I den hÀr studien Àr syftet att undersöka arbetstagarnas hÀlsa vid produktion av trÀpellets och se om det kan kopplas till exponeringen vid produktion. Totalt deltog 68 arbetstagare i nÄgon del av studien vid sex svenska företag med produktion av trÀpellets. För att kartlÀgga deltagarnas hÀlsa fyllde de i ett frÄgeformulÀr dÀr resultaten sedan jÀmfördes med en kontrollgrupp.

Ulla Isaksson (1916 ? 2000) wrote many novels, often with a woman or several women as protagonists. In Dit du icke vill (?Where Thou Willst Not?) from 1956 she depicts a crisis of faith in a woman, which would not have been successful had she chosen a contemporary setting. She uses an adequate historical framework, the prosecution of witches in Sweden in the 17th century, well documented in reliable sources.

Studiens syfte Àr att utifrÄn tvÄ företags perspektiv, utforska innebörder i Employer Branding som fenomen och begrepp samt hur detta relaterar till arbete med Human Resources. Avsikten Àr vidare att belysa arbetsmarknadens utveckling med fokus pÄ immateriella vÀrden och flexibilitet, i förhÄllande till begreppet Employer Branding. Arbetsmarknadens utveckling skapar, vad Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson & Lundberg (2006) beskriver som ?det nya arbetslivet? vilket prÀglas av bland annat ökade krav pÄ flexibilitet för sÄvÀl individer som organisationer. En effekt av det nya arbetslivet Àr enligt Allvin et al.

SammanfattningArbete med kemikalier innebÀr risk för att mÀnniskor eller miljö utsÀtts för skadliga Àmnen. Arbetsgivare har ansvar för att arbetstagare inte exponeras för farliga kemikalier i sÄdan nivÄ att hÀlsoproblem uppstÄr. För att uppnÄ detta krÀvs att arbetsplatser arbetar aktivt med förebyggande arbetsmiljöarbete. Denna magisteruppsats syftar till att se vilka hinder och möjligheter som kan finnas vid arbete med kemiska arbetsmiljörisker vid universitetslaboratorium.Analyser gjordes som bygger pÄ material insamlat genom intervjuer och besök bÄde pÄ rutin- och forskningslaboratorier vid tvÄ sektioner inom samma institution vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).Resultaten av intervjuerna och studiebesöken visar att sektionerna har ett kemikaliesÀkerhetsarbete som ger en arbetsplats som Àr förhÄllandevis sÀker att arbeta pÄ. Engagerade medarbetare och chef bidrog till att rutiner fanns för sÀkert arbetet pÄ de flesta av de undersökta laboratorierna.

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att utreda rÀttslÀget kring en arbetstagares brottslighet utanför tjÀnsten, samt ett avtjÀnande av fÀngelsestraff, som saklig grund för uppsÀgning eller laga grund för avsked. För ett avsked krÀvs ett grovt ÄsidosÀttande av Äligganden gentemot arbetsgivaren, medan en uppsÀgning kan bli aktuell vid ringa företeelser. Jag har anvÀnt mig av den traditionella rÀttsdogmatiska metoden i denna uppsats för att tolka, utreda och faststÀlla gÀllande rÀtt inom mitt Àmnesval. För att slippa göra allt för stora generaliseringar och fÄ fram ett ÀndamÄlsenligt resultat som besvarar min frÄgestÀllning pÄ bÀsta möjliga sÀtt, har jag valt att inrikta mig pÄ brott inom kategorierna vÄldsbrott, sexualbrott och narkotikabrott. Brott utanför tjÀnsten kan utgöra bÄde saklig grund för uppsÀgning och laga grund för avsked. Det krÀvs emellertid att vissa faktorer Àr uppfyllda för att brottet ska kunna lÀggas som grund för uppsÀgning eller avsked. Faktorer som arbetstagarens position pÄ företaget, yrket, vem brottet Àr riktat emot och den fortsatta lÀmpligheten Àr faktorer som AD tar hÀnsyn till vid vÄldsbrott. Positionen pÄ företaget och yrket Àr omstÀndigheter som AD ofta tar hÀnsyn till.