I vÄr studie undersöker vi vad arbetstagare gör pÄ arbetet som inte Àr arbetsrelaterat och av mer privat karaktÀr och varför de gör dessa sysslor. Anledningen till att vi valt denna frÄgestÀllning Àr för att vi tycker det Àr ett intressant Àmne att undersöka. Samt att vi vill skaffa oss kunskapen om vad de anstÀllda sysselsÀtter sig med pÄ arbetstid, som inte ingÄr i de ordinarie arbetsuppgifterna.Teoridelen ska hjÀlpa lÀsaren att senare förstÄ resultat och analysdelen, dÀrför tar vi inledelsevis upp kort historik angÄende hur ledningen kan styra sina anstÀllda. Vi fortsÀtter att beskriva vad de anstÀllda gör pÄ jobbet och om dessa sysslor kan kallas för motstÄnd. Men Àven varför de anstÀllda gör dessa sysslor och en rad anledningar till det sÄsom missnöje, oklara roller eller för att de kan.

Ekologiska livsmedel a?r idag ett allt mer debatterat a?mne da?r majoriteten av den svenska befolkningen a?r positivt insta?llda till ekologiska livsmedel. Trots konsumenternas positiva insta?llning och den o?kade marknadskommunikationen som de stora livsmedelsbutikerna bedriver idag a?r fo?rsa?ljningen av ekologiska livsmedel i Sverige fortfarande la?g, endast 5,6 % av den totala livsmedelsfo?rsa?ljningen. Fo?r att o?ka den ekologiska fo?rsa?ljningen a?r det av stor vikt att bemo?ta konsumenten med en anpassad marknadskommunikation.

Problem: Fo?r att skapa ett starkt employer brand ska arbetsgivaren inneha positiva associationer hos potentiella medarbetare, vilket bidrar till att mindre resurser kra?vs fo?r att finna den efterfra?gade kompetensen. Da? en rekommendation handlar om att yttra sig fo?rma?nligt blir betydelsen av medarbetares rekommendationer viktig fo?r fo?retagets employer brand. Resultaten av att anva?nda sig av medarbetares rekommendationer i rekryteringsprocessen a?r ka?nt inom forskningen.

Studiens syfte a?r att underso?ka internetanva?ndares medvetenhet och a?sikter om filterbubblor pa? so?kmotorn Google. Underso?kningens fra?gesta?llning a?r: Vad har internetanva?ndare fo?r tankar och fo?rha?llningssa?tt till filterbubblor som skapas pa? Google? Studien a?r avgra?nsad till studenter vid Uppsala Universitet. Det a?r en population som kan fo?rmodas vara storkonsumenter av information via so?kmotorer.

SAMMANFATTNINGBakgrundEbolasmitta orsakas av ett virus som sprids via kroppsvÀtskor och har orsakat utbrott vid flera tillfÀllen i vÀrlden. Utbrottet som startade Är 2013 i VÀstafrika rÀknas som det största utbrottet hittills. I och med att mÀnniskor reser allt mer blir ocksÄ risken att epidemier som denna ska kunna drabba Àven Sverige större. Detta krÀver en beredskap hos sjuksköterskor och de verksamheter dÀr de arbetar. Ansvaret för att denna beredskap upprÀtthÄlls finns enligt lag hos bÄde arbetsgivare och arbetstagare.

För att locka till sig kvalificerad utlÀndsk arbetskraft inför allt fler lÀnder inom EU en mer förmÄnligare beskattning för denna typ av arbetstagare. Sverige införde en sÄdan beskattning Är 2001 vilket innebÀr att experter, forskare eller nyckelpersoner som kommer till Sverige för att arbeta under en period kortare Àn 5 Är endast beskattas pÄ 75 procent av sin lön och annan ersÀttning. För att kunna erhÄlla denna förmÄnligare beskattning ska arbetsgivaren vara ett svenskt bolag eller ett utlÀndskt bolag med fast driftstÀlle i Sverige och arbetsgivaren definieras som den som betalar ut ersÀttningen till arbetstagaren. Utformning har lett till att utbetalningar frÄn ett utlÀndskt bolag beskattas högre Àn en objektivt jÀmförbar utbetalning som kommer frÄn ett svenskt bolag. En sÄdan situation Àr ej tillÄten enligt de grundlÀggande principerna om fri rörlighet inom EU.

MÄlet för handikappolitiken i Sverige Àr att alla mÀnniskor med funktionshinder i alla Äldrar ska ha samma möjligheter som icke funktionshindrade mÀnniskor att vara helt delaktiga i samhÀllslivet, vilket Àven omfattar arbetslivet. Syftet med denna uppsats Àr att studera övergÄngen mellan gymnasiesÀrskola och arbetsliv. Ambitionen Àr Àven att lyfta fram hur elever inom sÀrskolan ser pÄ sin framtida arbetssituation samt belysa vilka hinder och möjligheter som finns för sÀrskoleelever att fÄ ett arbete. Kvalitativa intervjuer har gjorts med gymnasiesÀrskoleelever, lÀrare, studie- och yrkesvÀgledare, rektor, Arbetsförmedling, kommunens arbetsanpassare som arbetar inom Handikappomsorgen samt arbetsgivare. Resultatet av dessa intervjuer visar bland annat att flertalet av eleverna önskar ett ?vanligt? jobb, möjligtvis med en handledare som stöd.

Abstract Hot mot journalister Àr inget nytt fenomen. DÀremot Àr debatten kring denna problematik mer aktuell Àn nÄgonsin. Samtidigt rÄder det en viss brist pÄ vetenskapliga undersökningar, som gÄr pÄ djupet vad gÀller enskilda journalister och deras erfarenheter av hot. Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr dÀrför att utforska Ätta journalisters upplevelser i samband med sÄdana. Utöver detta kommer jag dessutom att analysera hotupplevelserna utifrÄn journalistikens uppgifter enligt olika demokratimodeller. Mina teoretiska verktyg bestÄr vid sidan av teorier rörande olika demokratimodeller och deras syn pÄ journalistik av kÀnslo- och problemfokuserade copingstrategier mot vilka jag kommenterar journalisternas upplevelser.

I EU rÄder det idag en tÀnkt etableringsfrihet för företag inom gemenskapen. EUD har genom ett antal avgörande domar gett en bild av hur tolkningen av den stadgade etableringsfriheten ska ske. PÄ grund av etableringsfriheten och EUDs praxis genom Ären har möjligheter kommit upp för medlemsstater att konkurrera med varandra för att erhÄlla den bÀsta lagstiftningen för bolag att starta upp sin verksamhet i.Vissa föresprÄkare anser att möjligheten till regelkonkurrens riskerar att försÀmra medlemsstaternas bolagsregler ur ett arbetstagarperspektiv dÄ medlemsstaterna i framtiden kommer att utforma lagar som Àr förmÄnliga för bolagen men med ett sÀmre skydd för arbetstagare, ett sÄkallat race to the bottom. Andra menar att regelkonkurrens tvÀrt om stÀrker den inre europeiska marknaden dÄ medlemsstaterna aktivt strÀvar efter att utforma de bÀsta lagarna ur allas perspektiv och att en sÄdan konkurrens behövs inom gemenskapen för att aktivt lyfta och utveckla kvalitén pÄ medlemsstaternas bolagsregler, ett sÄkallat race to the top.Inom EU diskuteras idag förslag till ett gemensamt privat europeiskt aktiebolag (SPE-bolag) som ska gÀlla inom hela EU och dÀr bolagsreglerna Àr desamma i alla medlemsstater. Gemensam harmonisering bland medlemsstaterna kan tÀnkas motverka en negativ utveckling av regelkonkurrensen (race to the bottom med försÀmrat arbetstagarskydd som följd) men kan Àven medföra att den goda utvecklingen som kan ske genom fri regelkonkurrens mellan nationella bolagsregler stannar upp bland medlemsstaterna.

Beskattningstidpunkten i svensk rÀtt kommer till uttryck genom kontantprincipen. Inkomster ska dÀrmed tas upp till beskattning vid tidpunkten för utbetalning, oavsett vart inkomsten har intjÀnats. Den relevanta frÄgan Àr huruvida skatteavtalet kan anses begrÀnsa Sveriges beskattningsansprÄk vid en inflyttningssituation. Artikel 15 i OECD:s modellavtal hindrar inte uttryckligen hemviststaten, faststÀlld enligt Artikel 4, frÄn att beskatta en inkomst endast mot den bakgrund att inkomsten utbetalas nÀr den skattskyldige har hemvist i landet. En sÄdan begrÀnsning tycks endast föreligga avseende kÀllstatens beskattningsrÀtt, dÀr det finns ett krav pÄ att arbete Àr utfört i staten.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utreda revisionsberÀttelsens betydelse vid bankernas kreditgivning. Dessutom har vi undersökt hur banker förhÄller sig till en oren revisionsberÀttelse i kreditprövningsprocessen.Metod: Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod i vÄr empiriska undersökning genom intervjuer med banker. DÀrutöver har vi anvÀnts oss av sekundÀrdata i form av böcker, databaser och artiklar för att fÄ en djupare förstÄelse i Àmnet.Teori: I den teoretiska referensramen har vi först berört olika lagar och begrepp och dÀrefter samlat teorier för att förstÄ revisionen och revisionsberÀttelsen. Efter det har vi gÄtt över till kapitalmarknaden och hur bankernas kreditprövningsprocess gÄr till. Vi har beskrivit olika teorier om riskbedömning, beslutsprocessen och relationer vid kreditgivning.

Tidigare forskning visar att bristen pa? ingenjo?rer tvingar fo?retag och organisationer att utforma nya strategier fo?r att sa?rskilja sig som arbetsgivare. Syftet med strategierna a?r att attrahera kompetent personal. Ett sa?tt att attrahera personal a?r att kartla?gga ansta?lldas och potentiella arbetstagares motivationsfaktorer fo?r att utforma ett medarbetarlo?fte.

Bakgrund och problem: DÄ arbetsförhÄllanden och arbetsformer stÀndigt förÀndras behöver företagen hÄlla sig uppdaterade för att förstÄ de faktorer och processer som pÄverkar de anstÀlldas motivation. Inte bara för att försÀkra sig om att de anstÀllda gör ett bra arbete som Àr i enlighet med företagets uppstÀllda mÄl och strategier utan ocksÄ för att kunna vara en attraktivarbetsgivare för bÄde den befintliga personalen och nya potentiella arbetstagare. För företag som hÄller fast vid belöningssystem som utformades dÄ bÄde den externa och interna omgivningen sÄg helt annorlunda ut Àn vad den gör idag finns en risk att det förekommer ett stort gap mellan vad som krÀvs för att motivera personalen och de ÄtgÀrder man faktiskt anvÀnder sig av.Syfte: Den hÀr studien Àmnar ta reda pÄ hur en förÀndrad ekonomistyrning uppfattas av de medarbetare som utsÀtts för den och om den fyller sitt syfte att motivera och skapa mÄluppfyllelse i de nya arbetsförhÄllanden och arbetsformer som skapats.AvgrÀnsningar: Vi har valt att avgrÀnsa vÄr undersökning till att omfatta sammanlagt elva intervjuer inom samma företag. Styrningsbegreppet ekonomistyrning syftar i studien till den styrning med hjÀlp av struktur, belöningssystem och andra arrangemang som anvÀnds för att försöka fÄ de anstÀllda att utföra prestationer som Àr önskvÀrda för företaget.Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av en fallstudie pÄ tvÄ av Swedbanks lokala kontor, det ena belÀget i en smÄstad och det andra i en storstad. Informationsinsamlingen vid fallstudien har genomförts genom öppna- samt semistrukturerade intervjuer.Resultat och slutsatser: Motivationen hos medarbetarna verkar pÄverkas vÀldigt lite av belöningssystemet och verkar snarare uppstÄ genom att man uppskattar ett visst arbetssÀtt och tror pÄ organisationens vÀrdegrunder.

Abstract Hot mot journalister Àr inget nytt fenomen. DÀremot Àr debatten kring denna problematik mer aktuell Àn nÄgonsin. Samtidigt rÄder det en viss brist pÄ vetenskapliga undersökningar, som gÄr pÄ djupet vad gÀller enskilda journalister och deras erfarenheter av hot. Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr dÀrför att utforska Ätta journalisters upplevelser i samband med sÄdana. Utöver detta kommer jag dessutom att analysera hotupplevelserna utifrÄn journalistikens uppgifter enligt olika demokratimodeller. Mina teoretiska verktyg bestÄr vid sidan av teorier rörande olika demokratimodeller och deras syn pÄ journalistik av kÀnslo- och problemfokuserade copingstrategier mot vilka jag kommenterar journalisternas upplevelser.

Idag utgör fonder en allt större del av hushÄllens sparande och detta har central betydelse för god ekonomisk utveckling. Inte minst Àr fondsparande aktuellt dÄ 2009 gick till historien som ett rekordÄr för fondsparande i Sverige. Faktum Àr att samtliga arbetstagare sparar i fonder geonom PPM-systemet.Denna studie genomfördes i det övergripande syftet att skapa en inblick hur konkurrensen ter sig pÄ fondmarknaden i Sverige genom att undersöka hur ett antal fondförvaltare upplevde att konkurrenssituationen ser ut. DÀrför Àmnade vi att utreda vilka konkurrenskrafter Àr starka respektive svaga, samt vilka faktorer har betydelse vid en konkurrensanalys av fondförvaltare. Undersökningen omfattade sex fondförvaltare med privatpersoner som kundsegmentet, som hade minst fem fonder listade i PPM-systemet.