Genom beslut frÄn den nya regeringen Àndras reglerna om tidsbegrÀnsade anstÀllningar pÄ den svenska arbetsmarknaden till största delen den 1 juli 2007. Syftet med denna uppsats Àr att klargöra vilka anstÀllningsvillkor arbetstagare med tidsbegrÀnsade anstÀllningar kommer att fÄ genom lagÀndringarna. Uppsatsen grundas pÄ den rÀttsdogmatiska metoden, men kompletteras dessutom med intervjuer av en arbetsgivare och tvÄ arbetstagare. Otryggheten upplevdes som det sÀmsta med tidsbegrÀnsade anstÀllningar. En provanstÀllning kan avbrytas utan att nÄgon objektiv grund krÀvs.

Sociala medier har fÄtt en allt större betydelse i samhÀllet och vÀxer snabbt. Problem som uppstÄr vid yttranden i vilka arbetstagaren uttrycker sig negativt om sin arbetsgivare eller arbetsplats, eftersom lojalitetsplikt rÄder i ett anstÀllningsförhÄllande. PrivatanstÀllda har en lojalitetsplikt mot sin arbetsgivare och har inte den grundlagsskyddade yttrandefriheten. Den grundlagsskyddade yttrandefriheten gÀller gentemot det allmÀnna, vilket betyder att offentligt anstÀllda har yttrandefrihet gentemot sin arbetsgivare till skillnad frÄn privatanstÀllda. Inom privata anstÀllningar Àr lojalitetsplikten lÄngtgÄende och uppstÄr nÀr ett anstÀllningsavtal ingÄs.

Bemanningsföretagen har sedan legaliseringen 1993 fÄtt fÀste pÄ den svenska arbetsmarknaden. Bemanningsbranschen innebÀr en förÀndring av det traditionella anstÀllningsförhÄllandet som vanligtvis Àr tvÄpartsrelation till att bli en trepartsrelation. Det har skapat viss problematik, dÄ arbetsrÀttslig lagstiftning frÀmst Àr anpassad efter den tvÄpartsrelation som Ànnu anses vanligast. Den reglering som styr arbetsmiljöfrÄgor Àr frÀmst Arbetsmiljölagen, vilken kom till dÄ trepartsförhÄllande var frÀmmande för den svenska arbetsmarknaden. DÀrmed vÀcktes frÄgan om vilken aktör som bÀr arbetsmiljöansvaret vid uthyrning av arbetskraft samt om arbetsmiljöansvaret skiljer sig vid anlitandet av entreprenad.Syftet blir dÀrför att, genom den rÀttsdogmatiska metoden, utreda gÀllande rÀtt och dÀrigenom fÄ djupare förstÄelse för komplexiteten kring Àmnet.

Denna rapport behandlar distansarbete som arbetsform. Inriktningen pÄ rapporten Àr hur den svenska lagstiftningen och avtal kan anvÀnds vid arbetsformen. Rapporten inleds med en genomgÄng av begreppet distansarbete och de olika former av distansarbete som finns. Vad rapporten avser med distansarbete Àr att en arbetstagare arbetar hemma hel- eller deltid med stöd av data- och telekommunikation. Arbetstagaren arbetar med en uppkoppling mot företaget, dÀr han eller hon kan hÀmta och skicka information.Vidare gÄr rapporten igenom fakta som berör frÄgestÀllningar som; vilka kan arbeta hemma?, vilka personliga förutsÀttningar underlÀttar för att arbeta pÄ distans?, vilka Àr motiven för att företag inför distansarbete?.Argument som Àr för och emot distansarbete tas upp.

I dagens samhÀlle finns det ett antal arbetstagare som har anstÀllning pÄ begrÀnsad tid. Denna uppsats utreder regleringarna kring visstidsanstÀllningar samt vilket förhÄllande som finns mellan visstidsanstÀllningar och samhÀllet. Fokus i detta arbete Àr att undersöka hur visstidsanstÀllningar regleras och hur dessa inverkar pÄ individer i Sverige. För att fÄ full förstÄelse behandlar uppsatsen vidare EU:s syn pÄ Sveriges reglering av visstidsanstÀllda. SamhÀllets utveckling behandlas kort för att nÄ en djupare kÀnnedom om behovet av visstidsanstÀllningar i Sverige.

Ett antal förÀndringar har under Ären 2006 ? 2008 genomförts i lag (1982:80) om anstÀllningsskydd. Det finns flera olika faktorer som har bidragit till dessa förÀndringar. Sverige har bland annat fÄtt till uppgift att införliva tre EG-direktiv i svensk rÀtt. Detta har lett till att regeringen gjort en rad förÀndringar, bland annat rörande andelen tillÄtna tidsbegrÀnsade anstÀllningar samt hur lÀnge en arbetstagare fÄr befinna sig i en tidsbegrÀnsad anstÀllning innan den övergÄr till en tillsvidareanstÀllning.

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att jÀmföra svensk och dansk turordning vid uppsÀgning pÄ grund av arbetsbrist. I första hand kartlÀgger jag hur lÀnderna reglerar turordning. DÀrefter undersöker jag vilken funktion reglerna kring turordning fyller för arbetstagare i Sverige respektive Danmark. Vidare undersöker jag i vilken utstrÀckning reglerna kring turordningen fyller samma funktion i Danmark som i Sverige? Vilket skydd ger det arbetstagaren? Jag har anvÀnt mig av rÀttsdogmatisk metod för att kartlÀgga lÀndernas regler för turordning.

Genom att anvÀnda en traditionell juridisk metod presenterar vi i detta arbete en utredning kring principalansvaret och arbetstagarens skadestÄndsansvar. Principalansvaret, som fÄr anses vara en viktig huvudregel inom den svenska skadestÄndsrÀtten, Äterfinns i SkL 3kap. 1§ och den innebÀr att arbetsgivaren ansvarar för en skada som dennes arbetstagare vÄllat i tjÀnsten. I SkL 4kap. 1§ finns ett viktigt undantag frÄn principalansvaret, arbetstagarens skadestÄndsansvar.

Som en följd av samhÀllets utveckling vÀljer företag idag att periodvis hyra in personal frÄn bemanningsföretag för att kunna klara av de nya krav som stÀlls. Syftet med denna studie var att jÀmföra det psykiska vÀlbefinnandet hos arbetstagare i tvÄ olika anstÀllningsformer i relation till den upplevda psykosociala arbetsmiljön. För att besvara syftet konstruerades en enkÀt som delades ut till tvÄ olika grupper av arbetstagare som arbetade pÄ samma företag dock med olika förutsÀttningar. HÀlften var inhyrda medan den andra hÀlften var direkt anstÀllda av företaget. Totalt delades 78 enkÀter ut och svarsfrekvensen blev 59 procent.

I mitt arbete vill jag dels genom inledningen belysa hur förhÄllandet mellan arbetsgivare och arbetstagare förÀndrats genom tiden. LAS omfattar samarbetet mellan arbetsgivare och arbetstagare, inte bara pÄ arbetsplatsen utan Àven hur arbetstagaren upptrÀder pÄ fritiden mot arbetsgivare och övriga personer med anknytning till företaget, exempelvis kunder och kollegor. Det Àr det som Àr mitt syfte, att undersöka nÀr en arbetstagare kan bli uppsagd för nÄgot som arbetstagaren har gjort pÄ sin fritid. Genom att beskriva gÀllande rÀtt och den huvudfrÄga ur LAS som jag behandlar i arbetet Àr nÀr det gÀller tillsvidare anstÀllning och under vilka förutsÀttningar ett avtal fÄr brytas, detta Àr den mer allmÀnna delen. Jag gÄr sedan igenom ett kapitel lite mer inriktad mot mitt syfte, under vilka förutsÀttningar som handlingar som utförs pÄ fritiden leder till uppsÀgning eller avsked.

Studien har undersökt förhÄllandet mellan anvÀndningen av smarta mobiltelefoner och upplevelsen av stress bland arbetstagare. Enligt hypotesen fanns det ett samband mellan ökad arbetsrelaterad anvÀndning av smarta mobiltelefoner och en ökad upplevelse av stress, i synnerhet nÀr anvÀndningen upplevdes störa fritiden. Totalt besvarade 154 stycken arbetstagare, rekryterade frÄn privat- och offentlig sektor, en webbenkÀt som mÀtte anvÀndningen av smarta mobiltelefoners omfattning och beskaffenhet i förhÄllande till CohenŽs skala för upplevd stress (Cohen, Kamarck och Mermelstein, 1983). Resultatet visade att en ökad upplevelse av stress hade ett samband med ökad anvÀndning av smarta mobiltelefoner oavsett om den var privatrelaterad eller arbetsrelaterad, och framförallt om anvÀndningen upplevdes störa fritiden. Eftersom den arbetsrelaterade anvÀndningen inte hade nÄgot enskilt samband med upplevelsen av stress uppfylldes studiens hypotes endast delvis.

LuleÄ kommun stÄr inför ett generationsskifte och utmaningen att rekrytera nyaarbetstagare, dÄ de Àldre arbetstagarna vid kommunen gÄr i pension (Wikner, 2007). Syftet med examensarbetet Àr att skapa en bild av vad som har fÄtt nuvarande anstÀllda att vÀlja LuleÄ kommun som arbetsgivare och vad som kan fÄ LuleÄ kommun att attrahera framtida arbetstagare. Resultaten visar att motivationen hos respondenterna vid LuleÄ kommun skiljdesig Ät beroende pÄ yrke, arbetslivserfarenhet samt utbildning. Respondenterna motiverades bland annat av bra kollegor, förmÄner pÄ arbetet och kÀnslan av att utföra ett vÀrdefullt arbete. Anledningen till att de hade flyttat till just LuleÄ handlade om allt frÄn att deras partner hade flyttat hit, nÀrhet till hemkommun och till en ren slump.

Fo?r att kunna ha?nga med i byggbranschen utveckling ga?ller det att vara konkurrenskraf- tig. Ma?nga byggherrar stra?var efter korta byggtider som ibland kan vara va?ldigt sva?ra att uppna?. Fo?r att kunna uppna? korta byggtider ga?ller det att hitta smarta lo?sningar och ett bra produktionssa?tt som i sluta?ndan ger ett bra resultat.

SammanfattningTidsbegra?nsade ansta?llningar fyller en viktig funktion pa? en arbetsmarknad som sta?r under sta?ndig utveckling och fo?ra?ndring. Arbetsgivare kan anva?nda ansta?llningsformerna ur ett flexibilitetssyfte fo?r att ta?cka tillfa?lligt behov av arbetskraft. Flexibilitet har blivit ett allt viktigare begrepp som speglar ba?de EU-ra?tten och den svenska lagstiftningen om ansta?llningar.

Fo?rskolan +Uppgif ten:Uppgiften syftar till att ge ett planunderlag fo?r en ny fo?rskola. Fo?rskoleverksamheten ska kompletteras med flera funktioner fo?r att harmoniera ba?de med det urbana sam- manhanget sa? va?l som de sociala fo?rutsa?ttningarna. Fo?r att detal jplanen ska kunna a?ndras ma?ste platsen detal jstuderas vilket avses med uppgif ten, en fo?rskola + i Tantol- unden.Fra?gesta?llning:Min fra?gesta?llning har varit hur man skapar en trygg mil jo? fo?r barn at t va?xa upp i och vad a?r det som go?r att vi ka?nner oss trygga oavsett a?lder?Lo?sning:Genom att la?ta orangeriet sammanbinda fo?rskoleverksamheten vill jag skapa en symbol fo?r naturen som omfamnar barnen.