Bakgrund: Om ett barn fo?ds fo?r tidigt kan fo?ljden bli att barnet va?rdas pa? en intensivva?rdsavdelning. Dessa barn kan utsa?ttas fo?r ma?nga livsno?dva?ndiga men sma?rtsamma procedurer under va?rdtiden. Sma?rta a?r en negativ upplevelse fo?r individen ba?de pa? kort och pa? la?ng sikt.

Bakgrund Inom de nÀrmsta tio till femton Ären kommer den stora gruppen av 40- och tidiga 50-talister att gÄ i pension. Detta kommer att resultera i en brist pÄ arbetstagare och en generationsskiftning pÄ arbetsmarknaden. Att en ny generation Àr pÄ vÀg in pÄ arbetsmarknaden, kan innebÀra nya krav pÄ arbetsgivaren. Detta medför att företag mÄste fundera över hur de ska bli mer attraktiva. De nya arbetstagarna mÄste motiveras till att stanna kvar i företaget, sÄ Àven de befintliga.

 Arbetstagare tillhörande Generation Y tillskrivs ofta olika typer av egenskaper och beteenden, bÄde i media och av forskare inom omrÄdet. De sÀgs vara egoistiska, kravstÀllare, frÄgvisa, individualister och illojala. Syftet med den hÀr studien Àr att belysa det som driver arbetstagare tillhörande Generation Y att göra ett bra jobb, samt hur cheferna arbetar för att fÄ de unga arbetstagarna att göra ett bra jobb.Studien bygger pÄ sexton semistrukturerade intervjuer och det Àr dÀrför en helt kvalitativ studie. Författarnas förhoppning var att respondenterna genom intervjuerna skulle kunna reflektera, argumentera och resonera fritt kring de olika frÄgestÀllningarna och dÀr resultatet av det kunde bidra till att skapa ny kunskap och förstÄelse kring det undersökta omrÄdet.Resultatet i studien visar pÄ att unga arbetstagare tillhörande Generation Y drivs av ett antal olika faktorer för att göra ett bra jobb. För att de skulle kunna göra ett bra jobb, blev det i resultatet tydligt att de hade höga förvÀntningar pÄ sin chef och arbetsgivare.

Bakgrund och problem: En av de mest betydelsefulla diskussionerna idag ?r artificiell intelligens. En yrkesroll som p?verkas i takt med tekniken ?r controllers. Tidigare har denna yrkesroll beskrivits som diffus och bred, vilket har bidragit till dagens uppfattning att yrkesrollen ?r av en komplex karakt?r.

En utredning om vilken skyldighet arbetstagare har mot sin arbetsgivare under och efter anstÀllningen..

Under b?rjan av 2000-talet utvecklades f?retagens marknadsf?ringsstrategier till att bli mer digitala. Utvecklingen skapade en ny del av n?ringslivet d?r influencerbranschen idag har v?xt sig stor. Livsstilskonsumtionen som influencers bidrar till medf?r h?llbarhetsutmaningar s?v?l socialt som ekonomiskt och ekologiskt.

Missbruk av alkohol utgör ett stort problem i dagens samhÀlle. Inom arbetslivet Àr personer som missbrukar alkohol ett problem för sÄvÀl arbetsgivare som arbetskamrater. I denna uppsats har vi, frÄn ett arbetsrÀttsligt perspektiv, undersökt under vilka omstÀndigheter en arbetsgivare har saklig grund att sÀga upp en arbetstagare som missbrukar alkohol.Enligt rÄdande anstÀllningsskyddslagstiftning mÄste en arbetsgivare ha saklig grund för att sÀga upp en arbetstagare. Vid prövning av huruvida en uppsÀgning Àr sakligt grundad skall en samlad bedömning av olika omstÀndigheter i fallet göras, dÀr en intresseavvÀgning mellan parterna ingÄr.Sjukdom skall i regel inte kunna utgöra saklig grund för uppsÀgning. Detta kommer av det förstÀrkta anstÀllningsskydd som tillkommer en sjuk arbetstagare, det förstÀrkta anstÀllningsskyddet innebÀr att arbetstagarens misskötsamhet skall stÀllas i förhÄllande till hans sjukdom.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att undersöka de svenska turordningsreglerna i 22§ LAS och den danska arbetsmarknadsmodellen flexicurity. Syftet Àr att undersöka lÀndernas modeller för att se hur bÄda lÀndernas arbetstagare och arbetsmarknad pÄverkas. Kan Sverige eventuellt lÀra sig nÄgot av den danska arbetsmarknadsmodellen?Den danska arbetsmarknadsmodellen prÀglas av en stor flexibilitet vilket bÄde gör det lÀttare att anstÀlla och sÀga upp arbetstagare. I Danmark finns det ingen lag om anstÀllningsskydd, dÀrför finns det inte heller nÄgra turordningsregler som kan tillÀmpas vid arbetsbrist.Resultat och statistik visar pÄ att turordningsreglerna bÄde bidrar till att unga pÄ arbetsmarknaden missgynnas och att arbetsrörligheten blir lÀgre.

Tidigare forskning har visat pÄ ett antal faktorer som motiverar högpotentiella medarbetare, men vad beror motivationsfaktorerna pÄ och varför Àr det sÄ? Hur kan dessa vÀrderingar förstÄs utifrÄn en samhÀllelig kontext och vad betyder det i interaktionen mellan arbetstagare och arbetsgivare? I studien har valet gjorts att utgÄ frÄn fokusomrÄden för att fÄ en öppen ansats till det behandlade Àmnet. För att erhÄlla den förstÄelse som efterstrÀvats har en kvalitativ ansats valts dÀr empiriinsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer. I studien har det framkommit att högpotentiella medarbetare sÀtter ett högt vÀrde pÄ att kÀnna betydelsefullhet och att fÄ ta ansvar i sitt arbete samt att kontinuerligt utsÀttas för nya situationer och problem att lösa. För organisationen betyder detta att energi bör lÀggas pÄ att fÄ en givande flexibilitet för sÄvÀl arbetstagare som arbetsgivare och pÄ att det finns en tydlighet i krav och förvÀntningar..

Vi har genomfört en kvalitativ studie dÀr syftet var att undersöka hur Älder relateras till ochpÄverkar en individs anstÀllningsbarhet utifrÄn tvÄ undersökningsgruppers perspektiv. Vi hargenomfört intervjuer med Ätta respondenter dÀr hÀlften av respondenterna var Àldrearbetstagare och resterande var representanter frÄn fack, rekrytering och intresseorganisation.Studien har utgÄtt frÄn ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt dÀr teorikÀrnan bestÄtt av Foucaultsteorier om diskurs och makt. Dessa begrepp har vi sedan relaterat till teorier om Älderism,anstÀllningsbarhet och kunskapsekonomi. Fördomar om Àldre arbetstagare Àr idag kanske denmest accepterade formen av fördomar och kan i arbetslivet innebÀra att en individ vid en vissÄlder begrÀnsas eller tas ifrÄn rÀtten till arbete. Studiens resultat innefattar att en individmÄste vara flexibel, anpassningsbar, socialt kompetent och villig att stÀndigt utvecklas för attvara anstÀllningsbar pÄ dagens arbetsmarknad.

Granskningsavgifterna har funnits med i Byggnadsavtalet sedan 1976. Syftet med granskningen har varit att ge Byggnadsförbundet information om vilken lön som arbetsgivaren betalar till sina arbetstagare. Detta avtal har omfattats av alla arbetstagare, oberoende om de varit medlemmar i förbundet eller ej. Emellertid har arbetstagare som varit medlemmar i annat förbund undgÄtt avdragen, vilket var resultatet i AD 1977 nr 222. Genom AD 2001 nr 20 har frÄgan lyfts dÄ fem arbetstagare ifrÄgasatte hur Àven de oorganiserade kunde bli tvingade att betala granskningsarvodet som lÄg pÄ 1,5 % av lönen.

Nu förtiden har det blivit allt vanligare att mÀnniskor anvÀnder sig av smartphones. I denna uppsats har jag kartlagt smartphone-anvÀndares anvÀndningsvanor och mönster hos unga vuxna som antingen studerar eller arbetar. Fo?r att fÄ fram den information jag behöver har jag valt att anvÀnda mig av dagböcker dÀr sex stycken respondenter deltog under en fyra dagars period och Àven intervjuer da?r tre av de sex respondenterna var deltagande efter genomförandet av dagböckerna. Mina resultat visar fascinerande nog att smartphones anvÀnds till största del pÄ platser dÀr anva?ndarna a?r relativt stillasittande som till exempel i hemmet.

Syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ om det finns löneskillnader i Sverige mellan kvinnor och mÀn. Vidare har det utretts vilka rÀttsliga förutsÀttningar om mÄste vara uppfyllda för att lönediskriminering pÄ grund av könstillhörighet ska anses föreligga samt vad arbetsgivaren har för skyldigheter för att motverka lönediskriminering.För att uppnÄ syftet har den traditionella juridiska metoden anvÀnds dÀr lagar, förarbeten, rÀttspraxis och doktrin har studerats. För att en arbetstagare ska kunna pÄstÄ sig ha blivit lönediskriminerad pÄ grund av könstillhörighet krÀvs det att rekvisiten missgynnande och jÀmförbar situation Àr uppfyllda. Det pÄstÄdda missgynnandet mÄste dock ha ett samband med diskrimineringsgrunden könstillhörighet. Vid utredning om förekomsten av lönediskriminering ska det göras en jÀmförelse med hur en annan arbetstagare blivit behandlad eller skulle behandlas i en jÀmförbar situation.

I en ny och vÀxande bransch sÄsom bemanningsbranschen Àr det viktigt att inte arbetsmiljön blir eftersatt. Syftet med denna uppsats har dÀrför varit att utreda om dagens lagstiftning sÀkerstÀller en god arbetsmiljö för uthyrda arbetstagare. Genom att göra en rÀttsutredning av arbetstagarnas arbetsmiljö har vi kommit fram till att det föreligger ett heltÀckande ansvar som Àr delat mellan inhyrare och bemanningsföretag. Trots detta heltÀckande ansvar har vi kunnat faststÀlla att bemanningsbranschen i praktiken inte Àr förenlig med god arbetsmiljö, detta genom att analysera bland annat statistik, rapporter samt material frÄn Arbetsmiljöverket. Arbetet innehÄller avslutningsvis en redogörelse för hur vi anser att man kan komma tillrÀtta med den problematik som föreligger inom branschen..

I HFD 2014 ref 76 Àndrar Högsta Förvaltningsdomstolen tidigare instansers domslut och faststÀller hur berÀkningen av bruttolönen ska göras för utlÀndska arbetstagare med nettolöneavtal, vilka tillÀmpar 11 kap. 22 § 3 st. Inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Vid ett nettolöneavtal kommer arbetstagaren och arbetsgivaren vanligtvis överens om att arbetsgivaren ska stÄ för arbetstagarens skatt. Eftersom IL utgÄr frÄn en bruttolönebeskattning krÀvs att en gross-up görs frÄn nettolönen till en bruttolön, vilket samtliga instanser Àr eniga om.