Enligt lagen om kommunal redovisning (1997:614) ska alla kommuner och landsting redovisa sina pensionsa?taganden enligt blandmodellen, vilket betyder att pensionsfo?rma?ner intja?nade fo?re 1998 redovisas som en ansvarsfo?rbindelse utanfo?r balansra?kningen. Detta sa?tt att redovisa har kritiserats och ansetts strida mot god redovisningssed. Tre landsting har valt att fra?nga? lagen och anva?nda sig av fullfonderingsmodellen, vilket inneba?r att hela pensionsskulden redovisas i balansra?kningen.Uppsatsens syfte a?r att underso?ka varfo?r vissa landsting va?ljer att fra?nga? ra?dande lagstiftning och regelverk ga?llande pensionsredovisningen.

I denna uppsats underso?ker jag anva?ndbarheten i SKL:s prenumerationsutskick utifra?n grund- antagandet att man beho?ver veta vad man ska ha texterna till fo?r att fo?rsta? dem. Jag fokuserar pa? tre faktorer som kan pa?verka texternas anva?ndbarhet: den na?rmaste kontexten; vilka genrer SKL skickar ut; samt vilka la?sma?l och fo?rva?ntningar pa? inneha?ll som texternas framsta?llning gynnar.Resultatet visar att texternas fo?rutsa?ttningar att bli la?sta och anva?nda inte a?r optimala. Detta beror bl.a.

Bakgrund: Organisationers konkurrens om duktiga medarbetare har aldrig varit hÄrdare och med rÀtt arbetstagare pÄ rÀtt plats kan organisationen skapa konkurrensfördelar. För att anses attraktiva mÄste organisationer kunna möta arbetstagares krav och erbjuda mer Àn bara en arbetsplats att gÄ till. Det pÄgÄr ett ?krig? om talanger och nÀr organisationer lyckats attrahera en talang mÄste de ocksÄ se till att behÄlla den. Det finns dock en risk med att organisationen glömmer de medarbetare som inte Àr definierade som talang.

Flexibilitet utgör idag en generell trend inom organisationer vilken förÀndrat arbetets villkor och ökat kravet pÄ sjÀlvstÀndighet för arbetstagare oberoende av verksamhet och bransch. Forskning visar att det finns ett positivt samband mellan flexibla arbetsvillkor och den anstÀlldes arbetsmotivation. Eftersom mÀnniskorna i en organisation i mÄnga fall utgör den viktigaste resursen Àr det viktigt ur konkurrenssynpunkt att arbetsgivaren utformar arbetet pÄ ett sÀtt som genererar arbetsmotivation hos den anstÀllde och dÀrmed bÀttre prestationer. Vad en individ motiveras av har dock enligt tidigare forskning visat sig skilja Ät bland annat beroende pÄ dennes generationstillhörighet. DÀrav Àr det av intresse att öka förstÄelsen för hur olika generationers arbetstagare upplever att de flexibla arbetsvillkoren inverkar pÄ deras arbetsmotivation.

Denna rapport a?r en del av en sto?rre fo?rstudie som handlar om lo?nsamheten i en liten vindkraftsanla?ggning besta?ende av tre vindkraftverk placerade pa? O?land. Syftet fo?r denna del a?r att underso?ka kostnaden fo?r underha?llet, olika underha?llsstrategier och lagerha?llning. Rapporten beskriver a?ven de olika komponenterna i ett vindkraftverk, vilka fel som intra?ffar samt hur ofta de intra?ffar.

Bakgrunden till denna uppsats Àr att i Sverige borde alla medborgare ha samma rÀtt att uttrycka sin Äsikt. Det Àr en grundlÀggande rÀttighet som försvaras i vÄr grundlag, Regeringsformen 2:1, samt en mÀnsklig rÀttighet som skyddas av artikel 10 i Europakonventionen. Av yttrandefriheten följer rÀtten att som arbetstagare framföra kritik. Yttrandefriheten Àr i första hand tillförsÀkrad medborgaren gentemot det allmÀnna och dÀrmed skiljer sig rÀtten att uttrycka sig för anstÀllda inom privat respektive offentlig sektor.Som ett konkurrerande intresse till kritikrÀtten Àr lojalitetsplikten som följer av anstÀllningsavtalet. Lojalitetsplikten innebÀr en skyldighet för arbetstagaren att sÀtta arbetsgivarens intresse framför sitt eget och dÀrmed undvika situationer dÀr vederbörande kan komma i pliktkollision.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Beskattning spelar allt större roll i mĂ€nniskors migrationsbeslut. Flera lĂ€nder har infört skattelĂ€ttnader för vissa kategorier av utlĂ€ndska arbetstagare i syfte att göra sig mer attraktiva för kvalificerad utlĂ€ndsk arbetskraft. År 2000 införde Sverige skattelĂ€ttnader för utlĂ€ndska experter, forskare och nyckelpersoner, den s.k. expertskatten. Syftet med reglerna om expertbeskattning Ă€r att Sverige ska kunna attrahera kvalificerad utlĂ€ndsk personal och dĂ€rmed stĂ€rka Sveriges internationella konkurrensförmĂ„ga genom att frĂ€mja forskning och produktutveckling.

NÀringslivet och arbetsmarknaden har under de senaste Ärtiondena genomgÄtt en rad förÀndringar till följd av den globala och teknologiska utvecklingen. Som en konsekvens stÀlls det idag höga krav pÄ företags förmÄga att anpassa sig efter de omvÀrldsförÀndringar som hela tiden sker. MÄnga företag kan sÀgas vara föremÄl för en stÀndigt pÄgÄende strukturomvandlingsprocess med avsikt att skapa ekonomisk effektivitet, flexibilitet och konkurrenskraft. Omstruktureringar sÄsom företagsförvÀrv, sammanslagningar och inte minst outsourcing av verksamhet har sÄledes kommit att bli vanliga företeelser bland affÀrsverksamheter idag. Mot bakgrund av ökade företagskoncentrationer och sammanslagningar mellan större företag pÄ den gemensamma marknaden valde rÄdet 1977 att införa ett EG-direktiv om överlÄtelse av verksamhet, till skydd för arbetstagare i sÄdana situationer.

I vÄr studie undersöker vi vad arbetstagare gör pÄ arbetet som inte Àr arbetsrelaterat och av mer privat karaktÀr och varför de gör dessa sysslor. Anledningen till att vi valt denna frÄgestÀllning Àr för att vi tycker det Àr ett intressant Àmne att undersöka. Samt att vi vill skaffa oss kunskapen om vad de anstÀllda sysselsÀtter sig med pÄ arbetstid, som inte ingÄr i de ordinarie arbetsuppgifterna.Teoridelen ska hjÀlpa lÀsaren att senare förstÄ resultat och analysdelen, dÀrför tar vi inledelsevis upp kort historik angÄende hur ledningen kan styra sina anstÀllda. Vi fortsÀtter att beskriva vad de anstÀllda gör pÄ jobbet och om dessa sysslor kan kallas för motstÄnd. Men Àven varför de anstÀllda gör dessa sysslor och en rad anledningar till det sÄsom missnöje, oklara roller eller för att de kan.

Ma?let med denna underso?kning har varit att finna metoder fo?r rening av struvitpa?va?xt i ro?r pa? Sko?vde biogasanla?ggning samt metoder fo?r att undvika uppkomst av struvit. Detta fo?r att man pa? anla?ggningen ska kunna o?ka verkningsgraden och fungera mer resursoptimerat fo?r att pa? sa? sa?tt komma na?rmare en ha?llbar samha?llsutveckling. Struvit (magnesiumammoniumfosfat hexahydrat) a?r ett vitt ha?rt mineral som vanligtvis fo?rekommer i ro?r, va?rmeva?xlare, pumpar och centrifuger pa? vattenreningsanla?ggningar och efter ro?tningsprocess pa? biogasanla?ggningar.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka la?rares och skolledares uppfattningar om va?rdet av daglig schemalagd fysisk aktivitet i skolan samt att underso?ka om samma grupper a?r intresserade av att info?ra ett sa?dant arbetssa?tt. I arbetet har en litteraturgenomga?ng av kunskapsla?get avseende effekter av fysisk aktivitet pa? ha?lsa och prestationer i teoretiska a?mnen fo?ljts upp med en enka?tunderso?kning om samma a?mne riktad till la?rare och skolla?rare i en kommun i va?stra Sverige. Litteraturgenomga?ngen har visat att det finns vetenskapligt sto?d fo?r att god fysisk prestationsfo?rma?ga a?r kopplat till goda prestationer i teoretiska a?mnen samt till ett gott ha?lsola?ge.

Arbetskraftsexploatering, s?rskilt av utl?ndska arbetstagare, ?r ett v?xande samh?llsproblem som kan omfatta allt fr?n l?ga l?ner och orimligt l?nga arbetstider till farlig arbetsmilj? och underm?liga boendef?rh?llanden. Trots inf?randet av brottet m?nniskoexploatering i 4 kap. 1 b ? brottsbalken har det visat sig vara sv?rt att lagf?ra arbetsgivare p? grund av h?ga beviskrav och komplexa rekvisit.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.