I takt med att digitaliseringen av offentlig sektor ?kar, har cyber- och informationss?kerhet blivit en allt viktigare fr?ga. Samtidigt visar tidigare forskning att s?kerhetsarbete inte enbart formas av tekniska system och regler, utan ?ven den organisatoriska kulturen. Denna uppsats unders?ker hur anst?llda vid den gemensamma f?rvaltningen vid G?teborgs universitet uppfattar och f?rh?ller sig till informations- och cybers?kerhetsarbete, med s?rskilt fokus p? hur organisationskultur p?verkar attityder och beteenden. Uppsatsens teoretiska ramverk utg?r fr?n begreppen organisationskultur, s?kerhetsklimat och s?kerhetskultur, vilka anv?nds f?r att analysera hur informella normer och strukturer p?verkar s?kerhetsarbetet.

Syftet med studien ?r att unders?ka barns m?jligheter till inflytande i f?rskolan och p? vilka s?tt dessa m?jligheter skapas i verksamheten, n?rmare best?mt i m?ltids- och samlingssituationer. Intresset ligger ?ven i att ta reda p? hur makt kommer till uttryck i interaktionen mellan barn och f?rskoll?rare, samt hur maktaspekten blir relevant i f?rh?llande till barns inflytande. Syftet motiveras utifr?n Barnkonventionen artikel 12 (UNICEF Sverige, 2018, s.

Denna kandidatuppsats handlar om den sociala dokumentationen pÄ ett kommunalt Àldreboende i Stockholmsregionen. Studiens fokus Àr pÄ den sociala journalen, som skrivs av undersköterskor och vÄrdbitrÀden och regleras i SocialtjÀnstlagen. I dessa yrkeskategorier saknar mÄnga anstÀllda formell yrkesutbildning och mÄnga har svenska som andrasprÄk. Kraven pÄ dokumentation har skÀrpts under de senaste femton Ären, och tidigare forskning visar att det finns svÄrigheter med att implementera den nya lagstiftningen. Satsningar har gjorts för att höja sÄvÀl yrkesmÀssig som sprÄklig kompetens.Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn ett kontextuellt perspektiv problematisera den sociala journalen som medierande redskap och som text.

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.

Syftet med fallstudien var att ta reda pĂ„ hur sju pedagoger synliggör, stimulerar och skapar en miljö för matematisk stimulering och utveckling. Undersökningen gjordes med bĂ„de observationer och intervjuer. Det som jag observerade och intervjuade var hur pedagogerna synliggör matematiken i barnens vardag, dĂ„ i bland annat samlingen och i leken. Även miljön observerades, och pedagogerna blev Ă€ven intervjuade om deras syn pĂ„ miljöns betydelse för matematisk stimulering. Resultatet visades att pedagogerna Ă€r med och stimulerar matematik under hela dagen pĂ„ förskolan.

SAMMANFATTNINGBakgrund Traumatisk skallskada drabbar relativt mÄnga och leder till personligt lidande och finansiell belastning för individ och samhÀlle dÄ majoriteten fÄr en svÄr till medelsvÄr funktionsnedsÀttning efter vÄrdtiden. PÄ 1970-talet pÄvisades ett signifikant samband mellan högt ICP och sekundÀra hjÀrnskador. I studier dÀr ICP >20 mmHg har förekommit kunde signifikant sÀmre utfall ses.Syfte Syftet med studien var att med hjÀlp av omvÄrdnadsprocessen observera intensivvÄrdssjuksköterskans identifiering och vidtagande av omvÄrdnadsÄtgÀrder vid ett högt ICP samt utvÀrdera de utförda omvÄrdnadsÄtgÀrderna. Metod Prospektiv tvÀrsnittsundersökning, dÀr sju intensivvÄrdssjuksköterskor och fem patienter observerades med hjÀlp av ett observationsformulÀr.Resultat 51(73 %) av de höga ICP normaliserades inom en minut och intensivvÄrdssjuksköterskan uppskattades ha observerat högt ICP i 50(71 %) av tillfÀllena inom en minut. 19(27 %) tillfÀllen observerades inte och 11(65 %) av omvÄrdnadsÄtgÀrderna skedde inom en minut. OmvÄrdnadsÄtgÀrder som utfördes var administrering av bolusdos med lÀkemedel (35 %) eller drÀnera likvor (35 %).

I den svenska skollagen inf?rdes 2010 skrivningar om att f?rskolans utbildning, som en del av skolv?sendet, ska vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet (SFS 2010:800, kap 1, 5 ?). F?r att till?mpa lagen har f?rskoll?rare beh?vt konstruera uppfattningar om vad begreppen inneb?r d? de inte st?r definierade i skollagen som ?r en ramlag. Denna studie syftar till att unders?ka fr?gest?llningarna som handlar om hur f?rskoll?rare uppfattar inneb?rden av begreppen vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet i f?rskolan samt m?jligheter och sv?righeter med att till?mpa begreppen i praktiken.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem navigerar mellan tv? centrala delar av den L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, s. 26, 2022): barns inflytande ?ver verksamheten och vikten av utevistelse. Studien riktar ljuset mot l?rares arbetss?tt och vilka de fr?msta utmaningarna ?r n?r dessa delar hamnar i en m?lkonflikt.

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan spelar en central roll i det initiala omh?ndertagandet, men tidigare forskning har i huvudsak fokuserat p? medicinska aspekter snarare ?n sjuksk?terskors egna upplevelser. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med misst?nkt sepsis.

Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrplattans roll för pedagoger och barn i förskolan. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur ser pedagogerna pÄ lÀrplattan och dess anvÀndning? Hur ser barnen pÄ lÀrplattan och dess anvÀndning? Hur samspelar barnen kring lÀrplattan? VÄr studie Àr gjord pÄ tvÄ förskolor i NordvÀstra SkÄne dÀr vi har intervjuat Ätta pedagoger och 20 barn. Vi gjorde Àven barnobservationer. Teoretisk inspiration och analysverktyg har vi hÀmtat frÄn Ljung-DjÀrf (2004) som forskat kring barns relation till datorer.

Bakgrund:I litteraturen som framhÄlls i bakgrunden stÄr att lÀsa att pedagoger inom Reggio Emilia har en stor tilltro till barnet. Deras synsÀtt Àr att barnet Àr kompetent och full av nyfikenhet och lust till att lÀra. Pedagogen har en mycket viktig roll för att lÄta dessa kunskaper komma fram, tillsammans med barnet skall pedagogerna vara medupptÀckare. Inom filosofin Àr miljön en mycket viktig del för att det skapande barnet skall fÄ upptÀcka och utveckla sinfantasi. För att göra barnet medvetet om sin utveckling anvÀnds dokumentation ochreflektion som ett flitigt redskap.Syfte:Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med skapande verksamhet inom Reggio Emiliainspirerade förskolor.Metod:Studien utgÄr frÄn kvalitativ metod och redskapen som anvÀnts Àr intervju och observation.

Syftet med den hÀr C-uppsatsen Àr att skapa en anvÀndarmanual för ett system som anvÀnds inom TeliaSonera. Bakgrunden till uppsatsen Àr att det saknas en bra och enkel dokumentation till systemet.AnvÀndarmanualen fÄr sin utformning genom interjuver med anvÀndare, systemförvaltare samt arbetsledare. De fÄr bestÀmma hur den ska se ut och vad den skall innehÄlla. Tanken med detta Àr att fÄ en sÄ anvÀndarvÀnlig manual som möjligt. Den fÀrdiga dokumentationen testas med hjÀlp av verkliga fall frÄn den dagliga verksamheten och anvÀndarna kommer med förslag pÄ eventuella förÀndringar.Manualen Àr företagsintern och finns endast i den slutna uppsatsvarianten..

Detta examensarbete beskriver hur förarbetet till att datorisera ett underhÄllssystem genomförs. Uppdragsgivare Àr Lear Corporation i Torslanda. Examensarbetet bestÄr av tvÄ delar: utvÀrdera en pÄ förhand vald programvara och att dokumentera allt förebyggande underhÄll (FU). Syftet Àr att fÄ bÀttre kontroll och planering av förebyggande underhÄll (FU) i framtiden. Programvaran som skall utvÀrderas om den Àr lÀmplig för ÀndamÄlet heter Tekla? Maintenance.MÄlet var att dokumentera allt förebyggande underhÄll (FU) för tvÄ av tre liner i Lear Corporations fabrik i Torslanda.Det visade sig att Tekla? Maintenance uppfyllde de krav som fanns.

Denna studie syftade till att ta fram ett ramverk för utveckling av API:er för tjÀnsteorienteradearkitekturer. Studien tar sin utgÄngspunkt i forskningsprojektet e-Me (utvecklingenav en integrationsplattform för att underlÀtta studenters vardag) samt en benchmarking avde i nulÀget mest anvÀnda API:erna pÄ webben. Studien har fem faser: En litteraturstudie,en benchmarking, en kvalitativ genererande intervjustudie, en teoribildande fas (framtagningav ramverket), samt en kvalitativ validerande studie. Litteraturstudien tar upp sÄdanafenomen som utvecklingsmetoder, systemarkitekturer (bland annat SOA) samt metautveckling.Denna studie lÄg till grund för den första intervjustudien, som i sin tur lÄg tillgrund för benchmarkingen. Resultatet av dessa tvÄ studier bildade tillsammans en grundför ramverket SOAPIF (Service-Oriented Application Programming Interface Framework),som till en början innehöll fyra olika faser: Conceptualization, dÀr man försökerbilda sig en uppfattning om vad API:et skall exponera; Definition, dÀr man försöker definieraett kontrakt för API:et; Testing & Implementation som tar sin utgÄngspunkt i testerför att implementera API:et; samt Delivery, som Àr den fas dÀr API:et skall levereras.

Introduktion: Omkring 13 000 personer drabbas av hj?rtstopp varje ?r i Sverige. F?rb?ttrad behandling, s?som tidig hj?rt- och lungr?ddning, har gjort att ?verlevnaden ?kat under de senaste decennierna. Hj?rtstopp inneb?r att hj?rtat slutar pumpa blod, vilket snabbt leder till syrebrist i kroppens organ.