Arbetscykel och Arbetspass är centrala delar i montessoripedagogiken. En arbetscykel är något som barnet bygger upp inom sig själv då han/hon får möjlighet till fria val under ansvar och tillräcklig med tid, i en organiserad miljö. Arbetspass är något som montessoriläraren måste erbjuda och planera för, dessa ska innehålla en tidsrymd på minst två timmar idealet är tre timmar. Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka i vilken utsträckning Arbetspass praktiseras vid svenska montessoriskolor. Resultaten visar att i de förskolor som deltog i min enkätundersökning finns det fyra olika frekvenser i att erbjuda barnen Arbetspass.

Detta arbete undersöker om användarfall, en metod som normalt sett används för att utveckla och designa datorsystem, är lämplig att använda för att göra manualer som beskriver Arbetspassen för sändningsproducenter. Sändningsproducenter är en yrkesgrupp som jobbar med nyhets- och samhällsprogram på enheten SVT Nyheter och Samhälle på Sveriges Television i Stockholm. Syftet med arbetet var att ta fram manualer genom att göra användarfall över sändningsproducenternas arbete med olika datorprogram. Samtidigt som detta gjordes så skapades en sammanställning av hur systemet som sändningsproducenterna använder fungerar. En jämförelse mellan de olika Arbetspassen gjordes också för att se om det var något arbetsmoment som endast förekom under några Arbetspass.

Grøndal, B & Jönsson, C. Patientnära vård i fokus. Observationer av sjuksköterskans arbetsdag. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009. Sjuksköterskans arbete består av många olika arbetsuppgifter som antingen är patientnära eller icke-patientnära.

Mitt examensarbete handlar om den, i skolan, vanligt förekommande metoden eget arbete. Metoden bygger på att eleverna arbetar utefter någon form av planeringsbok där de har en tidsbestämd eller icke tidsbestämd planering som de ska följa. Antalet Arbetspass i veckan med eget arbete, skiljer sig från skola till skola, men handlar vanligtvis om minst fem Arbetspass. Mitt syfte med uppsatsen var att få en uppfattning om varför lärare arbetar med eget arbete som metod och om det fanns några särskilda mål att uppnå den. Jag fann det också intressant att se om det fanns några tydliga skillnader mellan olika lärares tankegång, detta jämfört med hur länge de arbetat med metoden.

Syftet med denna uppsats är att få en fördjupad förståelse av hur lärare i förskoleklass arbetar med språkutveckling med ett särskilt fokus på språklig och fonologisk medvetenhet samt hur detta arbete organiseras. Vi har dessutom undersökt hur samverkan ser ut i övergångarna till och från förskoleklass avseende språkutveckling samt språklig och fonologisk medvetenhet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuat och observerat lärare i förskoleklass. Resultatet visar att lärarnas arbete med språklig och fonologisk medvetenhet sker under särskilda Arbetspass medan arbetet med språkutveckling och språklig medvetenhet genomförs dels under särskilda Arbetspass men att det även integreras i den övriga undervisningen. En stor del av dagen ägnas åt fri lek.

Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor inom den kommunala hemsjukvården skattar sin kompetens och arbetstillfredsställelse. Metod: En deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes med 16 deltagande där samtliga arbetade som sjuksköterskor inom den kommunala hemsjukvården. En enkät med fem delområden och 48 huvudfrågor administrerades och besvarades som elektroniskt dokument. Resultatet beskrivs med deskriptiv statisktik. Resultat: De flesta sjuksköterskorna i studien kände sig tillfredställda med sin kompetens.

Syftet med denna rapport är att belysa ATA/Polis 2008 ur olika perspektiv för att se hur dettagit hänsyn till forskning kring sömn och skiftarbete samt hur väl myterna kring Arbetspassetslängd samt dygnsvilan stämmer.Orsaken till att författaren valde att fördjupa sig i ATA/Polis samt sömn och skiftarbete är föratt arbetstidsavtalet fick sådan uppmärksamhet då det slöts och det florerade mycketfrågetecken kring vad avtalet egentligen innebar.För att besvara syftet studerades ATA/ Polis 2008, litteratur kring sömn och skiftarbete ochslutligen genomfördes fyra stycken intervjuer med poliser från fyra olika polismyndigheter iSverige.Resultatet visar att alla myndigheter förutom Västerbottens län ger direktiv till poliserna att deej får lägga Arbetspass som överstiger nio timmar. Stockholms län har ett undantag från avtaletvilket innebär att de kan få arbeta tio timmars pass vid större händelser och samtligamyndigheter har en regel om att dygnsvilan skall vara minst elva timmar. Stockholms län harett undantag som tillåter att de en gång per schemaperiod får understiga dygnsvilan på elvatimmar.Vidare visar resultatet att polisernas arbetstid har ökat och i samband med veckovilan innebärdet flera Arbetspass. Arbetstidsavtalet har tagit hänsyn till forskningen kring sömn ochskiftarbete..

Bakgrund: I Lpo 94 står det att skolans uppdrag är att inkludera lek i undervisningen. Särskilt under de tidiga skolåren betyder leken mycket för elevernas kunskapsutveckling. Forskare är eniga om lekens betydelse för barns lärande. Lärarutbildningen förespråkar lek och lustfyllt lärande för att främja barns lärandeprocess. Under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har vi dock inte sett mycket lekpedagogik i undervisningen och vi blev intresserade av varför leken är så lite förkommande i skolan.

Det övergripande syftet med den här studien är att, som slöjdlärare, bättre förstå den egna verksamheten i lektionssalen och därmed få större möjligheter att vidareutveckla planering och didaktiska insatser. I ett examensarbete på egen hand och med små möjligheter till kollegialt stöd, har det varit speciellt intressant att se vad en videokamera kan erbjuda i grundmaterial för en uttolkning av det som händer. Det preciserade syftet har blivit; Att utifrån aktivitetsmönster bedöma hur effektiva mina slöjdlektioner är idag, samt att söka förbättringar med stöd i styrdokument, forskning och lokala pedagogiska satsningar. Studien visar att de två lektionerna utgör en något svår miljö för eleverna att utvecklas i. En principiell arbetsgång enligt slöjdprocessen har etablerats hos eleverna, men de går in i de självständiga Arbetspassen med dålig planering och dålig förtrogenhet med nödvändiga verktyg. Den begränsade tillgången till läraren räcker inte för att upprätthålla effektiva slöjdprocesser genom hela lektionen. Högre effektivitet är möjlig att åstadkomma, både till produktivitet och nytta. Nyttan i form av lärande i slöjd kommer sannolikt att gynnas av att produktiviteten ökar hos elever med en utdragen slöjdprocess.

Sjöberg, Helena (2009): Matematik i förskoleklassen. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. SammanfattningMatematik är något som barnen har kunskaper i mycket tidigt i livet och som de även använder dagligen i naturliga sammanhang.

Denna studie bygger ett försök att använda ?KIT Metoden? för att förbättraarbetsmiljön för maskinförare på ?Transporten?, en interntjänst på företaget SSAB.Metoden används då författarna anser att den kan lämpa sig bra för personal utan attdet stör deras arbete. KIT metoden är utarbetad för att fånga ?nuet? och den är intetestad på ett tillverkande företag. Författarna ansåg att förbättringsarbete tillarbetsmiljö kan lida av att de brister som uppkommer under förarens Arbetspass ofta ärdolda problem som förarna inte kan kommunicera på något bra sätt till andrainblandade.

Globala förändringar inom ekonomi och arbetsliv medför ett allt snabbare tempo och krav på skiftgång. Det kan därav uppstå obalans i arbetslivet mellan intensiva och täta Arbetspass i förhållande till ledighet och återhämtning. Skiftarbete finns huvudsakligen i varianter, två- respektive treskift. Hälso- och sjukvård, handel och industri är de områden som har flest skiftarbetare. Med nattskiftinslag är skiftarbetet förenat med en rad negativa effekter på hälsa och säkerhet.

Syftet med vårt arbete är att undersöka om elevernas uppfattning/upplevelse av delaktighet kunde förbättras genom att ge dem förberedande träning inför grupparbete. Undersökningen genomfördes under fem veckor i två klasser i årskurs 8. Eleverna fick arbeta i på fyra till fem stycken elever per grupp. De hade tre Arbetspass per vecka. Vi valde att undersöka två grupper i varje klass.

Syftet med vår studie är att ta reda på vilka privata angelägenheter arbetstagare inom stand-by-yrken utför under arbetstid, varför de gör det, attityden gentemot privata angelägenheter på arbetsplatsen samt om utförandet av dessa kan kopplas till att arbetstagarna är missnöjda med arbetsgivaren och sin arbetssituation. Den forskning som tidigare gjorts har främst undersökt vilka privata angelägenheter anställda i kontorsmiljöer utför under arbetstid. Vi önskar därför med denna uppsats att bidra till att bredda forskningen på ett hittills inte så utforskat område, nämligen inom stand-by-yrken.Begreppet stand-by-yrke är en egenhändigt utformad teoretisk term som beskriver yrken där vi har en föreställning om att den anställde kan ha mycket ?dötid? under sitt Arbetspass. Med ?dötid? menar vi den tid under ett Arbetspass där arbetstagaren varken utför sina huvud- eller bisysslor.

Syftet med detta arbete var att få inblick i hur jag som undervisande lärare kan upptäcka och arbeta med elever i matematiksvårigheter, inom gruppen, alltså inkluderande undervisning. En litteraturstudie är genomförd som i huvudsak berört Adler, Magne, Ljungblad, Malmer samt Engström. Jag har även genomfört en översiktsdiagnos i en klass för att upptäcka elevernas starka och svaga sidor i matematik. En djupare analys gjordes av två elever för att bland annat få en helhetsbild av dessa elever och deras inställning till matematik. Utifrån de svårigheter eleverna visade upp utformades fyra Arbetspass för att stärka eleverna inom dessa områden.