Detta arbete syftar till att studera hur man i gymnsaiekursernas kemiundervisning får eleverna motiverade och intresserade för kemi. Dels huruvida kemilärarnas strategier skiljer sig åt beroende på om de i sin lärarexamen har kemi som huvudämne eller ej. Dels om det finns något samband mellan de strategier lärarna väljer att använda och hur lång erfarenhet de har av att undervisa i kemi. För att svara mot syftet gjorde jag en litteraturstudie som sedan legat till grund för utformandet av en enkät. Enkäten användes i den undersökning jag genomfört bland gymnasielärare som undervisar i kemi.

Syftet med detta examensarbete har varit att framställa ett material bestående av handledningar för att arbeta med de naturvetenskapliga ämnena kemi och fysik i förskolan. Denna handledning har skapats gemensamt med min studiekamrat och har utgångspunkt i de 7 sinnena. Handledningen, som vi valt att kalla Upptäck kemi och fysik genom de 7 sinnena ? en handledning för förskolan, består av enkla övningar och experiment och är tänkt att fungera som ett komplement till det naturvetenskapliga arbetet i förskolan. Materialet har delats ut till två förskolor där pedagogerna fått studera handledningen för att sedan genom intervjuer besvara frågor kring dess användningsområde.

Syftet med detta arbete är att undersöka om ett laborativt arbetssätt kan få eleverna att uppleva att kemi är lättare att förstå. Arbetet har genomförts i en klass i år 8 i Kiruna kommun. Material som jag använt mig av för att mäta den här undersökningen har varit laborationsrapporter, enkäter och observationer. Min undersökning visar att eleverna upplever att det är lättare att förstå ämnet kemi genom laborativt arbete..

Syftet med detta arbete är ta fram ett intressant laborativt material för högstadiet i ämnet kemi, samt att undersöka om detta material äger möjligheten att öka elevens intresse för nämnda ämne. Även en undersökning gällande skillnader mellan Sverige och Finland inom detta område genomfördes.Det framtagna materialet har provats på en elevgrupp och värdet på de deltagande elevernas uppfattning och intresse har fastställts med hjälp av två enkätundersökningar, en före presentationen av det utarbetade materialet och en efter.Resultatet av enkätundersökningen visar att laborationsmaterialet mottogs positivt och elevernas intresse för kemi ökat. Jämförelsen av resultat från Sverige och Finland visade att motivationen och intresset hos de finska eleverna är högre än hos de svenska. Andelen grundskoleelever som önskar söka gymnasieutbildningar där kemi ingår visar sig vara markant lägre i Sverige. Orsak till detta kan finnas i skillnader i lärartäthet och klasstorlek..

Det är en stor förändring för varje elev att lämna grundskolan och gåvidare till gymnasieskolan. Det ställs stora krav på att eleverna måstevälja rätt redan från början. Detta innebär att elevernas förkunskaper ärmycket viktiga dels för att få en bra start i utbildningen dels för attgenomföra sin gymnasieutbildning med en god måluppfyllelse.I denna undersökning kommer elever som går sitt första år på detnaturvetenskapliga programmet att få svara på frågor om förkunskapernai kemi var tillräckliga från grundskolan och hur starten på gymnasieutbildningenupplevdes.Kursplanen i kemi för grundskolans år 7-9 samt kursplanen för kemi A pågymnasieskolan ska analyseras utifrån hur kunskapsmålen i de olikaskolformerna möts när eleverna byter skolform.Respondenterna i denna undersökning fick svara på andelen lärarleddundervisning, svårighetsgraden i kemi på gymnasiet samt om derasslutbetyg från grundskolan mötte gymnasieskolans krav på kunskap..

Primära syftet med detta examensarbete var att arbeta fram laborationer i hopp om att med hjälp av dem fånga och höja elevernas intresse för ämnet kemi. Undersökningen genomfördes med två enkäter och ett laborationstillfälle med en elevgrupp. Eleverna fick först fylla i en enkät gällande deras utgångsintresse och åsikter om kemi. Efter detta följde laborationstillfället då de framtagna laborationerna genomfördes vilket följdes av den andra enkäten.Studien genomfördes i Sverige och Finland och resultaten från dessa två undersökningar jämfördes sedan i syftet att undersöka skillnader mellan svenska och finska elevers intresse gällande ämnet kemi.Jämförelsen av resultat från Sverige och Finland visade att motivationen och intresset hos de finska eleverna är högre än hos de svenska. Andelen grundskoleelever som önskar söka gymnasieutbildningar där kemi ingår visar sig vara markant lägre i Sverige.

Undersökningens syfte var att studera om tematiskt verklighetsanknutet skolarbete i kemi ökade elevernas intresse för ämnet eftersom intresse är viktigt för motivationen att lära. Kemiska teorier och begrepp studerades och användes för att beskriva ett verkligt sammanhang. Under en minikonferens redovisades arbetena på affischer samt med små demonstrationer. Genom enkäter undersöktes elevernas intresse för kemi före och efter arbetet samt om eventuella förändringar i detta hade samband med sättet att arbeta under perioden. Tio elever av 23 angav att de fått ett ökat intresse för kemi, varav fem på grund av arbetssättet.

Syftet med detta examensarbete är att se om ett laborativt, utforskande arbetssätt kan få elevernas intresse för ämnet kemi att öka. Dessutom undersöks också om deras kunskap i ämnet kan påverkas av de laborativa arbetsmetoderna. Arbetet har utförts i en klass på 21 elever i år 8, och undersökningen är gjord i helklass. Mätmetoder som använts är reflektionsböcker, prov samt enkät. Dessa metoder sammantaget ger relativt hög reliabilitet eftersom jag använder mig av sk.

Syftet med vårt arbete var att undersöka om man genom ett laborativt arbetssätt kan öka elevernas förståelse för kemi i deras vardag. Undersökningen gjordes i årskurs sex under tidsrymden av sju veckor i två skolor, den ena i Piteå den andra i Kalix kommun. Under våra praktikveckor hade vi regelbundna lektioner där eleverna själva fick laborera kring förutbestämda experiment. Som mätinstrument använde vi oss av två kunskapstester, en i början och den andra i slutet av praktikperioden. Förutom detta så baserade vi även vårt resultat på elevintervjuer.

Syftet med denna studie var att se närmare på gymnasieelevers vilja och lust för fortsatta studier i kemi. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer av tio gymnasieelever på det naturvetenskapliga programmet på en mindre ort i Sverige. Resultatet visade på att alla dessa elever ville läsa vidare efter gymnasiet, men enbart två kunde tänka sig en kemiutbildning. Övriga elever hade antingen redan bestämt sig för någon annan utbildning eller blivit avskräckta från att läsa kemi på grund av sättet undervisningen var upplagd i skolan. De elever som möjligen skulle vilja läsa vidare inom kemiområdet kände, liksom flera av de andra eleverna, att skolan inte givit tillräcklig information kring möjliga yrken inom de olika naturvetenskapliga områdena..

I skolan använder sig lärare av skriftliga prov som ett av underlagen vid betygssättning, men det finns dåliga och bra prov. Ett bra prov utvärderar det som avses. Kan det vara så att betyg på skriftliga prov i dagens skola grundas på annat än vad som avses i betygskriterierna? För att granska detta gjordes en kvalitativ samstämmighetsanalys av autentiska prov och betygskriterier gällande organisk kemi, kemi b på gymnasiet. Till detta användes Blooms reviderade taxonomi.

Syftet med denna rapport är att ta reda på om det går att skapa ett praktiskt undersökande, bearbetande arbetssätt hos elever i år fem i ämnet kemi. Undersökningen är gjord på fem försökspersoner från en blandad år femsex klass. Deras utveckling har följts och observerats under sex laborationer. Den undersökande metoden består av strukturerande och ostrukturerade observationer samt en form av dagboksskrivande. Sex laborationer är en för kort tid för att kunna ge hög reliabilitet.

Syftet med studien var att med grundskollärares perspektiv få en inblick i hur kursplanernas mål för år 5 inom kemi och fysik, kan tolkas och anses bli uppnådda. För studien valdes kvalitativa intervjuer som utfördes med sammanlagt åtta stycken grundskollärare. Resultatet visade att lärarna tyckte att det var svårt att tolka begreppen i kursplanerna och att förstå alla mål. Samtliga lärare verkade ha en klar uppfattning om vad skolans uppdrag var och att det var strävansmålet lärarna skulle arbeta mot, även om det visade sig att det var uppnående målen låg i fokus. När de gäller måluppfyllelsen så ansåg lärarna i år 4-6 att de uppnådde kursplanernas mål för år 5, men det enligt deras egna lokala kursplaner och inte de nationellt fastställda..

I detta examensarbete utvecklades LekaMatte med tillhörande handledningar. LekaMatte är ett matematiskt arbetsmaterial som vänder sig till barn och pedagoger i förskolan. Materialet utvecklades för att kunna användas i den dagliga verksamheten ute och inne. Handledningarna påvisar var matematiken finns i de olika övningarna och har medvetet utvecklats med en matematisk bredd. LekaMatte kan också användas för att kunna bidra till att uppnå strävansmålen i förskolans läroplan, Lpfö 98.Materialet testades på en förskola med två avdelningar.

Syftet med denna uppsats har varit att utveckla ett laborativt läromedel anpassat för att kunna användas med 5- och 6-åringar och låta pedagoger utvärdera detta. Det laborativa läromedlet, kallat Experimentlådan, har rört ämnet kemi i kombination med bildskapande i ett försök att introducera naturvetenskap på ett tidigare stadium än vad som idag är vanligt. Medverkande pedagoger fick använda sig av det laborativa materialet och utvärderingen skedde i form av intervjuer.Resultatet visar att samtliga pedagoger överlag upplevde materialet som positivt. De fann kombinationen av kemi och bildskapande rolig och att barnen var intresserade och tyckte att experimenten var roliga men att de hade lite svårt att förstå vetenskapliga ord, begrepp och teorin bakom. En pedagog tycker att materialet skulle vara perfekt för lågstadiet.En slutsats är därför att man kan minska på den teoretiska delen i det laborativa materialet och istället låta barnen fokusera på experimenten..