I dagens informationssamhälle råder ett samhälleligt krav på att samtliga individer förstår och kan uttrycka sig i skrift. Detta krav leder till att funktionshindret dyslexi och dess problematik blir allt mer tydligt. Trots detta väljer allt fler med en dyslexidiagnos att studera vidare på universitetsnivå. Detta examens arbete har till syfte att undersöka hur studenter med dyslexidiagnos upplever sin dyslexi idag samt vilken påverkan dyslexin har på framtiden, inför kommande yrkesliv, samt hur dessa personer ser på framtiden i sin helhet. En kvalitativ metod användes där 11 studenter med dyslexidiagnos deltog i semi-strukturerade intervjuer.

Abstract Syftet med föreliggande uppsats är att visa på hur jämställdhet och jämlikhet kan bidra till en positiv förändring inom den verksamhet som Räddningstjänsten i Halmstad bedriver. Uppsatsen är dels en sociologisk uppsats och dels en kartläggning av Räddningstjänstens organisation i Halmstad. Den är skriven på uppdrag från Räddningstjänsten i Halmstad och beskriver brukarnas attityder till jämställdhet och jämlikhet inom kåren samt skildrar Räddningstjänsten både ur ett historiskt perspektiv och ur ett nutidsperspektiv. Frågan som ställs i arbetet är vad det innebär för den enskilda brandmannen, för organisationen och för brukarna att Räddningstjänsten är en organisation med nästan enbart svenska män. Arbetet lyfter fram och problematiserar hur fördomar och föreställningar kring kön och etnicitet kan bli ett hinder för såväl Räddningstjänsten som samhället när det handlar om jämställdhet och jämlikhet.

Bakgrund: ledarskap beskrivs som en av de tre hörnstenarna i sjuksköterskans yrkesroll. Forskning visar att ledarskap är en del av yrket många nyutexaminerade sjuksköterskor känner sig oförberedda på och att det kan vara svårt att ta den arbetsledande rollen på arbetsplatsen. Syftet: att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av vilka förberedelser de hade fått från utbildning samt vilket stöd de fått från arbetsplatsen för att leda det patientnära omvårdnadsarbetet. Metod: en empirisk intervjustudie, med en semi-strukturerad intervjuguide. Materialet har analyserades med inspiration av kvalitativ innehållsanalys.

Abstract Westerholm, I. (2011). Gravidas hälsovanor. Hälsopedagogiska programmet. Akademin för hälsa och Arbetsliv, Högskolan i Gävle.This study aimed to investigate whether pregnant women change their health habits following recommendations and, if so, find out where they get this information from.

Syftet med undersökningen var att bidra med kunskap kring vilka för- respektive nackdelarna det finns med e-utbildning. En kvalitativ studieansats valdes och materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av sex medarbetare med varierande befattningar och tjänster inom en koncern. Resultatet visar att användarna upplever att det finns både fördelar och nackdelar med att använda e-utbildning som metod för kompetensutveckling. Den största fördelen är att kursdeltagarna ges möjlighet till att själva kunna styra, kontrollera och påverka den egna läroprocessen.

Det är fler arbetande kvinnor och familjer där båda vuxna arbetar på arbetsmarknaden idag. Kraven har ökat eftersom de nu har ansvar gentemot både arbetet och familjen som kan vara stressigt att hantera. Syftet med denna undersökning var att undersöka vad en arbete/privatliv-balanspolicy kan inkludera i ett företags arbete för att underlätta för de anställdas balans mellan Arbetsliv och privatliv och om en sådan policy kan fungera som en förebyggande åtgärd för att minska de anställdas stress. Genom att intervjua fjorton anställda på ett multinationellt företag framkom att en arbete/privatliv-balanspolicy kan inbegripa ett flexibelt arbete. Eftersom de anställda hade en flexibel arbetsplats så kunde de undvika rollkonflikt och arbete/familj-konflikt.

Syftet med denna studie var att undersöka vad som ger medarbetare välbefinnande ochpositiva känslor på arbetsplatsen. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sexmedarbetare på fyra bank- och försäkringskontor i mellersta Sverige. Resultatet analyseradesmed hjälp av tidigare forskning samt teorier.Resultatet visar att det som skapar positiva känslor och välbefinnande i stor grad är relationer,dels med kollegor men också med kunder. Positiva känslor kan ha en väldigt högspridningsförmåga bland kollegor, kunder och i organisationen. Det visade också att det ärviktigt att det finns en balans mellan Arbetsliv och privatliv samt mellan krav och kontroll.

Svenskt Arbetsliv står inför stora förändringar. Rekordgenerationen 40-talister, som besitter betydande kunskap och erfarenhet, är på väg ut ur Arbetslivet och ska ersättas av mindre erafarna generationer. Problemet har lett till ett ökat intresse för möjligheter att tillvarata äldre medarbetares kunskap innan den lämnar organisationer. Det gäller att på bästa sätt överföra äldre medarbetares kunskaper till yngre medarbetare, för att undvika kunskapsgap inom organisationer. Studiens syfte var att undersöka hur en kunskapsorganisation förhåller sig till den kunskap blivande pensionärer har utvecklat under sina Arbetsliv, hur organisationen arbetar med pensionsavgångar samt hur blivande pensionärer upplever övergången till pension.Tidigare forskning visar att få organisationer använder kunskapsöverföring från äldre till yngre medarbetare vid pensionsavgångar.

Syftet med uppsatsen är att utifrån kvalitativ data synliggöra perspektiv på genus och könsstereotyper, i kombination med organisation. Empirin utgår från fyra informanters perspektiv på dessa frågor, med utgångspunkt från deras egen arbetssituation. Grunden i intervjuerna har varit hur informanterna ställer sig till det faktum att de befinner sig i minoritet könsmässigt på arbetsplatsen och hur detta påverkar arbetssituationen, samt vad som gjort att de valt att bryta könsmönstret i ett annars segregerat Arbetsliv.Teorin tar sin utgångspunkt i skapandet av kön och genus i kombination med organisation. Samt lyfts en diskussion kring avvikelse som utgår från Erving Goffmans begrepp stigma.Resultaten visar att informanterna varit medvetna om sin minoritetssituation, både i positiv och också i negativ bemärkelse. Mestadels anser de dock att de kunnat ingå som en del av gruppgemenskapen.

Studiens syfte var att undersöka hur unga människor ser på arbete och arbetslöshet. För äldre generationer är arbetet förutom en källa till försörjning även en stor del av individens identitet, och att sakna arbete innebär ett socialt utanförskap. Har arbete samma betydelse för dagens ungdomar, eller har den höga ungdomsarbetslösheten medfört en normförskjutning så att en arbetslös inte uppfattas som avvikande? För att få svar på frågan intervjuade vi nio ungdomar, såväl arbetslösa som arbetande och stu-derande, om hur de ser på saken. Vi utgick från ett induktivt perspektiv inspirerat av grundad teori, där vi eftersträvade en öppenhet inför empiriska data som framkom i våra intervjuer.

Problem/Bakgrund: Det finns många förändringsstrategier och modeller, recept, för att förändra, men även för att organisera verksamheter. Olika modeller och recept kommer och går. Oftast framställs resultatet i olika termer och något som ofta återkommer är att graden delaktighet har ökat. Kan det vara så att det är graden av delaktighet är en dold mekanism som ligger bakom en lyckad förändring?Syfte: Mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka om det finns ett kausalt orsakssamband mellan betingelserna ledning, ansvar och värdering och händelserna sjukskrivning, personalomsättning och påverka där delaktighet utgör mekanismen som aktiverar förloppet.Slutsatser/Resultat: Det finns ett kausalt orsakssamband mellan betingelsen ledning och händelserna sjukskrivning, upplevd delaktighet och personalomsättning.

Organisationsförändringar, ökad flexibilitet och globalisering har lett till ett nytt Arbetsliv med ökad anställningsotrygghet som drabbar individ och organisation. Få jämförelser finns mellan effekterna av oron inför att förlora sitt jobb (kvantitativ anställningsotrygghet) och oron inför att förlora viktiga aspekter med jobbet (kvalitativ anställningsotrygghet). Forskning har främst fokuserat på kvantitativ otrygghet. Studiens syfte var att undersöka kvantitativ och kvalitativ anställningsotrygghets samband med individers arbetsrelaterade attityder. Tjänstemän i Sverige (N=579) ingick i studien.

Stress i Arbetslivet anses vara den främsta orsaken till utbrändhet/utmattningssyndrom, men det finns forskare som menar att det är värt att även studera individfaktorer i detta sammanhang. Syftet med denna studie var att fokusera på ohälsa bland medberoende individer genom att undersöka om dessa var mer utbrända/utmattade än icke medberoende. I undersökningen deltog 92 personer. 45 studenter ingick i en kontrollgrupp och 47 medlemmar i självhjälpsrörelsen Alanon ingick i experimentgruppen.Deltagarna besvarade en enkät, bestående av två självskattningsformulär; Karolinskas utbrändhetsformulär samt ?the Holyoake Co-Dependency Index?.

Den här uppsatsen bygger på vår hypotes som vi har utformat utifrån olika motivationsteoretiker som inriktar sig på mänskliga behov. Vår hypotes är att genom tillfredsställelse av trygghetsbehovet, gemenskapsbehovet, prestationsbehovet och behovet av balans mellan arbetstid och fritid upplevs motivation. Detta resulterar i vår egen behovsmodell om vilka behov, anpassat till dagens Arbetsliv, som vi anser behöver bli uppfyllda för att uppleva motivation. Vårt syfte med denna uppsats är att genom en enkätundersökning ta reda på hur de mänskliga behoven tillfredsställs på ett specifikt bemanningsföretag. Resultaten från denna visar sig vara motsägelsefulla och är därför svåra att tyda.

Titel: Arbetsgivarvarumärke - en kvantitativ undersökning av sambandet mellan ett arbetsgivarvarumärke och motivationKurs: Pedagogik med inriktning mot vuxna och Arbetsliv CFörfattare: Kristoffer Fredriksson och Emilie RunnegårdHandledare: Gunilla RoosNyckelord: Arbetsgivarvarumärke, employer branding, employer brand, motivation, motivationsfaktorer, motivationsområden, lön, feedback, arbetsuppgifter, utveckling och omgivning.Syfte: Vårt syfte är att undersöka om arbetsgivarvarumärket kan utgöra en motivationsfaktor samt om det finns andra motivationsområden som de anställda på ett företag anser är viktiga för att de skall motiveras.Metod: Uppsatsen baserar sig på en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning på ett företag.Slutsats/resultat: De viktigaste motivationsområdena för våra respondenter var: Arbetsuppgifter, relationen till chef och kollegor samt feedback och utvecklingsmöjligheter.Lön, fysisk arbetsmiljö och arbetsgivarvarumärket har mindre inflytande på deras motivation. .