Flexibelt arbete blir ett alltmer vanligt sätt att arbeta. Tekniken gör det allt svårare att urskilja gränserna mellan privat- och Arbetsliv. Därför blir det intressant att undersöka om flexibelt arbetet har någon relation till privatlivet samt om stress har något samband till flexibelt arbete och privatliv. En enkätstudie genomfördes på två organisationer, undersökningen innehöll 136 deltagare varav 78 kvinnor. Enkäten innehöll frågor om stress, privatliv och flexibelt arbete.

Filmbranschen a?r pa? ma?nga sa?tt en mansdominerad bransch. Hade ko?nsfo?rdelningen inte varit sa? sned a?r det rimligt att anta att filmutbudet hade haft en sto?rre ma?ngfald. Detta ga?ller fo?rsta?s a?ven fo?r andra kategorier som klass, etnicitet och sexualitet.

Samhället förändras kontinuerligt. För att människor ska må bra i ett föränderligt Arbetsliv behöver de uppleva att de har möjlighet att vara delaktiga kring det som berör dem. Ett hälsofrämjande Arbetsliv är inte bara gynnsamt för individen, det bidrar även till hållbar tillväxt i samhället.  Organisationer strävar efter att utveckla sina verksamheter, vilket i forskning ofta diskuteras utifrån ekonomiska perspektiv. Att i kontrast till det ekonomiska perspektivet studera organisationer utifrån ett pedagogiskt perspektiv är föreliggande undersöknings fokus. Perspektivet syftar till att studera mellanmänskliga påverkans- och förändringsprocesser samt dessas förutsättningar inom organisationer.

Stressrelaterad ohälsa är ett stort problem i dagens Arbetsliv. En individ som drabbats av utmattningssyndrom, ett resultat av långvarig negativ stress, kan behöva en lång tids rehabilitering för att kunna komma tillbaka till arbetet. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av kvalitativ metod ta reda på vilka faktorer som bidrar till en återgång till arbetet efter en sjukskrivning. Resultatet baserades på halvstrukturerade intervjuer med åtta personer som varit sjukskrivna på grund av utmattningssyndrom men nu fanns i arbete. Intervjuerna tolkades med induktiv tematisk analys och åtta faktorer som bidrog till arbetsåtergången kunde identifieras.

Vi är pedagoger och är därmed intresserade av lärande. Syftet med vår uppsats är att få en insikt och förståelse kring hur kompetensutvecklare i kommuner praktiskt arbetar med kompetensutveckling samt deras tankar kring det. Vi undersöker om de har något hälsoperspektiv på kompetensutveckling samt hur de ser på vuxnas lärande. Uppsatsen bygger på åtta intervjuer med nio personer som jobbar med kompetensutveckling i kommunal verksamhet. I slutdiskussionen knyter vi ihop intervjupersonernas praktik och tankar kring de teoretiskt förankrade möjliggörare som vi på förhand definierat; att ha ett hälsoperspektiv på kompetensutveckling genom att se till hela människan i inlärningssituationen samt att ha kunskaper om vuxnas lärande.

Mobbning i Arbetslivet är ett reellt problem som inte bara drabbar den mobbade utan hela arbetsplatsen. Arbetsmiljöverket beräknade att 9 % av arbetstagarna i Sverige var mobbade år 2009. Forskare har beskrivit mobbningens omfattning, orsaker, uttryck och konsekvenser men hittills har interventionsforskningen varit mer eftersatt. Syftet med denna studie var att utveckla kunskaper om tillämpade åtgärder mot mobbning på arbetsplatser, med fokus på respondenternas uppfattning om interventioner. Vi intervjuade 7 personer om deras erfarenheter av mobbning i Arbetslivet och materialet analyserades med grundad teori.

Syftet med studien har varit att undersöka på vilket sätt karriärcoachningen kan utgöra ett stöd för att individen ska kunna stärkas som aktör i förhållande till den egna Arbetslivsplaneringen. De intervjuade personerna har på olika sätt fått det stödet.Karriärcoachningen kan därmed vara en strategi för att fler karriärer ska kunna utvecklas enligt egna behov och förväntningar. Det räcker dock inte med att göra människor till aktörer. Arbetet måste också kombineras med att man ser över de strukturella förutsättningarna för rörlighet. Tjänsten karriärcoachning behöver också, för att vara framgångsrik, marknadsföras och förankras i organisationen.Karriärcoachningen kan utgöra en strategi för att hållbart Arbetsliv för de personer vars arbeten innefattar gränslösa arbetskrav.

 De styrda tid- och rumsstrukturerna om när och var arbetet ska utföras är under snabb uppluckring. Det blir allt vanligare att den enskilde individen själv får sätta sina gränser mellan Arbetsliv och privatliv. Studiens syfte var att undersöka hur individer upplever gränserna mellan dessa domäner, hur dessa upprätthålls samt om olika roller och krav inom de olika domänerna leder till konflikt mellan dessa. Sju semistrukturerade intervjuer gjordes med chefer och andra nyckelpersoner inom olika branscher. Intervjuerna analyserades efter deduktiv teoristyrd analys.

During the last few years the alcohol consumption has increased and is now the highest in 100 years, one usually count that 10 % of the grown up population abuse alcohol and/or drugs and most of them are hidden abusers with families and work. This leads to great costs for the companies. But the much greater cost for the companies are the much larger group of risk abusers. According to the Swedish law the employer has a responsibility for the work milieu and also for the rehabilitate for the employed and drug/alcohol abuse applies to this.I have done qualitative interviews on four companies in the south of Sweden with one representa-tive for the management and one representative for the union. I have investigated their attitudes to alcohol and drugs and how they describe the alcohol culture at the company.The companies define alcohol problems when they are established and obvious and when it is dis-covered they put in resources and because of this they don't work preventive so much.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur det kan vara att leva med ADHD som vuxen inom tre områden; arbete, fritidsaktiviteter och vardagsliv, och på så vis öka förståelsen för dessa individer.  Som underlag för studien gjordes kvalitativa intervjuer med tre vuxna män med ADHD-diagnos. Resultatet från dessa intervjuer analyserades med hjälp av teorier om copingstrategier och KASAM.  Intervjumaterialet visade på en stor spridning av hur funktionsnedsättningen ADHD påverkade livet. Det var främst symptomen uppmärksamhetsstörning och hyperaktivitet som ledde till svårigheter i Arbetsliv, fritid och vardagsliv. Svårigheterna yttrade sig dock på väldigt olika sätt. Symptomet hyperaktivitet upplevdes i vissa situationer som en tillgång.

SammanfattningDatum: 2012.06.08Nivå: D-uppsats i företagsekonomi 15 hpFörfattare: Tea KorkeakunnasHandledare: Docent Birgitta SchwartzTitel: Kvinnors sätt att leda ? berättelser från fyra finska kvinnor i ledande positionerProblem: Kvinnorna utgör minoritet i styrelser och chefpositioner, framför allt inom den privata sektorn. De möter andra hinder på deras karriärer än män. Kvinnorna har svårare att göra karriär. Dessutom finns det forskare som hävdar att det finns ett kvinnligt ledarskap som är mer demokratiskt och relationsinriktat än manligt ledarskap samt att om företag hade en kvinnlig ledare skulle det öka företagets lönsamhet.

Stroke are a common disease and it comes with big chances of disability after rehabilitation. Life after stroke can bring a different lifestyle and lots of feelings around this situation. Purpose: The purpose of this study was to analyze how people feel after being injured with stroke. Method: We have assumed that studying qualitative research articles according to Evans description of content analysis. Information has been sought in the databases Cinahl, PubMed and Discovery Results: The study results in four themes; Loneliness, trust, Despair and obstacles to health.

Parkinsons sjukdom drabbar 15 av 10 000 personer. Sjukdomen kan påverka gången genom freezing, då individen stannar upp och är oförmögen att fortsätta att gå. Detta är ett mycket besvärande symtom som kan behandlas med olika cueingstrategier. Även gånghastighet kan förbättras med hjälp av cueingstrategier. I den senaste litteraturstudien var evidensen för cueing oenig.

Ledarskapet i dagens Arbetsliv innefattar många roller och uppgifter. En av dem är att ta tillvara på humankapitalet på bästa sätt. Detta kan handla om faktorer som motivation, arbetstillfredsställelse och möjlighet till vidareutveckling men också om uppgifter som hamnar utanför vardagens och organisationens vanliga liv; att handskas med kriser. Syftet med studien var att undersöka vilka tillvägagångssätt skolledare utvecklar och använder vid kriser. Teorier och forskning på området kris, krishantering och ledarskap beskriver vikten av kunskap, erfarenhet, kommunikation, handlingskraft samt möjligheterna till olika samarbets- och samverkanspartners.

Vårt syfte med studien är att ta reda på hur ungdomar, 16-20 år, i Lärjedalen ser på sin framtid med fokus på Arbetsliv samt hur deras nuvarande situation kan påverka deras sätt att tänka kring detta. Vidare är våra frågeställningar 1) Hur ser ungdomarnas nuvarande situation ut, utifrån deras familjeförhållanden, klass och etnicitet? 2) Hur tänker ungdomarna kring sin framtid vad gäller Arbetsliv? 3) På vilket sätt samverkar ungdomarnas familjeförhållanden, klass och etnicitet med varandra? 4) Hur kan ungdomarnas nuvarande situation påverka deras tankar om framtiden?Vi har i vår studie använt oss av kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv strategi och vi har valt att göra fem stycken semistrukturerade intervjuer med tre killar och två tjejer, alla med annan etnisk bakgrund än svensk. Vidare har vi tematiserat resultatet enligt; familjeförhållanden, klass och etnicitet under kategorierna nuvarande situation och tankar om framtiden. Vi har analyserat resultatet utifrån systemteori, Bourdieus klasstänkande och strukturell diskriminering.