Syftet med denna uppsats är att studera hur Arbetsledarens identitet påverkas av så kallade strukturella faktorer såsom förväntningar, utbildning, feedback, tidigare och nuvarande chefer samt företagskultur men även en aktörsbaserade faktor, föräldraskapet. Dessa faktorer studeras ur ett internt och rekryteringsperspektiv. Undersökningen baseras på intervjuer med åtta Arbetsledare på Tetra Pak. Inom Tetra Pak sker identitetsreglering men den synes inte vara avsiktlig eller särskilt stark från företagets sida. Arbetsledare får lov att utöva en egen ledarstil men är ändå påverkade av kulturen.

Studiens syfte är att beskriva Arbetsledares/samtalsledares upplevelser av vilka faktorer som kan underlätta eller försvåra för att samförstånd kan uppnås i ett utvecklingssamtal. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metod där sex semi-strukturerade intervjuer med Arbetsledare inom en offentlig verksamhet ligger till grund för empirin. Resultatet visar på fyra huvudfaktorer som anses påverka samförståndet i utvecklingssamtalet. Beroende på om man som samtalsledare upplever dessa faktorer som underlättande eller försvårande för samförståndet, påverkas detta av om man som Arbetsledare är individ- eller verksamhetsinriktad. Tre av huvudfaktorerna anses underlätta att samförstånd uppnås i utvecklingssamtalet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur Arbetsledaren inom äldre- och handikappomsorgen definierar begreppet omsorg och vad de i sitt dagliga arbete anser utgöra omsorg. Intervjuer gjordes med sex Arbetsledare inom äldre- och handikappomsorgen i en kommun i Norrbotten. Eftersom det i kommunen förekommer Arbetsledare med olika utbildningsbakgrund så speglas detta i urvalet av informanter. Hälften hade social omsorgsutbildning och hälften annan utbildning, detta för att få ett bredare perspektiv på begreppet. Resultatet gav inte någon enhetlig definition av begreppet som beskrevs som svårdefinierat eftersom det omfattar ett stort område.

Bakgrund: Kunskapen om nattjänstgörande vårdpersonal är ett relativt outforskat område.Under natten är arbetssituationen lite annorlunda eftersom inte samma resurser finns att tillgåsom under dagen, med detta arbete vill vi öka kännedomen kring ledarskap och beslut.Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av ledarskapunder nattjänstgöring.Metod: För att samla in data har vi använt en enkät innehållande 20 frågor med utrymme föregna kommentarer som fylldes i av vårdpersonal som enbart tjänstgör natt. Vi skickade ut 50stycken enkäter till vårdpersonal på 8 stycken äldreboende och svarsfrekvensen blev 68 %.Resultat: Personalgruppen var till stor del utbildad i omvårdnad och hade mestadels en långarbetserfarenhet i vården. Större delen av personalen rapporterar att de aldrig har enArbetsledare nattetid. Vi fann vidare en trend av att det framförallt var den personalgrupp somhade gymnasieutbildning som inte efterfrågade närvaro av en Arbetsledare, och även att detvar framförallt denna grupp som inte heller efterfrågade en kompetenshöjning i framtiden. Visåg också en trend att de med längst erfarenhet inte heller upplevde behov av en Arbetsledare.Däremot uttrycktes en trygghet med den befintliga tillgängligheten av arbetsledning.

Byggsektorn står för en stor del av det totala avfallet i Sverige och står därmed inför stora miljöutmaningar. Däribland finns NCC Construction Sverige (nedan kallat NCC), Sveriges tredje största byggföretag med cirka 10 000 anställda. På varje bygg- eller anläggningsarbetsplats på NCC upprättas en miljöplan där olika krav omhändertas: lagkrav, lokala föreskrifter, beställarkrav samt interna krav.Studien genomfördes i samband med författarens praktik på NCC i Göteborg, avdelning Anläggning, med syftet att synliggöra yrkesarbetare, Arbetsledare och platschefers syn på miljöarbetet på företaget - idag och historiskt. Totalt genomfördes 8 anonyma personintervjuer; två platschefer, två Arbetsledare och fyra yrkesarbetare intervjuades under hösten 2014.Studien visade att ekonomiska incitament är viktiga för att miljöarbetet ska kännas berättigat för dem som utför det - framför allt för skeptikerna. Pappersbördan är hög och vissa anser att miljöarbetet enbart är en pappersprodukt utan egentlig mening.

Syfte: Studien syftade till att undersöka nyutexaminerade kvinnliga sjuksköterskors upplevelser avseende rondsituationen och arbetsledarrollen. Metod: Kvalitativ deskriptiv studie. Åtta semi- strukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever svårigheter att hantera ronden och rollen som Arbetsledare. Trots sitt omvårdnadsansvar upplever sjuksköterskan att omvårdnaden prioriteras ner och att mer tid går till att fördela och utföra läkarordinationer i det dagliga arbetet. På arbetsplatserna saknas rondstruktur och praktisk vägledning i hur en rond ska gå till, vilket även upplevs som bristfälligt under utbildningens gång. Det finns otillräcklig kunskap och tid för att förbereda sig för en rond på bästa sätt.

Introduktionsprocessen är av stor vikt för den nyanställde och dennes kommande arbete i organisationen. Introduktionen lägger en grund, något att bygga vidare på under sin anställning. Den kan även vara avgörande för hur den nyanställde trivs, vad den presterar och hur länge personen stannar i organisationen. Därför är det intressant att studera denna process mer ingående.Syftet med denna studie är att undersöka hur Arbetsledare och avdelningschefer upplever sin introduktion och vilken betydelse introduktionen har för att de ska kunna bedriva ett bra arbete efter att de genomgått den. Studien ska även belysa introduktionens betydelse för att skapa motivation i arbetet samt hur intervjupersonerna upplever att introduktionen bidrar till att skapa en trygghet i deras yrkesroll.

Uppsatsen har som syfte att beskriva och analysera hur Arbetsledarens krav, kontroll och uppfattning om arbetstagarens kunskap, sett från arbetsgivarens samt arbetstagarens perspektiv. Att analysera och förstå skillnader i tänkande inom åtta utvalda branscher. Det valda syftet kommer att studeras genom kvalitativ metod, intervjuer med de åtta informanterna. Problemet som har gett upphov till det valda ämnet är så i vilken grund finns där kunskap och förståelse för vilken eller vilka betydelser, krav, kontroll och kommunikation har för en Arbetsledare? Förståelsen för det valda problemet har uppkommit vid våra, författarnas, egna ledarskapsstudier. Denna position har från oss skapats en bild av att vara en väldigt utsatt position både från underperspektivet men tillika från överperspektivet.

I studien om insatsen personlig assistans framkommer det att yrkestiteln personlig assistent är bred. Den personliga assistansen måste anpassas efter varje enskild individ och dennes behov. Assistansen ska göra det möjligt för personer med en eller flera funktionsnedsättningar att leva sitt liv på ett bra och meningsfull sätt. I yrkets utövning är det viktigt att det framgår vad som är brukarens och dennes personliga assistents skyldigheter och rättigheter. Informanterna som vi intervjuade beskriver sitt yrke som intressant, spännande, meningsfullt,givande och stimulerande och att det har frihet i sin yrkesutövning.

Under de senaste åren har parkförvaltningarna runt om i landet drabbats av budgetnedskärningar. Detta medför att pengar måste sparas och ett sätt att uppnå detta kan vara att höja produktiviteten. Att höja den kommunala verksamhetens produktivitet kan även vara aktuellt eftersom stor del av arbetsdagen många gånger inte utnyttjas till effektiv arbetstid. Syftet med arbetet att ge förslag på vad man kan göra för att höja produktiviteten i en parkförvaltning med parkarbetarens insats som utgångspunkt. Frågeställningar: 1 Hur kan man öka personalens motivation till mer produktivt arbete? 2 Vad kan ledning respektive personal göra för att arbetet ska bli mer produktivt? Arbetet berör huvudsakligen ämnen som motivation och ledarskap.

SammanfattningSocialstyrelsen visar i kartläggning (2008) att allt fler dagliga verksamheter i Sverige har börjat använda sig av individuella placeringar på arbetsplatser. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur ett urval av Arbetsledare i två medelstora kommuner genomför och upplever arbetsintegreringen av personer som blivit beviljade individuell placering inom daglig verksamhet enligt LSS. De valda frågeställningarna var; Hur genomförs arbetsintegreringen med individuella placeringar av personer med intellektuell funktionsnedsättning i två medelstora kommuner? Vilka problem respektive framgångsfaktorer upplever arbetsledarna vid arbetsintegreringen för denna grupp? Hur upplever arbetsledarna samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och det lokala näringslivet? Vad har en evidensbaserad arbetsmetod, t.ex. supported employment, för betydelse för arbetsintegreringen? För att besvara frågeställningarna utfördes en kvalitativ studie med intervjuer av sex Arbetsledare i två medelstora kommuner.

Efter avregleringen av lagarna under 1990-talet öppnas marknaden med uthyrning av personal. Bemanningsföretag anställer arbetstagare som därefter hyrs ut till kundföretag som strävar efter högre flexibilitet i schemaläggningen av arbete. Finns det ingen efterfrågan av arbete blir dessa anställda utan sysselsättning trots att de har anställning i ett bemanningsföretag. Syftet är att beskriva och förklara arbetsledarnas uppfattning om inhyrd personal respektive fast anställda vad gäller arbetsförhållanden och relationen till Arbetsledaren. Uppsatsen är utförd som en flerfallsstudie byggd på intervjuer med Arbetsledare i företagen Coca-Cola Drycker Sverige AB, Posten Logistik AB, Schenker Logistics AB och Spendrups Bryggeri AB.

Nästan en femtedel av den svenska befolkningen är 65 år eller äldre. Debatter kring privatisering av offentlig vård har aktualiserat frågan om likheter och skillnader mellan offentlig och privat verksamhet. Få undersökningar har gjorts av arbetsledarnas situation, trots att det är de som har verksamhetsansvaret. Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns några skillnader i befogenheter mellan Arbetsledare på servicehus i offentlig och privat sektor, med fokus på de formella befogenheterna. Vi har gjort fallstudier av fyra servicehus i Stockholm.

Denna rapport behandlar en del av min VFU-period som jag haft på HÖ Allbygg AB. Där var jag Arbetsledare ute på Storheden, där använde vi oss av en prefabricerad cirkulationsplats. Vi använde en prefabricerad cirkulationsplats eftersom det inte hade gått att utföra på något annat sätt för att hinna färdigt i tid..

Volvo Personvagnar AB Motor (VCE) är ett bilindustriföretag som ingår i Fordkoncernen. Företaget ligger på ett flertal platser i Sverige, bland annat i Skövde. Vid produktionsenheten i Skövde, som går under namnet SKep är den huvudsakliga sysselsättningen bearbetning och montering av bensin- och dieselmotorer till personbilar. Inom företaget drivs, med hjälp av företagshälsovården, några arbetsmiljöutbildningar för chefer, Arbetsledare och skyddsombud. Detta examensarbete kom att beröra arbetsmiljöarbete kopplat till utbildning av chefer och Arbetsledare inom detta område.