Detta examensarbete hade syftet att undersöka vilken syn ett arbetslag med förskollÀrare har pÄ temat barns sexualitet. Studiens huvudfrÄgor handlade om hur medvetna pedagogerna i förskolan Àr om barns sexualitet, hur förskollÀrarna reflekterar och agerar kring Àmnet och barnens sexuella lekar. En utav huvudfrÄgorna var vilket utrymme barns sexualitet fÄr i vardagen pÄ förskolan. Den tidigare forskningen Àr överens om att barns sexualitet lÀnge varit tabubelagt och inget som förskollÀrare har talat öppet om varken med varandra eller med barnen. Den tidigare forskningen Àr Àven överens om att det Àr viktigt för förskollÀrare och andra vuxna att tala med barnen om deras sexualitet, och att anvÀnda ord och begrepp som Àr lÀtt för barnen att förstÄ för att göra barnens sexualitet synlig och bekrÀftad. I den teoretiska delen behandlades tidigare forskning med ett urval av forskare som behandlar barns sexualitet och sexuella lekar. Studiens empiriska underlag bestÄr av semistrukturerade intervjuer som riktats till ett arbetslag med fyra kvinnliga förskollÀrare.

Bakgrunden till att genomföra studien kom utav mitt skapandeintresse och mötet med ateljéristor under min förskollÀrarutbildning. Syftet var att undersöka hur fem ateljéristor uppfattar sin yrkesutövning i relation till arbetslag, barn och kvaliteten i förskolan. Inom Reggio Emilia pedagogiken, Àr ateljéristan en konstnÀrligt utbildad person, som specialiserat sig pÄ barns bildskapande. Detta innebÀr dock inte att ateljéristan alltid har en pedagogisk utbildning. I denna studie har dock samtliga intervjupersoner genomgÄtt en förskollÀrarutbildning.

Syftet med undersökningen var att fÄ en ökad förstÄelse för pedagogers syn gÀllande hur deras förhÄllningssÀtt och bemötande kan stötta och hjÀlpa utmanande barn. För att synliggöra detta valde jag att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i förskola och förskoleklass sÄg pÄ begreppet utmanande barn samt vilka erfarenheter de hade av att möta dessa barn i verksamheten. Vidare efterfrÄgades vilka pedagogiska egenskaper som informanterna ansÄg viktiga i arbetet samt vilken betydelse förÀldrasamverkan hade gÀllande utmanande barn. Andra organisatoriska stöd sÄsom arbetslag, rektor och andra yrkesprofessionellas roll har Àven belysts. För att fÄ en kvalitativ förstÄelse gÀllande mÀnniskors subjektiva upplevelser utgick jag ifrÄn en hermeneutisk ansats och sÄledes genomfördes semistruktrerade intervjuer med fem pedagoger.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva vilken betydelse samverkan i arbetslaget har för lÀrares reflekterande. Efter en litteraturstudie utformades en enkÀt som delades ut till lÀrare verksamma pÄ högstadieskolor i LuleÄ kommun. Resultatet kan ge en fingervisning om vilken betydelse yrkesverksamma lÀrare menar att samverkan i arbetslaget har för deras reflektion över sitt arbete. Under vÄr utbildning har vi lÀrt oss att utvÀrdera, analysera och kritiskt reflektera över det arbete vi gör, och fundera över vad vi kan göra för att frÀmja elevernas utveckling och lÀrande pÄ bÀsta sÀtt. Ofta har vi upplevt att det Àr lÀttare att fÄ syn pÄ sig sjÀlv och sitt arbete nÀr man fÄr ta del av andras presentationer och texter.

Syftet med uppsatsen Àr att studera vilka problem och möjligheter som uppstÄr nÀr tre tidigare verksamheter med sina fristÄende yrkeskÄrer lokal- och verksamhetsintegreras i ett arbetslag i en skolenhet för grundskolans lÀgre Äldrar. YrkeskÄrerna Àr fritidspedagoger, förskollÀrare och lÀrare 1- 7 Är. Uppsatsen inleds med ett litteraturstudium av verksamhetshistoria och yrkeshistorik samt en sammanfattning av försöksverksamheter i integration förskola- fritidshem och skola. Den empiriska studien Àr en fallstudie av ett arbetslags arbete (VÀxa i lÀrande), pÄ en 6-9 Ärs skola i Bodens kommun mellan 1998-2004. Resultatet av studien var att förvÀntningarna pÄ VÀxa i lÀrande var skiftande bland de tre yrkeskÄrerna.

Syftet med undersökningen var att fÄ en ökad förstÄelse för pedagogers syn gÀllande hur deras förhÄllningssÀtt och bemötande kan stötta och hjÀlpa utmanande barn. För att synliggöra detta valde jag att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i förskola och förskoleklass sÄg pÄ begreppet utmanande barn samt vilka erfarenheter de hade av att möta dessa barn i verksamheten. Vidare efterfrÄgades vilka pedagogiska egenskaper som informanterna ansÄg viktiga i arbetet samt vilken betydelse förÀldrasamverkan hade gÀllande utmanande barn. Andra organisatoriska stöd sÄsom arbetslag, rektor och andra yrkesprofessionellas roll har Àven belysts. För att fÄ en kvalitativ förstÄelse gÀllande mÀnniskors subjektiva upplevelser utgick jag ifrÄn en hermeneutisk ansats och sÄledes genomfördes semistruktrerade intervjuer med fem pedagoger.

Denna studie genomf?rde intervjuer p? f?rskolor i tre arbetslag som inneh?ll flera olika yrkeskategorier. Fenomenet som unders?ktes var olika yrkeskategoriers varierande uppfattningar av delaktighet och ansvarsf?rdelning f?r planering samt genomf?rande av undervisning. Fr?gest?llningarna som besvarades var f?ljande: Hur uppfattar arbetslaget delaktighet i planering och genomf?rande av undervisning? Hur uppfattar arbetslaget att ansvarsf?rdelning b?r vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Hur vill yrkeskategorierna i arbetslaget att ansvarsf?rdelningen ska vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Detta fenomen har unders?kts genom en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats.

?Repetition Àr kunskapens moder ? en studie om hur tvÄ arbetslag pÄ olika skolor arbetar med lÀs- och skrivinlÀrningsmaterial i Är 1?, ett examensarbete skrivit av Josefine BÀckström och Elisabeth Meijer. Vi har redogjort för tidigare forskning som berör lÀrobokens auktoritet och vilken betydelse lÀrarens personliga och pedagogiska roll har för undervisning. Teorier frÄn Vygotskij lyfts i studien, att det Àr eleven sjÀlv som ska lÀra sig att lÀsa och skriva, men hon behöver inspiration, motivation och uppmuntran pÄ vÀgen. Studien Àr baserad pÄ kvalitativ forskningsmetod genom insamling av intervjuer och observationer som har resulterat i en redogörelse för de material arbetslagen anvÀnder.

Detta Àr ett examensarbete som genomfördes som ett utvecklingsarbete pÄ en förskola som ligger i Malmö. I detta utvecklingsarbete samarbetade vi med ett arbetslag, som bestod av tvÄ barnskötare och en förskollÀrare. Syftet med detta utvecklingsarbete var att studera samt försöka ge förslag till en utveckling av pedagogernas sprÄkutvecklande arbetet. Detta syfte framkom dÄ arbetslaget hade uttryckt sig till oss att de hade svÄrigheter i att ta sig vidare inom detta omrÄde, samt att se hur arbetet hjÀlper barnens sprÄkutveckling. VÄra frÄgestÀllningar under arbetet var ?Hur ser det sprÄkutvecklande arbetet ut hos arbetslaget pÄ avdelningen Granen? Hur kan Granen arbeta vidare med sitt arbete inom sprÄkutvecklande arbete? Hur kan vi hjÀlpa arbetslaget utveckla deras reflektionsarbete?? Vilka Àr arbetslagets uppfattningar om reflektionsmaterialet? Under utvecklingsarbetet sÄ har vi anvÀnt oss utav den sociokulturella teorin, konstruktivismen och Donald Schöns tankar om reflektion som teoretiska perspektiv för lÀrande och tÀnkande.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra hur lÀrare respektive rektorer ser pÄ lÀrares prioriteringar bland ordinarie arbetsuppgifter. Syftet Àr Àven att jÀmföra prioriteringarna mellan de sju arbetslag/skolor som Àr undersökta samt att undersöka mekanismer bakom prioriteringarna som Älder, Àmnesgrupp och arbetslag/skola. Ett annat syfte Àr att reflektera över skolkulturers och normers inverkan pÄ hur prioriteringar görs.Bakgrundsdelen relaterar till svensk skola frÄn 90-talet fram till idag. I analysen Àr hÀnsyn tagen till begreppet ?alignment? (rÀttning) som relaterar till en organisations förmÄga att fungera som en helhet.

Uppsatsens syfte har fokus pÄ lÀrares undervisningsplanering, vilket innebÀr en organiserad lÀrandesituation, dÀr centrala aspekter belyses utifrÄn lÀrares perspektiv. Den empiriska delen har en kvalitativ studie som grund, dÀr nio verksamma lÀrare i skolans lÀgre Äldrar har blivit intervjuade. Samtliga lÀrare har gett sitt samtycke och Àven blivit informerade om att deras uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt. LÀrarnas svar har utmynnat i ett huvudresultat dÀr fem kategorier har vuxit fram pÄverkansfaktorer, planeringens karaktÀr, arbetslag och individuell planering, planeringens innebörd och betydelse samt efterarbete. Elevgrupp, styrdokument och tid Àr de övergripande faktorerna som pÄverkar planeringen.

En orsak till att skolors arbetsorganisationer byggs upp av grupper, ofta i form av arbetslag, kan vara att det finns en förvÀntan att detta skall leda till skolutveckling. Med detta som grund har arbetet i sin första del strÀvat efter att utveckla ett analysinstrument i form av en metod för att trÀnga in i den övergripande frÄgestÀllningen om arbetsgruppers arbete i skolor kan sÀgas leda till skolutveckling. Arbetet att utveckla ett analysinstrument har gjorts utifrÄn ett organisations- och institutionsperspektiv pÄ skolan. I arbetets andra del ges exempel pÄ hur det utvecklade analysinstrumentet tillÀmpats. Denna tillÀmpning, dvs.

Svenska elevers l?sf?rm?ga har under det senaste decenniet sjunkit och forskning visar att l?rares l?sundervisning ?r den st?rsta framg?ngsfaktorn f?r elevers l?sutveckling. Dock visar internationell forskning att det finns brister i l?rares kunskaper om vad god tidig l?sundervisning b?r inneh?lla samt p? vilket s?tt den b?r genomf?ras, vilket bland annat uttrycks genom l?rares uppfattningar om den egna tidiga l?sundervisningen. Studier som beskriver svenska l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning har ej hittats av f?religgande studies skribenter, vilket f?ranleder denna studiens syfte: att ge en bild av l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning i f?rskoleklass och ?k 1.

I denna studie underso?ks fo?rskolla?rares olika fo?rha?llningssa?tt till ho?gla?sningssituationen och barns spra?kutveckling. Syftet a?r att diskutera och problematisera fo?rskolla?rares konstruktioner av barns spra?kliga aktiviteter i samband med ho?gla?sningssituationen. Empirin grundas pa? intervjuer med fem fo?rskolla?rare vilka analyseras med hja?lp av diskurspsykologi.

Syftet med studien Àr att undersöka vad kollegialt samarbete kan innebÀra för nyblivna svensklÀrare verksamma pÄ gymnasiet. Undersökningen fokuserar pÄ kollegialt samarbete sett ur tre perspektiv: kollegialitet vid lÀrarnas yrkesintroduktion, kollegialitet i arbetslaget och samarbete som knyter an till lÀrarnas Àmnesinriktning. Jag har valt att anvÀnda en kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna Àr fem svensklÀrare verksamma pÄ gymnasiet med mindre Àn fem Ärs yrkeserfarenhet. Samtliga lÀrare arbetar pÄ yrkesförberedande gymnasieprogram.