AbstractThis paper will examine the co-operation culture in teacher work teams in a primary school currently undergoing reorganization in the Stockholm region. This inquiry is based on qualita-tive interviews with teachers and work team leaders, and is aiming to answer how teachers co-operate during the reorganization process, to find the factors that affect co-operation. Our results show that the two teams practice communication, leadership and participation very differently. Currently there are clear differences in the work team?s tendency to develop and to work with the reorganization process, pedagogic methods, social and emotional awareness and ideological beliefs.

Syftet med vÄr studie var att beskriva hur ett arbetslag grupperar barnen och vad som ligger till grund för detta i deras Äldersblandade verksamhet. Undersökningen genomfördes under vÄr verksamhetsförlagda utbildning vÄren 2005 vid en F-3 skola i LuleÄ Kommun. Vi genomförde deltagande observationer och kvalitativa intervjuer i ett arbetslag som arbetade med sex-, sju- och ÄttaÄringar. Studien visade att lÀrarna inom arbetslaget grupperade barnen pÄ mÄnga olika sÀtt. I klassrummet grupperades barnen i fruktgrupper för att öka tryggheten och underlÀtta inskolningen.

Detta arbete handlar om lÀrares attityder till arbetslag. Fokus i undersökning ligger pÄ vilka förutsÀttningar som lÀrare upplever som centrala för fungerande arbetslagsarbete och hur de ser pÄ sitt eget arbetslagsdeltagande i förhÄllande till dessa aspekter. I arbetet har fyra gymnasielÀrare vid en av Malmös gymnasieskolor intervjuats. I intervjuerna har lÀrarna gett uttryck för de aspekter som de anser nödvÀndiga för fungerande arbetslagsarbete och aktivt och engagerat arbetslagsdeltagande. Dessa aspekter har stÀllts emot vad författare och forskare lyfter fram som avgörande förutsÀttningar för att arbetslagsarbete ska fungera och vara givande och utvecklande för medlemmarna i laget.

Syftet var att undersöka specialpedagogens funktion som förÀndringsagent i ett pÄgÄende förÀndringsarbete.Föreliggande studie hade en aktionsforskningsansats och studien följde ett pÄgÄende förÀndringsarbete i ett arbetslag. Aktionsforskningsansatsen byggde pÄ att jag i min yrkesroll som specialpedagog Àven hade en forskande ansats. Detta innebar att jag medverkade under arbetslagets mötestillfÀllen och följde samt pÄverkade processen i förÀndringsarbetet, en slags iscensÀttande aktionsforskning. Jag hade tidigare pÄbörjat ett interventionsarbete i arbetslaget med syfte att förÀndra hanteringen av ÄtgÀrdsprogram samt att frÀmja ett mer kollektivt arbete. Det var i detta som studien tog sin utgÄngspunkt för att följa de processer som arbetslaget genomgick.I resultatet framtrÀdde tydligt att det fanns olika förvÀntningar pÄ arbetslagets funktion.

Denna kvalitativa studie handlar om förskolans gÄrd som pedagogisk miljö. Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares syn pÄ förskolans gÄrd som pedagogisk miljö samt hur de anser sig anvÀnda den i praktiken. Det genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma förskollÀrare pÄ olika förskolor. Det stÀlldes inga krav pÄ att de skulle ha specifik erfarenhet av verksamhet pÄ förskolans gÄrd eftersom vi ville fÄ en allmÀn bild av hur förskollÀrarna ser pÄ gÄrden som pedagogisk miljö. Resultatet visar att gÄrden anvÀnds i planerad pedagogisk verksamhet och aktiviteter som förekom var temaarbete, samlingar och fri lek.

LĂ€rarlag under utveckling.

AbstractCitatet, "Du Àr duktig pÄ att skriva precis som din bror" Àr hÀmtat frÄn en skrivbok dÀr lÀraren kommenterat en elevs skrivlÀxa. Den hÀr studien behandlar lÀrares reflektioner kring syskonskarans prÀgling i skolmiljön.Syftet Àr att genom intervjuer med arbetslag belysa hur syskonjÀmförelser görs i skolmiljö. UtifrÄn vÄr valda teori, socialpsykologin förklaras grupprocesser, interaktioner, roller och attityder för att besvara studiens syfte. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ undersökningsmetod med öppna intervjufrÄgor i arbetslag och med en hermeneutisk analysmetod tolkar vi det empiriska materialet.VÄrt resultat har analyserats med hjÀlp av tidigare forskning. I resultatet framgÄr det att lÀrarna i arbetslagen menar att deras syn pÄ elever kan förÀndras utifrÄn erhÄllen information om syskonskaran och att det bidrar till att de vill minska informationsflödet i skolmiljön.I vÄrt diskussionskapitel kommer studiens frÄgestÀllningar att besvaras för att avslutas med tankar om framtida forskning.Nyckelord: SyskonjÀmförelser, arbetslaget, lÀrarperspektiv, bemötande, information.

Syftet med studien Àr att dels beskriva den studerade partnerskolans organisation i allmÀnhet, inklusive arbetslagen i synnerhet, dels analysera densamma. MÄlsÀttningen Àr att studien ska leda till organisationsmÀssiga förbÀttringsförslag som i sin tur kan bidra positivt till skolutvecklingen. I denna studie har intervjuer, enkÀter och dagboksmetod anvÀnts. För att förstÄ hur frÀmst lÀrarna och i viss mÄn ledningen och elever upplever och ser pÄ organisationen, inkl arbetslagen, har relevant litteratur studerats för att kunna jÀmföra verkligheten med teorin och se om det gÄr att hitta belÀgg/förklaringsorsaker för olika synsÀtt pÄ organisationen. Resultaten pekar pÄ ett missnöje med hela organisationen och ledningen frÄn lÀrarna. De anser att organisationen Àr alltför byrÄkratisk och att de kÀnner sig ?överkörda? genom att inte ha fÄtt möjlighet att fÄ vara med och pÄverka beslut.

Syftet med denna uppsats har varit att studera hur utvecklingsarbetet med programsrtukturer kan bedrivas i gymnasierskolan. Detta har jag gjort genom att aktivt deltaga i ett programstruktursarbete pÄ teknikprogrammet, samt att intervjua fyra av de medverkande lÀrarna..

Syftet med examensarbetet var att pröva ett planeringsredskap i form av ett formulÀr med Àmnesdidaktiska frÄgor, dÄ ett arbetslag i förskolan planerar och vidareutvecklar ett naturvetenskapligt moment om smÄkryp, samt att undersöka barns och pedagogers samtal dÄ momentet genomförs. Undersökningen Àr gjord i form av aktionsforskning i ett arbetslag dÀr processen dokumenterades med hjÀlp av ljudupptagningar vid arbetslagstrÀffar, videofilmning och ljudupptagning av aktiviteter och reflektioner med barn, intervjuer med barn samt enkÀt till pedagoger. Arbetslaget anvÀnde de Àmnesdidaktiska frÄgorna för att komma fram till en gemensam uppfattning om vad som var viktigt för genomförandet av aktiviteten. Fokus lÄg pÄ att barnen skulle fÄ en begynnande naturvetenskaplig förstÄelse. FörskollÀrarna upplevde att redskapet tydliggjorde planeringsarbetet, gav möjlighet till reflektioner och att det dÀrmed, nÄgot förÀndrat för förskolans verksamhet, kan anvÀndas för att utveckla den Àmnesdidaktiska kunskapen. Planeringsredskapet bidrog till att pedagoger och barn i samtalen riktade uppmÀrksamheten mot smÄkrypen bl. a vad gÀller utseende, beteende och benÀmning.

Syftet med studien Àr att undersöka hur de interpersonella relationerna i arbetslagen pÄ förskolan pÄverkas av yrkesgruppernas skilda utbildningsnivÄer och deras olika ansvars­uppgifter, vilka specificerats i förskolans lÀroplan (Skolverket 2010). Jag har genomfört intervjuer med fem barnskötare och fem förskollÀrare. Deras utsagor har analyserats utifrÄn ett maktperspektiv med utgÄngspunkt i Michel Foucaults diskursteori. Utsagorna har ocksÄ analyserats frÄn ett interpersonellt, och ett intersektionellt perspektiv. Resultatet visar att utsagorna i yrkesgrupperna liknar varandra, och att det finns uttryck för makt mer eller mindre uttalat mellan yrkesgrupperna.

Vi har genom tidigare arbetslivserfarenheter sett att det inte alltid Àr lÀtt sprida inkommande och inneboende kunskap vidare inom arbetslaget. Med detta som utgÄngspunkt har vi valt att göra en kvalitativ fallstudie av ett fritidshem. DÀr har vi undersökt hur innehavd och inkommande kunskap sprids vidare till de övriga i arbetslaget. VÄr tanke med undersökningen var att se, om, och pÄ vilket sÀtt, det sprids kunskap i ett arbetslag. För att fÄ fram data kring detta problem, valde vi att arbeta med informella intervjuer dÀr vi utgick frÄn olika teman.I vÄr teori har vi utgÄtt frÄn Kolbs lÀrcirkel.

Syftet med undersökningen var att fÄ en ökad förstÄelse för pedagogers syn gÀllande hur deras förhÄllningssÀtt och bemötande kan stötta och hjÀlpa utmanande barn. För att synliggöra detta valde jag att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i förskola och förskoleklass sÄg pÄ begreppet utmanande barn samt vilka erfarenheter de hade av att möta dessa barn i verksamheten. Vidare efterfrÄgades vilka pedagogiska egenskaper som informanterna ansÄg viktiga i arbetet samt vilken betydelse förÀldrasamverkan hade gÀllande utmanande barn. Andra organisatoriska stöd sÄsom arbetslag, rektor och andra yrkesprofessionellas roll har Àven belysts. För att fÄ en kvalitativ förstÄelse gÀllande mÀnniskors subjektiva upplevelser utgick jag ifrÄn en hermeneutisk ansats och sÄledes genomfördes semistruktrerade intervjuer med fem pedagoger.

Syftet med undersökningen var att fÄ en ökad förstÄelse för pedagogers syn gÀllande hur deras förhÄllningssÀtt och bemötande kan stötta och hjÀlpa utmanande barn. För att synliggöra detta valde jag att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i förskola och förskoleklass sÄg pÄ begreppet utmanande barn samt vilka erfarenheter de hade av att möta dessa barn i verksamheten. Vidare efterfrÄgades vilka pedagogiska egenskaper som informanterna ansÄg viktiga i arbetet samt vilken betydelse förÀldrasamverkan hade gÀllande utmanande barn. Andra organisatoriska stöd sÄsom arbetslag, rektor och andra yrkesprofessionellas roll har Àven belysts. För att fÄ en kvalitativ förstÄelse gÀllande mÀnniskors subjektiva upplevelser utgick jag ifrÄn en hermeneutisk ansats och sÄledes genomfördes semistruktrerade intervjuer med fem pedagoger.

Syftet med undersökningen var att fÄ en ökad förstÄelse för pedagogers syn gÀllande hur deras förhÄllningssÀtt och bemötande kan stötta och hjÀlpa utmanande barn. För att synliggöra detta valde jag att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i förskola och förskoleklass sÄg pÄ begreppet utmanande barn samt vilka erfarenheter de hade av att möta dessa barn i verksamheten. Vidare efterfrÄgades vilka pedagogiska egenskaper som informanterna ansÄg viktiga i arbetet samt vilken betydelse förÀldrasamverkan hade gÀllande utmanande barn. Andra organisatoriska stöd sÄsom arbetslag, rektor och andra yrkesprofessionellas roll har Àven belysts. För att fÄ en kvalitativ förstÄelse gÀllande mÀnniskors subjektiva upplevelser utgick jag ifrÄn en hermeneutisk ansats och sÄledes genomfördes semistruktrerade intervjuer med fem pedagoger.