Under 2000-talets början kom en majoritet av de anmÀlningar som rör mobbning pÄ arbetsplatsen frÄn arbetstagare inom kvinnodominerade yrkesomrÄden som exempelvis utbildningssektorn.Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur nÄgra verksamma förskollÀrare upplever och uppfattar fenomenet vuxenmobbning inomförskolansarbetslagsamt vad detta kan fÄ för följder pÄ detpedagogiska arbetet med barnen. För att fÄ svar pÄ detta anvÀndes en kvalitativ metod dÀr fem verksamma förskollÀrare intervjuades. Den semistrukturerade intervjun kompletterades medtvÄ vinjetter som tillÀt respondenterna att spekulera mer fritt. Detta för att fÄ sÄ djupa svar som möjligt. Dessa undersökningar lÄg senare till grund för att analysera lÀrarnas attityder till det valda problemomrÄdet.

Knutsson, Camilla & Mellberg, Eva (2010). Arbetslagets rustning i mötet med barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan (Preschool teams preparedness for children with special needs). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Vi har, med utgÄngspunkt ur ramfaktorteorin, försökt belysa vilka faktorer som arbetslag upplever pÄverkar möjligheterna att möta barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan. DÄ vi i första hand var intresserade av att fÄ syn pÄ arbetslagens egna upplevelser ansÄg vi att en fenomenologisk undersökning av kvalitativ karaktÀr bÀst svarade mot vÄrt syfte. Vi önskade fÄ fram arbetslagens samlade upplevelser kring vÄra frÄgestÀllningar och ansÄg att fokusgruppintervjun dÄ var en god metod.

I förskolan finns det tvÄ yrkeskategorier, barnskötare och förskollÀrare. Förskolan har blivit en egen skolform som fÄtt egen lÀroplan som reviderats och fÄtt tydligare riktlinjer för förskollÀrare och arbetslag. Som en följd av detta har kraven pÄ personalen höjts. Med utgÄngspunkt i begreppen identitet och kompetens samt i identitetsteorier vill vi försöka nÀrma oss en förstÄelse för hur de bÄda yrkeskategorierna ser pÄ sin egen och varandras yrkesroll och kompetens. Vi undrar ocksÄ hur de tÀnker kring förskolans framtid, kommer det fortsatt att finnas tvÄ yrkeskategorier i förskolan? För att fÄ syn pÄ detta har vi gjort en kvalitativ studie och för att samla in vÄr empiri valde vi att göra halvstrukturerade intervjuer.

Skolinspektionen har anmÀrkt pÄ att förskolorna i vÄr kommun arbetar för lite med att medvetet motverka traditionella könsmönster. Sedan den första lÀroplanen (Lpfö 98) för förskolan gavs ut 1998 har det varit inskrivet att de vuxna i förskolan ska ge barnen samma möjligheter utan begrÀnsningar utifrÄn stereotypa könsmönster och könsroller. Det hÀr Àmnet har alltid intresserat oss, sÄ Skolinspektionens anmÀrkning sÄg vi som intressant och gav oss ett uppslag att undersöka hur det stÄr till.Syftet med detta arbete var att undersöka hur man i ljuset av likabehandlingsplaner arbetar pÄ ett par förskolor med att motverka traditionella könsmönster. VÄra frÄgestÀllningar var hur arbetslag förhÄller sig till barn vid lÀmningssituationer och utvalda leksituationer ur ett köns- och genusperspektiv, hur det kan skilja sig Ät samt hur personalen tÀnker och beskriver hur de arbetar med Àmnet. Som metod har vi bÄde observerat i verksamheten och intervjuat tvÄ arbetslag.

Studien syftar att undersöka hur Ätta förskollÀrare uppmÀrksammar relationer, konflikter, sociala roller samt makt i arbetslaget. Vidare behandlas barnens pÄverkan av eventuella konflikter samt maktrelationer som sker i arbetslaget utifrÄn förskollÀrarnas tankar. FörskollÀrarna har intervjuats i syfte att fÄ ta del av deras tankar och resonemang om makt och konflikter och hur barnen kan pÄverkas av vad som sker i verksamheten. För att analysera förskollÀrarnas resonemang, har bland annat SÀljös (2000) sociokulturella perspektiv, Galtungs (1969) teori angÄende konflikthantering samt Harre ochVan Langenhoves (1999) positionerings teori anvÀnts.  Resultatet visar att förskollÀrarna Àr medvetna om att olika typer av konflikter och olika positioner etableras inom arbetslaget och att barnen pÄverkas negativt av vad som sker inom arbetslaget enligt förskollÀrarna.

Detta examensarbete Àr en studie av hur nyexaminerade lÀrare uppfattar den första tiden i yrket. Vi har valt att undersöka vilka upplevelser lÀrare har, hur behovet av stöd har tillgodosetts, hur samarbetet med kollegor/arbetslag fungerat och slutligen vilka orsaker de intervjuade lÀrarna ser som skÀl för att lÀmna yrket. För att fÄ en bild av hur den första tiden uppfattas har vi valt att göra Ätta kvalitativa intervjuer med lÀrare i grundskolan som arbetat upp till tre Är i yrket. Intervjuerna fokuserar framför allt pÄ det första Äret som yrkesverksam efter examen. Mycket av den tidigare forskning som gjorts pÄ omrÄdet visar att den första tiden Àr tung och krÀvande vilket ocksÄ bekrÀftas i denna undersökning.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det finns lÀrandefrÀmjande faktorer som projektet SamBo har medfört för bÄde elever och lÀrare i det Àmnesövergripande samarbetet i ett arbetslag pÄ Byggprogrammet. LÀrares uppfattning om samarbetet dÀr delar av undervisningen sker Àmnesövergripande i projektform pÄ en skola har undersökts. Med studien vill jag undersöka hur lÀrarna kan utveckla och förbÀttra sin verksamhet genom att samarbeta Àmnesövergripande i arbetslaget. Med projektet som utgÄngspunkt i arbetet, görs en beskrivande analys av Àmnesövergripande samarbete i projektet och vilka möjligheter och hinder som kan förekomma med arbetssÀttet. Syftet Àr ocksÄ att visa att lÀrarna kan utvecklas genom utbyte av erfarenheter nÀr de samarbetar i SamBo.

I mitt yrke som lÀrare ingÄr det bland annat att driva skolutveckling. Med skolutveckling kanmenas att man förÀndrar sitt arbete utifrÄn de erfarenheter man gör i sin vardag i skolan.Genom att ifrÄgasÀtta sitt yrke hamnar man i en utvecklingsprocess vilken innebÀr att manutvÀrderar det man gör, förÀndrar det man gjorde om det inte var bra, utvÀrderar igen ochförÀndrar Äter och sÄ hÄller det pÄ. Jag har under de senaste fyra Ären haft möjligheten attutbilda mig inom aktionslÀrande och aktionsforskning vilket handlar just om dettaprocessinriktade sÀtt. Inom ramen av kursen ingÄr det att skriva en uppsats och jag valde mittarbetslag som arena för att se hur jag genom en aktion kunde pÄverka mina kollegor till ettökat lÀrande om sig sjÀlva i sina roller som lÀrare. Syftet med uppsatsen Àr att dokumenteraden lÀrandeprocess som blivit nÀr vi mer medvetet tar tag i nÄgot vi vill förÀndra ochfrÄgestÀllningen jag har utgÄtt frÄn har varit: Hur utveckla lÀrares lÀrande i arbetslagetgenom observation och reflektion över varandras undervisning?För att beskriva aktionen pÄ ett kortfattat sÀtt kan man sÀga att kollegorna i arbetslagettillsammans har lÀst en bok om olika ledarstilar i klassrummet, dÀrefter observerat varandra iklassrummet, sedan har observatör och observerad samtalat om det som hÀnde i klassrummetoch slutligen diskuterades det observerade pÄ arbetslagsmöten.

Syftet med studien Àr att frÄn de yrkesverksammas perspektiv beskriva det som kan utmÀrka yrkesroll och yrkesidentitet pÄ en ekumenisk arbetsplats. Jag har valt att empiriskt söka svar pÄ dessa frÄgor och har intervjuat tre arbetslag. De tre arbetsplatser som jag besökt Àr Sjukhuskyrkan och Universitetskyrkan samt ett arbetslag för den andliga vÄrden pÄ hÀkte.Jag har valt att göra fokusintervjuer med en intervjustil dÀr Àmnet introduceras pÄ ett sÀtt som öppnar för deltagarna att ge uttryck Ät personliga Äsikter och upplevelser. Svaren har analyserats med hjÀlp av en rollteoretisk modell. Enligt den rollteoretiska modell jag utgÄtt frÄn formas yrkesroll i vÀxelspel med sammanhanget, det formella regelverket, de egna förvÀntningarna, samspelet med andra i arbetslaget och brukarnas förvÀntningar.

Detta examensarbete Àr en studie av hur nyexaminerade lÀrare uppfattar den första tiden i yrket. Vi har valt att undersöka vilka upplevelser lÀrare har, hur behovet av stöd har tillgodosetts, hur samarbetet med kollegor/arbetslag fungerat och slutligen vilka orsaker de intervjuade lÀrarna ser som skÀl för att lÀmna yrket. För att fÄ en bild av hur den första tiden uppfattas har vi valt att göra Ätta kvalitativa intervjuer med lÀrare i grundskolan som arbetat upp till tre Är i yrket. Intervjuerna fokuserar framför allt pÄ det första Äret som yrkesverksam efter examen. Mycket av den tidigare forskning som gjorts pÄ omrÄdet visar att den första tiden Àr tung och krÀvande vilket ocksÄ bekrÀftas i denna undersökning.

I förskolan finns det tvÄ yrkeskategorier, barnskötare och förskollÀrare. Förskolan har blivit en egen skolform som fÄtt egen lÀroplan som reviderats och fÄtt tydligare riktlinjer för förskollÀrare och arbetslag. Som en följd av detta har kraven pÄ personalen höjts. Med utgÄngspunkt i begreppen identitet och kompetens samt i identitetsteorier vill vi försöka nÀrma oss en förstÄelse för hur de bÄda yrkeskategorierna ser pÄ sin egen och varandras yrkesroll och kompetens. Vi undrar ocksÄ hur de tÀnker kring förskolans framtid, kommer det fortsatt att finnas tvÄ yrkeskategorier i förskolan? För att fÄ syn pÄ detta har vi gjort en kvalitativ studie och för att samla in vÄr empiri valde vi att göra halvstrukturerade intervjuer.

The purpose of this study is from a teacher?s perspective to examine how schoolteachers experience the possibilities of learning from each other within their work team and to shed some light on how teachers believe that cooperation affects their ability to learn and improve on a daily basis. My research questions are: What is the general discussion among the teachers concerning daily capacity building from enhanced teamwork? How important is well-functioning cooperation between co-workers for learning and daily capacity building? What are the prerequisites for a well-functioning learning situation within the work team?The study is based on five qualitative interviews with teachers within the same school but from different teaching backgrounds based on what grade they teach, what subjects they teach, and they belong to different work teams within the school. The interviews are semi-structured.The results have been analysed from a perspective based on the theories of organisational pedagogy and learning organisations.The results implies that the work teams does not function as a forum for exchanging experiences and learning from each other.

Syftet med denna studie Àr att belysa olika synsÀtt kring genus som finns bland tre arbetslag inom förskolans verksamhet, den syftar Àven till att lyfta fram olika arbetssÀtt kring genus som anvÀnds. Metoderna som anvÀnts för att samla in empiri till studien var gruppintervjuer med tre arbetslag pÄ tre olika förskolor frÄn samma kommun i Sverige, samt Àven observationer pÄ varje förskola. Det genomfördes fyra observationer pÄ varje förskola under tvÄ samlingar, en fri lek och en hallsituation, detta för att ge en sÄ bred och tydlig bild av pedagogernas förhÄllningssÀtt som möjligt. Resultatet var delvis varierande dÄ pedagogerna delade samma synsÀtt pÄ vad genus innebÀr men hade olika tankar kring vad eventuella skillnader mellan pojkar och flickor beror pÄ. Arbetslagen hade delvis olika syn pÄ hur arbetet bör bedrivas för att verksamheten ska vara en sÄ gynnande miljö som möjligt för bÄde flickor och pojkar.

Syfte: Syftet med studien Àr att synliggöra lÀrandet och de formativa aspekter som sker kring arbetet med den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen i grundskolan tidiga Är pÄ nÄgra skolor. Vilka skillnader och likheter som finns i samtalen och i dokumentationen. Studien vill ocksÄ undersöka hur det formativa arbetet med IUP med skriftliga omdömen set ut för elever i behov av sÀrskilt stöd. Teori: Studiens ansats tar sin utgÄngspunkt i Meads sociologiska teori, symbolisk interaktionism, om hur vi mÀnniskor blir till i möten med andra mÀnniskor, genom att vi ser oss sjÀlva genom andra. För att studera lÀrandet kopplas ansatsen till det sociokulturella perspektivet dÀr lÀrande ses som en sprÄkliga och sociala interaktion mellan mÀnniskor.

I uppsatsen analyseras grundskoll?rares befogenheter att ingripa fysiskt mot elever som p?verkar skolmilj?n negativt genom ordningsst?rande beteende. Utg?ngspunkten ?r den befogenhetsgivande best?mmelsen i 5 kap. 6 ? skollagen (2010:800).