Att vilja vidare - En undersökning om hur studie- och yrkesvägledare arbetar med den inre motivationen hos elever
Hur kan studie- och yrkesvägledare hjälpa elever hitta sin vilja att studera när deras motivation har svalnat? Så lyder i stora drag vår utgångspunkt i detta examensarbete. Via sex djupintervjuer med studie- och yrkesvägledare på gymnasienivå har vi sökt svar på huvudfrågan ovan. Val av motiveringsmetod hänger samman med hur respondenterna definierar inre motivation, hur de förklarar elevens beteende, vilka hinder de upplever i sitt motivationsarbete och hur de se ser på utvecklingsmöjligheter inom samma område. Det var då intressant att även ha med dessa problemformuleringar i vår undersökning.
Då motivation är ett komplext begrepp har vi använt oss av flera olika teorier för att belysa ämnet ur följande perspektiv: aktuell ungdomsforskning, den humanistiska inriktningen med Maslows behovsteori och Egans empatitankar, förväntningsteori och attributionsteorin.
I resultatet framgår det att de sex studie- och yrkesvägledarna beskriver inre motivation som en drivkraft och en vilja att göra något utan yttre påverkan. Respondenterna anser vidare att relationen till eleven är det första som måste fungera innan den inre motivationen kan byggas upp igen. Det gäller att finna elevens egen nivå och anpassa sig efter den. Intervjusvaren visar även att de bakomliggande orsakerna först måste bli synliga, för både studie- och yrkesvägledare och elev, innan motiveringsarbetet kan börja. Studie- och yrkesvägledaren motiverar genom sina olika samtalsfärdigheter i det enskilda samtalet och kan med positiva förväntningar ge elevens självförtroende en puff framåt för att stärka självkänslan.
Vägen mellan studier och arbete är lång och osäker idag vilket gör att en del elever ger upp sina gymnasiestudier. Dagens arbetsmarknad och ungdomars sociala bakgrund är några förklaringar till varför elever tappar sin motivation enligt vår undersökning. Vi får också veta att studie- och yrkesvägledarnas fantasi och egna begränsningar spelar stor roll för hur de ser på nya möjligheter och nya alternativ. Därför är nätverk och arbetslag en bra grund för att hitta ny inspiration och nya perspektiv på sitt eget arbete. Respondenterna säger sig behöva mer tid att skapa bra relationer med eleverna, tid att fullfölja hela vägledningsprocessen och tid att reflektera över sitt arbete.
I diskussionen framkommer det att vi tycker oss se ett mönster i våra respondenters vägledningsarbete beroende på om de har en formell studie- och yrkesvägledarutbildning eller inte. Vi kan också se att deras tidigare yrkesbakgrund har format deras val av arbetsupplägg och hur de väljer att forma sin roll som studie-och yrkesvägledare.