Syftet med arbetet Àr att undersöka hur lÀrare i ett arbetslag ser pÄ svÄrigheter med att arbeta som en enhet med Àmnesövergripande undervisning samt vad deras resonemang grundar sig i. Följande frÄgestÀllning stÄr till grund för att besvara syftet: Hur resonerar arbetslag kring svÄrigheter med Àmnesövergripande undervisning i skolan? Teorin som analysen grundar sig i Àr uppbyggd pÄ tanken att undervisning ska baseras i forskning och att det ska föras en diskussion mellan lÀrarna om undervisningen. Genom dessa diskussioner ska professionen stÀrkas och med det Àmnesövergripande arbetet ska professionaliteten öka. Metoden Àr av kvalitativ karaktÀr och bestÄr av semi-strukturerade gruppintervjuer i fem olika arbetslag pÄ tvÄ olika högstadieskolor.

LÀrare i dagens skola förvÀntas att vilja arbeta tillsammans med andra lÀrare i arbetslag, men har dock en lÄng tradition bakom sig att individuellt planera och leda arbetet i klassummet. FörskollÀrare Ä sin sida har en lÀngre tradition bakom sig att tillsammans planera och leda arbetet bland barnen. Men vad Àr viktigt för samarbete i arbetslag? Syftet med studien Àr att bidra till kunskap om variationer i förskollÀrares och lÀrares tankar kring arbetslag i förskola och skola med fokus pÄ det som uppfattas vara betydelsefullt för samarbete, för att sedan jÀmföra dessa bÄda yrkesgruppers uppfattningar. Med hjÀlp av en kvalitativ metod har tre lÀrare samt tre förskollÀrare intervjuats för att hitta olika sÀtt att förstÄ vad som Àr betydelsefullt för samarbete i arbetslag.

Det finns lite forskning kring förskollÀrares upplevelse av trivsel och arbetstillfredsstÀllelse och dÀrför syftade den hÀr studien till att undersöka det hos förskollÀrare frÄn tvÄ nybildade arbetslag. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats med en tematisk analysmetod genom halvstrukturerade intervjuer och öppna observationer. Resultatet visade att aspekter som pÄverkade positivt var kÀnsla av upprymdhet i att gÄ till arbetet, glÀdje i att vara med barnen och trygghet i arbetslagen. Aspekter som pÄverkade negativt var stress, tidsbrist och frustration över saker de inte kunde kontrollera. Deras arbetsmiljö skulle förbÀttras om de negativa aspekterna reducerades och om de fick göra de förÀndringar de önskade.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en tydligare bild av hur det Àr att arbeta i arbetslag med olika yrkesroller. Studien ger en översikt av lÀrares och fritidspedagogers historia samt om deras yrken, samarbete, arbetslag och tidigare forskning pÄ omrÄdet. Jag valde att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer. Jag intervjuade Ätta pedagoger varav tre var fritidspedagoger och fem var lÀrare, frÄn tre olika skolor samt genomförde tre arbetslagsobservationer, en observation per skola. Mitt resultat visar att det inte Àr nÄgon större skillnad mellan lÀrares och fritidspedagogers yrkesroller i arbetslaget.

AbstractSkolor och utbildningsprogram behöver stÀndigt utvecklas. Ett steg mÄnga skolor tar Àr att organisera lÀrarna i arbetslag. Det samhÀlls- och yrkesliv eleverna utbildas för stÀller allt högre krav pÄ styrkor i att definiera och lösa problem i ett förÀndringsarbete, ofta i grupp. Regeringen betonar att entreprenörskap och entreprenöriella kompetenser Àr viktiga förmÄgor för framtidens samhÀllsmedborgare.Traditionellt har lÀrare utvecklat sin kompetens och undervisning sjÀlvstÀndigt. Att delta i arbetslag stÀller nya krav pÄ ett fungerande utvecklingsarbete.

Studien behandlar, genom en kvalitativ ansats, de uttryck lÀrare har kring konflikter i arbetslag som en möjlighet respektive ett hinder i förhÄllande till lÀrarrollen. Vidare Àr studiens mÄl att skapa förstÄelse för konflikternas betydelse för lÀrarrollen. Kvalitativa intervjuer genomfördes individuellt med verksamma lÀrare inom Ärskurserna 3-6, vilka representerar tre skilda skolor inom samma kommun. Under lÀrarutbildningen har omrÄdet konflikter frÀmst behandlats ur ett elevperspektiv. Genom att vistas inom skolans vÀrld har dock studiens författare uppmÀrksammat att konflikter Àven Àr vanligt förekommande bland lÀrare, dÀr effekterna pÄ olika sÀtt pÄverkat yrkesutövningen. I sammanhanget bildades ett intresse kring omrÄdet, med utgÄngspunkt i huruvida konflikter verkar som en möjlighet, respektive ett hinder för lÀrarrollen. Resultatet av studien visar att konflikter i arbetslag uttrycks bÄde som en möjlighet, respektive ett hinder, för lÀrarrollen.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka arbetslagets funktion i dagens skola utifrÄn ett lÀrarperspektiv med fokus pÄ lÀrares lÀrande. Studiens frÄgestÀllningar handlar om vilken betydelse samarbete i arbetslag har för lÀrares lÀrande och hur lÀrare upplever att arbetslaget bidrar till utveckling i yrket. Studien har haft en kvalitativ ansats och insamling av material har skett genom intervjuer med lÀrare, samt litteraturstudier inom skolforskning som har behandlat lÀrande organisation och utvecklingsarbete i arbetslag. De huvudsakliga resultaten i denna studie Àr att arbetslagsfunktionen inte helt motsvarar den funktion som beskrivs i olika statliga utredningar och styrdokument, dvs. en bas för skolutveckling dÀr lÀrare genom gemensam reflektion, engagerat och kreativt samarbete skapar en kollektiv lÀrandemiljö för lÀrare.

Bakgrund: För tvÄ Är sedan Àgde en omorganisation rum pÄ min arbetsplats och tre storaarbetslag splittrades och bildade sex smÄ enheter. I mitt nya arbetslag upplevdesdetta som nÄgot positivt och gruppen hade mycket tankar och idéer om vad viskulle Ästadkomma som arbetslag. Visionen sprack dock tidigt och det Àr dÀrsom detta arbete tar sin början. Hur kan vi skapa en samarbetande kultur, dÀrarbetslagsmötet ges innehÄll, funktion och struktur.Syfte: DÄ organisationen tidigare skuggats av en slags pÄtvingad kollegialitet har dettaarbete till syfte att genom ett fortlöpande arbete med reflektion i arbetslaget, gestruktur och innehÄll Ät arbetslagsmötena och utveckla en samarbetandearbetslagskultur.Teori: För att kunna beskriva mitt arbetslags utvecklingsresa i reflektionens fotspÄrredogör jag för reflektionsbegreppet, sÄvÀl som arbetslaget och dess funktionunder detta avsnitt. DÄ lÀrandet i vÄrt lag Àr centralt redogör jag Àven förerfarenhetslÀrandet och det kollektiva lÀrandet.Metod: Som fullt deltagande observatör och aktör har jag verkat för att införareflektionen i vÄrt arbetslag.

I uppsatsen undersöks hur ett arbetslag i skolan kommunicerar med sin direkta omgivning. Vidare ges genom en fallstudie exempel pÄ var denna kommunikation kan brista och vad bristerna kan tÀnkas bero pÄ. Slutligen vÀcks tankar kring hur denna kommunikation kan organiseras för att fungera vÀl. Undersökningen grundas till att börja med pÄ en referensram av teoristudier inom tre huvudomrÄden, dÀr de viktigaste begreppen definieras och utreds. I referensramens första del definieras ett arbetslag som ett personallag med ca 5-8 lÀrare som leder en arbetsenhet bestÄende av ca 75-100 elever.

Detta Àr ett arbete som visar utvecklingen hos lÀrare i ett arbetslag som under tvÄ terminer har arbetet med temaenheter i NTA-projektet. NTA, Naturvetenskap och Teknik för Alla, Àr ett projekt som skall locka elever till ett naturvetenskapligt in-tresse. I projektet finns handledning till lÀraren och all materiel som behövs för arbete under tio veckor med en temaenhet. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka förÀndringar som sker inom ett arbetslag nÀr ett nytt koncept tas in i den naturvetenskapliga undervisning. Tidigare forskning visar att framtidens lÀrare mÄste vara flexibla och kunna planera undervisningen efter en mÄlstyrd lÀroplan.

Syftet med uppsatsens studie Àr att förstÄ och ge en bild av specialpedagogiken i förskolan. Finns nÄgra sÀrskilda kÀnnetecken?  14 specialpedagoger frÄn 12 olika kommuner, alla verksamma mot förskolan, har intervjuats, bÄde enskilt och i fokusgrupp. Genom att anvÀnda grundad teori har en pÄverkansmodell och en specialpedagogisk processcirkel genererats ur data. PÄverkansmodellen visar de faktorer som kan anvÀndas för att lösa de problem en förskola upplever.

AbstractSkolor och utbildningsprogram behöver stÀndigt utvecklas. Ett steg mÄnga skolor tar Àr att organisera lÀrarna i arbetslag. Det samhÀlls- och yrkesliv eleverna utbildas för stÀller allt högre krav pÄ styrkor i att definiera och lösa problem i ett förÀndringsarbete, ofta i grupp. Regeringen betonar att entreprenörskap och entreprenöriella kompetenser Àr viktiga förmÄgor för framtidens samhÀllsmedborgare.Traditionellt har lÀrare utvecklat sin kompetens och undervisning sjÀlvstÀndigt. Att delta i arbetslag stÀller nya krav pÄ ett fungerande utvecklingsarbete.

Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i pedagogers uppfattningar kring de utagerande barnens agerande i förskolans miljö och vad som pÄverkar att barnen blir utagerande. I bakgrunden finns tidigare forskning som Àr gjord kring detta Àmne. VÄr kvalitativa studie gjordes med hjÀlp av fokusgruppsintervjuer i tvÄ arbetslag med tre pedagoger i varje arbetslag. Undersökningen gjordes i tvÄ olika kommuner. Vi intervjuade varje arbetslag en gÄng.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lÀrare tÀnker kring och ser pÄ arbetet i arbetslag och samverkan. Studien bygger pÄ ett fenomenografiskt vetenskapligt förhÄllningssÀtt och Àr baserade pÄ kvalitativa intervjuer för att ta reda pÄ nÄgra lÀrares uppfattningar och syn pÄ arbetet inom och utanför arbetslaget. Intervjuerna Àr utförda pÄ tre olika skolor i tvÄ olika kommuner och 16 verksamma lÀrare har deltagit.Studiens teoretiska bakgrund beskriver det postmoderna samhÀllet och en skola i förÀndring. Bakgrunden behandlar begreppen balkanisering och Self-efficacy, hur grupper ser ut och vad som pÄverkar dem. Vidare skildras olika former av samarbetskulturer och modeller som beskriver hur samarbetet kan se ut och vad som pÄverkar.

BakgrundEtt mÄl för mitt arbetslag har sedan starten 2001 varit att arbeta i Àmnesövergripande projekt.Jag upplever dock att samarbetet mellan Àmnena inte har prioriteras.SyfteSyftet med min aktion var dÀrför att försöka stÀrka samarbetet mellan Àmnena. MinfrÄgestÀllning var hur arbetslaget kan arbeta tillsammans för att underlÀtta Àmnesövergripandeprojekt.MetodAktionsforskning syftar till att Ästadkomma en förÀndring av en verksamhet och skapa insiktoch kunskap om hur denna förÀndring gÄr till. För att genomföra föreliggandeutvecklingsarbete har jag anvÀnt mig av aktionsforskningens metoder. Jag har initierat enhandling i arbetslaget, följt processen och reflekterat över den pÄ ett systematiskt sÀtt genomobservationer, loggboksskrivande och gruppintervjuer. Aktionen genomfördes lÀsÄret 2006-2007..