Syftet med studien Àr att undersöka samarbete i förskolans arbetslag utifrÄn arbetslagsledarens (förskolechefens) och de övriga pedagogernas (förskollÀrare och barnskötare) perspektiv, samt att lyfta fram eventuella skillnader och likheter mellan ledares och övriga pedagogers syn pÄ samarbete. Studien bygger pÄ tio kvalitativa intervjuer, tvÄ med förskolechefer pÄ tvÄ olika förskolor och Ätta med pedagoger, fyra frÄn varje förskola.Studien visar att samarbetet i arbetslaget Àr en viktig frÄga hos bÄda ledarna och pedagogerna för att skapa ett fungerande arbetslag. BÄde ledare och övriga pedagoger ser att det finns möjligheter och hinder i samarbetet, och att det Àr ett gemensamt ansvar mellan pedagoger och ledare. Dessa bÄda yrkesroller rymmer bÄde möjligheter och hinder som kan pÄverka eller förbÀttra samarbetet.Undersökningen har visat olika möjligheter som utifrÄn ledarnas och pedagogernas perspektiv kan leda till ett bÀttre samarbete, t.ex. att ha tydligt ledarskap, tydliga mÄl, öppen dialog, ömsesidig förstÄelse, gemensam reflektion och sÄ vidare.

Syftet med vÄr studie var att undersöka nÄgra arbetslags funktion, uppgifter och samarbete ur ett arbetsmiljöperspektiv. Vi besökte tre skolor dÀr vi tidigare har gjort vÄr verksamhetsförlagda utbildning. PÄ dessa skolor valdes sex lÀrare ut som arbetar i fyra olika arbetslag. LÀrarna intervjuades enskilt och vi anvÀnde oss av kvalitativ metod. Undersökningen visar att arbetslaget har olika betydelse för olika pedagoger beroende pÄ hur arbetslaget ser ut.

En orsak till att skolors arbetsorganisationer byggs upp av grupper, ofta i form av arbetslag, kan vara att det finns en förvÀntan att detta skall leda till skolutveckling. Med detta som grund har arbetet i sin första del strÀvat efter att utveckla ett analysinstrument i form av en metod för att trÀnga in i den övergripande frÄgestÀllningen om arbetsgruppers arbete i skolor kan sÀgas leda till skolutveckling. Arbetet att utveckla ett analysinstrument har gjorts utifrÄn ett organisations- och institutionsperspektiv pÄ skolan. I arbetets andra del ges exempel pÄ hur det utvecklade analysinstrumentet tillÀmpats. Denna tillÀmpning, dvs.

Sammanfattning VÄrt examensarbete handlar om sprÄkutvecklande miljöer i skolan, med definitionen att eleverna sjÀlva och tillsammans med andra fÄr möjlighet att utveckla sitt sprÄk, genom lÀs- och skrivprocessen samt samtal och lyssnande. Detta sker nÀr eleverna fÄr möjlighet att lÀsa och skriva olika typer av texter riktade till flera mottagare. Med ett klassrumsklimat som prÀglas av flerstÀmmighet, dÀr flera röster uppmÀrksammas och inte bara lÀrarens. Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka om det finns nÄgon skillnad i de sprÄkutvecklande miljöerna mellan tvÄ olika arbetslag pÄ en skola med profilklasser. Studien baseras pÄ ett arbetslag med undervisning i musikklasser och ett arbetslag som inte undervisar nÄgra profilklasser.Vi anvÀnder oss av kvalitativa undersökningsmetoder i form av frÄgeformulÀr och intervjuer.

Syftet med examensarbetet Àr att skapa en förstÄelse för om och i sÄ fall varför det finns enskillnad mellan styrdokument och praxis gÀllande Àmnesintegrering pÄ gymnasiet, och dettagenom att undersöka gymnasielÀrares attityder till Àmnesintegrering. Att samarbeta mellanÀmnena Àr nÄgonting som jag anser förekommer oftare pÄ grundskolan vilket Àr anledningentill att jag önskade studera huruvida arbetssÀttet tillÀmpas pÄ gymnasiet. I och med införandetav GY11 (Skolverket, 2011) ska varje elev ges möjligheten att arbeta Àmnesintegrerat.Undersökningen Àr baserad tvÄ kvalitativa gruppintervjuer med totalt sex lÀrare frÄn tvÄhögskoleförberedande program/arbetslag pÄ en gymnasieskola i södra Sverige. Det insamladematerialet analyseras utifrÄn den fenomenografiska forskningstraditionen medutgÄngspunkten att urskilja olika attityder kring ett fenomen, i detta fall Àmnesintegrering.Vidare diskuteras ocksÄ resultatet utifrÄn Lennart Lundquist (1992) teori om implementeringutifrÄn begreppen förstÄ, kan och vill med det teoretiska antagandet att implementering enbartÀr möjligt dÄ aktören förstÄr, kan och vill implementera det nya arbetssÀttet.Resultatet faststÀller att informanterna i grupp A och B har relativt likvÀrdiga attityder tillÀmnesintegrering och att majoriteten av dem Àr positiva till arbetssÀttet i allmÀnhet. Denstörsta skillnaden Àr i huvudsak att arbetslag A mer frekvent tillÀmpar ett Àmnessamarbete tillskillnad mot arbetslag B dÀr det rÄder en viss tvetydighet kring tillÀmpningen av arbetssÀttet.Orsaken till detta grundas i att arbetslag A bÄde förstÄr, kan och vill (Lundquist, 1992)implementera Àmnesintegrering medan ingen av informanterna i grupp B besitter nÄgon av detre egenskaperna.

Dewey och Piaget menade att undervisningen mÄste organiseras sÄ att eleven stÄr i centrum. Elevens intressen och behov mÄste fÄ styra innehÄllet i undervisningen. Problemlösning, individualisering, undersökande arbetssÀtt och medbestÀmmande var saker de föresprÄkade. Det tematiska arbetssÀttet Àr ett försök att organisera undervisningen utifrÄn en Àmnesövergripande rubrik istÀllet för att utgÄ frÄn de klassiska Àmnena. I mitt examensarbete har jag gjort ett försök att beskriva hur man inom ett arbetslag pÄ en skola arbetat med tema, vilka problem man haft, vilka de stora skillnaderna mellan tema och traditionell undervisning Àr och vilka kunskaper man nÄr.

Denna studies syfte Àr att jÀmföra hur man arbetar med barns sprÄkutveckling pÄ en etniskt homogen och en mÄngkulturell förskola, dÀr den etniskt homogena förskolan bestÄr av huvudsakligen barn som har svenskan som modersmÄl. För att kunna jÀmföra detta stÀllde vi oss frÄgor som: Hur ser pedagogerna pÄ sprÄk och nÀr anser de att ett sprÄklÀrande sker? Vi undrade ocksÄ hur pedagogerna tog tillvara pÄ barns flersprÄkighet och hur de arbetade sprÄkfrÀmjande pÄ deras avdelningar. VÄr tanke var att dessa frÄgor skulle leda till att se om dÀr fanns nÄgra likheter och skillnader i arbetet beroende pÄ om barnen Àr en- eller flersprÄkiga. Vi anvÀnde oss av kvalitativ metod för att kunna besvara de frÄgestÀllningar vi hade. Det empiriska materialet bestod av 7 intervjuer gjorda med tvÄ olika arbetslag.

BAKGRUND: Denna uppsats har sin grund i ett stort intresse för ett holistiskt perspektiv pÄ lÀrande. Verkligheten utanför skolan Àr komplex och förÀnderlig. Livet Àr inte indelat i separata fack utan baseras pÄ samarbete och samförstÄnd av olika slag, dÀr delarna hör ihop med varandra. Styrdokumenten har successivt stÀrkt kravet pÄ samarbete och ett helhetsperspektiv pÄ lÀrande. DÀrför stÀller vi oss som blivande pedagoger i grundskolan frÄgan om pedagoger samarbetar kring detta helhetsperspektiv pÄ lÀrande.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur lÀrare i ett nybildat arbetslag i en 6-9-skola ser pÄ arbete i Àmnesövergripande arbetsomrÄden. De lÀrare som deltar i undersökningen arbetar i Àmnesövergripande arbetsomrÄden med sina 6-9-elever, och genom kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare i arbetslaget samt observationer av nÄgra genomförda lektioner ges en bild av hur lÀrarna upplever att det fungerar att arbeta Àmnesövergripande. LÀrarna menar att det finns pedagogiska vinster i arbetssÀttet eftersom undervisningen ger eleverna bÄde bredd och djup i de kunskaper som lÀrs in. Kunskaperna lÀrs dessutom in i ett sammanhang. Det framkommer dock att det finns svÄrigheter att organisera arbetet, dels att tidsmÀssigt fÄ till stÄnd ett bra samarbete mellan involverade lÀrare, dels att hitta sÀtt att synliggöra respektive Àmnen inom det Àmnesövergripande arbetsomrÄdet..

Alla mÀnniskor har ett behov att kommunicera med varandra. DÄ inte alla har förmÄgan att uttrycka sig via talet kan Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (Takk) vara ett alternativ .Syftet med min studie har varit att undersöka vilken betydelse Takk har för barn i behov av alternativ kommunikation i förskolan. Genom intervjuer med pedagoger i ett arbetslag pÄ en förskoleavdelning som har extra resurser, undersöker jag i vilka situationer som de anvÀnder Takk samt vad de anser om vilken betydelse Takk har för kommunikationen. Jag valde att begrÀnsa studien till en förskola och ett arbetslag dÀr det finns stor erfarenhet kring Takk. Resultatet visar att pedagogerna anvÀnder Takk bland annat vid samlingar och vid matsituationen, de försöker Àven vÀva in det i leken. De anser att Takk kan var ett mycket bra stöd för sprÄket och kommunikationen. Alla pedagogerna i arbetslaget Àr överens om att Takk Àr ett bra stöd för barnens sprÄkutveckling..

Bakgrund: Barn tillbringar idag mÄnga timmar pÄ förskolan dÄ förÀldrarna Àr pÄ arbetet. Detta innebÀr att förskolan fÄr ta pÄ sig en större fostrande roll eftersom barnen möjligtvis inte fÄr den rörelsestimulans de behöver i hemmet. Förskolan har en viktig uppgift i att tillgodose varje barns rörelsebehov samt att ge barnen tillfÀllen att sjÀlva fÄ insikt i hur den egna livsstilen pÄverkar hÀlsan och vÀlbefinnandet. Vi har under utbildningens gÄng i olika sammanhang hört och diskuterat om hur viktigt det Àr för barn att röra pÄ sig. Vi har bÄda ett intresse kring rörelse och god hÀlsa, sÄ dÀrför kÀndes det som ett naturligt val av Àmne.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka i vilken omfattning planerade rörelseaktiviteter bedrivs i förskolan och vad arbetslaget har för instÀllning till det.

Syfte: Att undersöka lĂ€rarnas erfarenheter av implementeringen av utomhuspedagogik avseende förutsĂ€ttningar, genomförande samt pĂ„verkan pĂ„ undervisningen och elevers lĂ€rande. Studien avser att vara ett bidrag till forskning om implementeringsarbete i skolan, mer specifikt avseende implementering av utomhuspedagogik fyra timmar per vecka vid en F-6 skola i en mellanstor svensk stad.Metod: Datainsamling har utförts med hjĂ€lp av tvĂ„ fokusgruppsintervjuer och fyra enskilda intervjuer. Databearbetning har genomförts genom kvalitativa innehĂ„llsanalyser av intervjuerna i fyra arbetslag, dĂ€r tvĂ„ representeras av arbetslag för ÅR F-3 och tvĂ„ av arbetslag för ÅR 4-6. Analys av data sammanfattas i en fallstudie över olika förutsĂ€ttningar och utmaningar, men ocksĂ„ gemensamma drag med att implementera utomhuspedagogik.Resultat: Resultat visar överlag att implementeringen av utomhuspedagogik inte motsvarade förvĂ€ntningarna. Faktorer som framhĂ„lls haft negativ inverkan pĂ„ implementeringen handlar frĂ€mst om dess förutsĂ€ttningar.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syfte Àr att undersöka vilka faktorer som har betydelse för hur lÀrare i tvÄ olika arbetslag upplever sitt arbetsklimat och hur detta har bidragit till att forma eventuella konfliktstrategier. VÄra frÄgor Àr sÄledes;- Vilka faktorer menar lÀrarna Àr avgörande för de rÄdande klimatet i sitt arbetslag?- Hur pÄverkar de rÄdande klimatet lÀrarnas förhÄllningssÀtt till konflikter?- Vilka skillnader finns mellan grupperna vad gÀller egenskaper i samarbetsklimatet och hur dessa skillnader förstÄs?Metod och material: Vi har valt en kvalitativ metod dÀr vi anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer för att intervjua sex personer frÄn tvÄ olika arbetslag samt en administratör pÄ en lÄg- och mellanstadieskola.Huvudresultat: VÄrt resultat visar att sÄ som ett arbetsgruppsklimat upplevs av de utanför en arbetsgrupp, inte behöver vara sÄ det upplevs av de inom gruppen. Faktorer som beskrevs som avgörande för klimatet var; öppenhet, respekt, direkt kommunikation, anpassning och ödmjukhet. LÀrarnas gruppklimat visade sig pÄverka deras konfliktstrategier i hög grad genom att de satta normerna som existerade inom respektive grupp styrde hur lÀrarna kommunicerade med varandra och om vad.

Syfte: Att undersöka lĂ€rarnas erfarenheter av implementeringen av utomhuspedagogik avseende förutsĂ€ttningar, genomförande samt pĂ„verkan pĂ„ undervisningen och elevers lĂ€rande. Studien avser att vara ett bidrag till forskning om implementeringsarbete i skolan, mer specifikt avseende implementering av utomhuspedagogik fyra timmar per vecka vid en F-6 skola i en mellanstor svensk stad.Metod: Datainsamling har utförts med hjĂ€lp av tvĂ„ fokusgruppsintervjuer och fyra enskilda intervjuer. Databearbetning har genomförts genom kvalitativa innehĂ„llsanalyser av intervjuerna i fyra arbetslag, dĂ€r tvĂ„ representeras av arbetslag för ÅR F-3 och tvĂ„ av arbetslag för ÅR 4-6. Analys av data sammanfattas i en fallstudie över olika förutsĂ€ttningar och utmaningar, men ocksĂ„ gemensamma drag med att implementera utomhuspedagogik.Resultat: Resultat visar överlag att implementeringen av utomhuspedagogik inte motsvarade förvĂ€ntningarna. Faktorer som framhĂ„lls haft negativ inverkan pĂ„ implementeringen handlar frĂ€mst om dess förutsĂ€ttningar.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lÀrare upplever sin situation i skolan, och om situationen förÀndrats de senaste 10 Ären. DÄ flertalet tidigare studier om lÀrare Àr kvantitativa sÄ genomfördes denna undersökning kvalitativt med öppna enkÀter dÀr 11 lÀrare deltog. Dessa lÀrare var alla verksamma pÄ samma grundskola. Resultatet visade att 10 av lÀrarna upplevde stress och tidsbrist i sitt arbete och mÄnga ansÄg att en stor del av detta berodde pÄ ökad dokumentation och pappersarbete. MÄnga upplevde stress över att inte hinna med eleverna i den utstrÀckning de skulle önska.