Denna systematiska litteraturstudie undersöker vanliga missuppfattningar inom skriftliga algoritmer inom addition och subtraktion. Vi undersöker Àven vilka för- och nackdelar som uppkommer av strategin inom lÄgstadieundervisningen. Syftet med denna studie Àr att fÄ en överblick av och förstÄelse för den skriftliga algoritmens roll i lÄgstadieskolor. I datainsamlingsprocessen har vi sökt efter vetenskapligt granskade artiklar frÄn en databas. Detta gav oss rekommenderade artiklar, vilket resulterade i snöbollsurval som var vÄr kompletterande sökstrategi.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka dramapedagogikens plats inom den svenska kriminalvÄrden samt att se om nÄgra kopplingar till skolans vÀrld synliggörs. Med plats menas det utrymme dramapedagogiken tillskrivs och hur detta kan se ut. UtifrÄn tre kvalitativa intervjuer synliggörs dramapedagogikens syfte, fördelar, förutsÀttningar samt dess mötta motstÄnd, inom KriminalvÄrden. Resultatet frÄn intervjuerna analyseras, diskuteras och tolkas med innehÄllsanalytisk metod. Informanterna Àr tre anstÀllda/tidigare anstÀllda, som pÄ olika sÀtt varit och/eller Àr involverade i dramapedagogisk verksamhet inom KriminalvÄrden.

Syftet med denna studie Àr att undersöka synen hos pedagoger om bildskapandets möjligheter att utveckla sprÄket för elever inom sÀrskolan. Vi har valt att rikta vÄr forskning till pedagoger i sÀrskolan eftersom vi tror att de pedagoger som arbetar med funktionshindrade, har för vana att hitta olika slags lösningar jÀmfört med vad som annars Àr brukligt inom grundskolan. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av en enkÀt som genom email skickades ut till pedagoger som arbetar inom sÀrskolans i en kommun i norra Sverige. Eftersom vi fick in endast ett svar pÄ enkÀten, valde vi att anvÀnda oss av personliga intervjuer istÀllet. Resultatet grundar sig pÄ fem intervjuer med pedagoger som arbetar inom tre olika enheter.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskor inom skolhÀlsovÄrdens uppfattningar av att ha sex- och samlevnadsundervisning för ungdomar pÄ högstadiet.Metoden var kvalitativ intervjustudie av deskriptiv design och analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Undersökningsgruppen var sex sjuksköterskor inom skolhÀlsovÄrden i en kommun i mellansverige. Huvudresultatet visade att samtliga sjuksköterskor beskrev att deras undervisning i klass inte existerar utan att det Àr pedagogernas ansvar att undervisa i Àmnet sex- och samlevnad. Sjuksköterskorna beskrev att de istÀllet har ett omfattande hÀlsosamtal med ungdomar i Ärskurs Ätta dÀr fokus ligger pÄ psykisk ohÀlsa, kÀnslor och kroppsuppfattning. För att nÄ fram till ungdomarna i frÄga ansÄg sjuksköterskorna att ett förtroende bör skapas och att ungdomars sjÀlvkÀnsla sÀtts i fokus samtidigt som god undervisning inom Àmnet bidrar till ett stÀrkande av ungdomars relationer.

Sedan Sverige blev medlem i den Europeiska Unionen 1995 har integrationen inom EU pÄverkat den svenska förvaltningen allt mer. Syftet med vÄr uppsats Àr dÀrför att belysa vilka förÀndringar som skett inom den svenska myndigheten pÄ grund av EU-medlemskapet över tid och knyta an dessa förÀndringar till europeiseringsdebatten. För att möjliggöra detta har vi valt att undersöka hur NaturvÄrdverket och Kemikalieinspektionen pÄverkats av EU-medlemskapet över tid. Vi gör en tidsjÀmförelse genom att utgÄ ifrÄn tvÄ tidigare undersökningar av EU:s pÄverkan pÄ den svenska myndigheten frÄn 1998 och 2000. De omrÄden vi studerar Àr pÄverkan, styrning och samordning samt organisation.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ huruvida kill- och tjejgrupperna nÄr upp till resultat inom gruppverksamheten. Vidare vill jag ocksÄ belysa eventuella skillnader mellan dessa tvÄ grupper samt diskutera kön som utgÄngspunkt för verksamheterna. FrÄgestÀllningarna som försöker besvaras i den hÀr undersökningen Àr sÄledes: - Huruvida upplever killar och tjejer att de uppnÄtt resultat inom gruppverksamheten? - I vilken utstrÀckning besöker gruppverksamhets ungdomarna ungdomsgÄrden/ar utöver de grupptrÀffarna? För att samla in relevant data har jag anvÀnt mig av en enkÀtundersökning med öppna och stÀngda frÄgor som kan sÀgas belysa kvantitativa och kvalitativa aspekter av ungdomarnas deltagande i gruppverksamheterna. Analysen av informationen sker utifrÄn ett mÄluppfyllelseperspektiv samt en diskussion dÀr kön, jÀmstÀlldhet och sociala konstruktioner utgör viktiga utgÄngspunkter.

Syftet med studien var att undersöka hur personer som har Àtstörning upplever behandlingsmetod - skapande aktiviteter som ett sÀtt att finna inre resurser och kÀnsla av sammanhang. Intervjun med fyra personer som har Àtstörning utfördes med hjÀlp av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer och egen konstruerad intervjuguide. Resultat har visat att skapande aktiviteter Àr en behandlingsmetod som kan hjÀlpa personer med Àtstörningar att finna resurser bÄde inom sig sjÀlva och inom omgivningen, vilka kan fungera som skyddande faktorer och som ett sÀtt att bemÀstra svÄrigheter. Resurser kan vara till exempel kreativ förmÄga, humor, möjlighet att lÀra sig handskas med problem, kÀnna samhörighet samt kunna hjÀlpa och ge stöd, vara aktiv och engagerad i meningsfulla aktiviteter och bra struktur i aktiviteter..

Bakgrund: Varje Är avlider 1,4 miljoner mÀnniskor till följd av vÄld i vÀrlden, varav 34000 Àr barn. I Sverige rapporteras i genomsnitt 95 fall av dödligt vÄld dÀr tre av dessa fall Àr dödligt vÄld mot barn. Det dödliga vÄldet mot barn sker till stor del i hemmet, av en familjemedlem. Det övergripande syftet med den systematiska litteraturstudien var att redogöra för dödligt vÄld mot barn inom familjen. Följande frÄgestÀllningar skulle besvaras: redogöra för vilka förövarna var vid dödligt vÄld mot barn inom familjen, redogöra för vilka dödsorsakerna var vid dödligt vÄld mot barn inom familjen, redgöra för Älder pÄ offret vid dödligt vÄld mot barn inom familjen.

MÀnniskan som Àr i behov av vÄrdande inom omvÄrdnad behöver pedagogiskt lÀrande i form av stöd frÄn sjuksköterskan inför de frÄgor och utmaningar de stÀlls inför. Hur pedagogiskt lÀrande utformas i olika vÄrdsituationer Àr Ànnu inte tillrÀckligt vetenskapligt utforskat, vilket gör att det Àr viktigt att kartlÀgga problematiken kring bristen pÄ pedagogiskt lÀrande i omvÄrdnad. Syftet var att identifiera vad pedagogiskt lÀrande Àr inom omvÄrdnad. Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie med 8 vetenskapliga artiklar som lades till grund för resultatet. Resultatet visade sex olika underteman; pedagogiska brister, pedagogisk innovation, sjuksköterskan, patientens livsvÀrld, pedagogisk ömsesidighet samt pedagogisk omvÄrdnad och som bildade huvudtemat ?Med andras ögon?.

DÄ det inom fordonsindustrin blivit vanligare med allianser och samgÄenden har jag i denna studie valt att undersöka interorganisatoriska relationer. Jag har valt att undersöka hur olika ekonomistyrningsmetoder anvÀnds i interorganisatoriska relationer inom den svenska fordonsindustrin. DÄ leverantörerna inom fordonsindustrin har fÄtt ett större ansvar valde jag att undersöka ekonomistyrningsmetoderna utifrÄn leverantörers perspektiv. Ekonomistyrningsmetoderna som jag undersökt Àr target costing, open book accounting och information som underlag i ekonomistyrningen. De olika ekonomistyrningsmetoderna kan karakteriseras av antingen dominans eller ömsesidighet, dÀrför blev det ocksÄ intressant att undersöka vilka tecken pÄ dominans och ömsesidighet som fanns.

Bakgrund: Den svenska sjukgymnastikens historia strÀcker sig frÄn tidigt 1800-tal och professionen har genom Ären genomgÄtt en rad förÀndringar och utvecklas hela tiden. PÄ senare tid har kravet pÄ evidens och beprövad erfarenhet ökat inom professionen. Kunskapsutvecklingen inom hÀlso- och sjukvÄrden har dÀrför medfört ett behov av vidareutbildning. Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga sjukgymnasters utbildningar inom olika arbetsmarknadssektorer och landsting/regioner i Sverige samt undersöka deras intresse för att vidareutbilda sig. Metod: Studien gjordes genom en webbenkÀtundersökning till 400 slumpmÀssigt utvalda medlemmar i Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund (LSR).

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur akademiskt utbildade inom ett visst yrke bemöter personer med Aspergers syndrom samt vilken kunskap de utbildade personerna har inom Àmnet. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod i vÄr uppsats, utifrÄn studiens syfte och frÄgestÀllningar. Vi har valt att intervjua akademiskt utbildade som arbetar och möter personer med Aspergers syndrom inom mÀnniskovÄrdÀnde yrken. Dessa akademiskt utbildade personer arbetar pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilken myndighet de jobbar pÄ, dÀrför har vi intresserat oss för hur man bör bemöta sina klienter/patienter som professionell utifrÄn ett professionellt etiskt perspektiv. VÄra valda informanter jobbar inom differenta organisationer i NorrtÀljekommun.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare uppfattar bedömning i matematik och hur de tolkar begreppet bedömning för lÀrande. Vidare undersöks huruvida bedömning för lÀrande kan anvÀndas inom Àmnet matematik pÄ gymnasiet och hur detta pÄverkar elevers lÀrprocess. Resultatet grundar sig pÄ intervjuer med matematiklÀrare pÄ gymnasiet, och pekar pÄ att lÀrare har en diffus uppfattning kring begreppet bedömning för lÀrande. Vidare visar resultatet att bedömning för lÀrande anvÀnds, bÄde medvetet och omedvetet, i olika former inom matematikundervisningen. Framförallt Àr det feedback och konkretisering av mÄl som Àr Äterkommande och framstÄende komponenter i förhÄllande till bedömning för lÀrande.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilka tankar elever och deras lÀrare har kring lÀsförstÄelse och lÀsförstÄelsestrategier. Vi vill undersöka om eleverna har strategier och vilka dessa Àr och om det Àr samma i svenskÀmnet som i matematikÀmnet. Dessutom vill vi undersöka vilka lÀsförstÄelsestrategier som de tror gynnar elever i svÄrigheter. Undersökningsmetoden Àr kvalitativ och vi anvÀnder oss av semistrukturerade intervjuer med elever i skolÄr sex och fokusgruppsintervju med lÀrare. Resultatet visar att elever uttrycker fÄ tankar om vad lÀsförstÄelse Àr och vi kan skönja att uppfattningar Àr begrÀnsade till frÀmst enskilda skolÀmnen.

Den allt snabbare förÀndringstakten inom Försvarsmakten berör alla, Àven om det sker pÄ olikasÀtt. Syftet med uppsatsen Àr att analysera om nuvarande fredsorganisation och dessfragmenterade struktur medverkar till framtida krav pÄ förmÄgor. Tyngdpunkten ligger iAshkenas teori om gamla och nya framgÄngsfaktorer inom ramen för en öppnare organisation.Metoden Àr att ur ett valt perspektiv med framgÄngsfaktorer betrakta den gjordaorganisationsförÀndringen. Studien Àr huvudsakligen deskriptiv med karaktÀren av en öppenfallstudie. Studien har visat att Försvarsmaktens organisationsförÀndring inneburet en begrÀnsadförÀndring av viktiga förmÄgor..