Uppsatsen undersöker med en systematisk litteraturöversikt centrala teman inom ledarskapsforsk­ningen mellan Ären 1940 och 2010. Finns det nÄgon skillnad mellan Àldre (1940-1999) och yngre ledarskapsforskning (2000-2010)? Vidare undersöks typ av artik­lar, var de Àr skrivna och av vem. Uppsatsens analys bestÄr av 2815 artiklar som har ordet ?leadership? i titeln, fo­kus var innehÄllet i titlarna.

Som den största deltagande enheten inom WTO har EU en av nyckelrollerna genom sitt avgörande inflytande pÄ vÀrldshandeln. EU: s 25 medlemsstater Àr alla medlemmar i WTO, men vid förhandlingar inom organisationen Àr det Kommissionen som representerar medlemsstaterna. Hur denna kompetensfördelning ser ut pÄ jordbruksomrÄdet inom ramen för förhandlingarna inom Doha Development Agenda skall behandlas utförligt i denna uppsats, med det fokus pÄ jordbruksfrÄgor som denna förhandlingsrunda innebÀr. Jag kommer att ingÄende behandla de EG-rÀttsliga förutsÀttningarna för kompetensfördelningen mellan EG och den enskilda medlemsstaten samt de faktiska förhÄllanden som denna kompetensfördelning resulterar i. MÄlet med uppsatsen Àr att sÄ lÄngt det Àr möjligt inom det angivna utrymmet utreda kompetensfördelningen mellan EG och den enskilda medlemsstaten inom ramen för DDA-förhandlingarna utifrÄn det juridiska regelverk och de rÀttsliga grundprinciper som reglerar EU: s externa identitet och EG: s gemensamma handelspolitik.

Denna studie syftar till att undersöka 10 lÀrares och pedagogers förestÀllningar om betydelsen av estetiska uttrycksformer för lÀrande och begreppsuppfattningen i matematik hos elever och barn. De forskningsfrÄgor som prÀglar studien Àr vad som lÀrarna anser vara utmÀrkande för estetiska uttrycksformer, hur de ser pÄ sambandet mellan estetiska uttrycksformer och lÀrande och utvecklingen av begreppsförstÄelse inom matematiken. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar har lÀrarna intervjuats. Resultatet visar pÄ att de intervjuade lÀrarna och förskolepedagogernas medvetenhet och uppfattningar inom omrÄdet skiljer sig Ät markant. DÄ svenska skolan ska implicera ?en skola för alla? blir denna studie vÀrd att begrunda, om inte vÀsentlig för lÀrandets förutsÀttningar.Nyckelord: aktiviteter,.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vilka förvÀntningar lÀrare, elever och handledare har nÀr de inför försöksverksamhet med gymnasial lÀrlingsutbildning inom omvÄrdnadsprogrammet i Sverige. Försöksverksamheten med lÀrlingsutbildningar startade hösten 2008. Syftet med arbetet Àr ocksÄ att undersöka den danska lÀrlingsutbildningen inom omvÄrdnad. Avsikten med studien Àr ocksÄ att ta reda pÄ om pedagogiken förÀndras och om lÀrare och elever i Sverige kan dra nytta av de erfarenheter de har av lÀrlingsutbildning i det danska skolvÀsendet. För att genomföra undersökningen har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare i Sverige, en utbildningskonsulent i Danmark, en elev och en handledare.

KlimatförÀndringarna Àr numera ett fenomen vi inte kan bortse ifrÄn. De sker hÀr och nu och det rÄder mer eller mindre gemensam vetenskaplig konsensus om att sÄ Àr fallet. Med klimatförÀndringarna kommer risker vi i nulÀget har vÀldigt svÄrt att förutse och förhÄlla oss till och dÀrmed pÄverkas integrationen av dessa i den kommunala krisberedskapen. Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer det Àr som pÄverkar integrationen av klimatrisker inom den kommunala krisberedskapen. Resultatet Àr baserat pÄ ett antal intervjuer som har genomförts med personer inom kommun och kommunfullmÀktige.

Syftet med studien var att studera vad för tankar personer iledningsfunktioner i olika elitidrottsklubbar har pÄ strategier föratt utveckla sin personals kompetens bland styrelseledamöter,kanslipersonal, trÀnare och lagledare. Studien Àr av kvalitativmetod, Ätta idrottsklubbar frÄn fyra olika idrotter har medverkat.Elitklubbarna övergÄr alltmer frÄn ideellverksamhet tillkommersiell verksamhet, vilket tvingar klubbarna till att ökakompetensen inom föreningen. Kompetensutveckling sker frÀmstgenom utbildningar och via samarbete med andra klubbar.Kunskap som framkommit i studien; var att arbetet motkompetensutveckling pÄ personalen var mycket brett inom detidrottsliga men desto mindre utvecklat inom marknadssidan.Förslag till fortsatt forskning Àr en studie med större urval frÄnfler idrotter och idrottsklubbar samt ett bredare geografisktomrÄde sÄsom Skandinavien, Europa eller Amerika..

Examensarbetet En skola för alla? Hur pedagoger arbetar med de ?snabba? eleverna i svenska Àr skrivet av Anna Andersson och Lotta Andersson. De elever som har varit snabba inom skolÀmnen har enligt tidigare forskning inte varit en prioriterad grupp inom den svenska skolan. Enligt tidigare forskning har dessa elever inte fÄtt nÄgon stimulerande undervisning pÄ deras rÀtta nivÄ. Syftet med denna undersökning var att belysa hur pedagoger inom Ärskurs F-3 arbetar med de elever som Àr snabba inom svenskÀmnet och hur dessa elever blir stimulerade och motiverade under sin skolgÄng.

Syfte: Uppsatsens har som syfte att utreda om det generellt eller branschvis förekommer onormala aktiekursförÀndringar för företag noterade pÄ Stockholmsbörsen, dÄ företag inom samma bransch som de sjÀlva meddelar om en ovÀntad förÀndring i framtida utdelning. Utifall det inte gÄr att dra nÄgra generella slutsatser för Stockholmsbörsen i stort sÄ ska det undersökas ifall det finns sÀrskilda branscher dÀr denna form av spridningseffekt Àger rum. Metod: Studien bygger pÄ en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. För att se ifall onormal avkastning förekommer har vi subtraherat marknadens avkastning ifrÄn avkastningen för aktien. Som marknadsavkastning har AffÀrsvÀrldens Generalindex anvÀnts.

Ordet förÀndring Àr nÄgot som mÀnniskor ofta associerar till olika typer av förÀndring. Det kan vara förÀndringar för mig som individ, förÀndringar inom familjen, byte av boende eller förÀndringar i vÀdret. FörÀndringar kan Àven vara nÄgot som sker i ett företag eller en organisation. Dessa förÀndringar kan uppstÄ som en följd av politiska beslut, förÀndringar i omvÀrlden, expansion eller beslut om effektivisering. FörÀndringar Àr givetvis inget undantag för den offentliga sektorn, vilket Àven innefattar flertalet anstÀllda som pÄverkas av förÀndringarna.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad som pÄverkar inslaget av social respektive formell kontroll inom den interna kontrollen. En modell har framtagits, vilken bestÄr av ett flertal faktorer; sÄsom kön, Älder, högsta utbildning, vidareutbildning, medbestÀmmande, pÄverkan, arbetslivserfarenhet, avstÄnd till arbetsplats, kommunikation umgÀnge och sammanhÄllning, samt den interna kontrollen i form utav COSO-modellen. Denna modell ska hjÀlpa oss att försöka fÄ fram om det finns nÄgra samband mellan den individuella faktorn och inslaget av social respektive formell kontroll inom den interna kontrollen. Undersökningen Àr utförd pÄ nÀmndnivÄ, barn- och utbildningsnÀmnden, i tre mindre kommuner runt om i SkÄne. För att fÄ fram inslaget av social respektive formell kontroll inom den interna kontrollen intervjuades den ansvariga för intern kontroll inom varje nÀmnd.

Syftet med studien Àr att undersöka hur sÄngpedagoger inom de klassiska respektive de populÀrmusikaliska sÄngtraditionerna förhÄller sig till enskild sÄngundervisning, samt hur de designar sin undervisning. Data har samlats in genom intervjuer med fyra sÄngpedagoger, samtliga verksamma pÄ eftergymnasial nivÄ. TvÄ av informanterna arbetar i huvudsak inom den klassiska genren, de andra tvÄ inom pop-genren. Intervjuformen var kvalitativ intervju med öppna följdfrÄgor. Analysen av materialet Àr gjord utifrÄn ett designteoretiskt perspektiv.Resultatet visar att informanternas val av resurser Àr liknande oavsett genretillhörighet.

Syfte: Att undersöka om direktivet lÀgger en grund för en effektivare revision av företag inom EU. Metod: Uppsatsen Àr deskriptiv och en deduktiv forskningsansats har tillÀmpats. En dokumentstudie har genomförts av rÀttsligt material samt artiklar. En kvalitativ forskningsstrategi har tillÀmpats, eftersom att den Àr mer flexibel samtidigt som fokus vilar pÄ att analysera text. Teori: Teoriavsnittet utgÄr frÄn teorier kring global governance, vilket bidrar med ett globalt angreppssÀtt.

Bakgrund: Kursplanen i Svenska A anger mÄl och kriterier som Àr gemensamma för alla elever oavsett gymnasieprogram. Vi tycker oss ha sett, under vÄra VFU-perioder, att tolkningen av mÄl och kriterier ser olika ut pÄ olika program. Vad Àr det för en syn pÄ grammatik vi kommer att möta i vÄr framtida lÀrargÀrning? Syfte: Att undersöka om det finns en samsyn kring grammatikundervisning i svenskÀmnets kurs A i jÀmförelse mellan yrkes- och studieförberedande gymnasieprogram, samt vilka skÀl lÀrare anger för grammatikundervisning. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande: Har lÀrare inom yrkes- och studieförberedande program samma motiv till grammatikundervisning? Genomför lÀrare inom yrkes- och studieförberedande program grammatikundervisning pÄ likartat sÀtt? Definierar lÀrare inom yrkes- och studieförberedande program grammatik pÄ samma sÀtt? Förekommer diskussioner om grammatik i undervisningen mellan lÀrare? Metod: Vi har genomfört Ätta kvalitativa intervjuer med gymnasielÀrare som undervisar i svenska inom yrkes- respektive studieförberedande program.

Syftet med mitt arbete var att öka min förstÄelse för hur barn tÀnker kring kunskapsbegreppet generellt samt specifikt inom historia och religion.Jag lÀste litteratur i Àmnet för att ge en bakgrund till hur forskningen sett och ser pÄ kunskap och inlÀrning. Martons m.fl. "InlÀrning och omvÀrldsuppfattning" samt Pramlings "Barn och inlÀrning" har varit till stor hjÀlp. En viktig del i arbetet har Àven Pramlings metodbok för barnintervjuer haft. Jag har intervjuat Ätta barn i en Ärskurs fyra om vad de uppfattat att de lÀrt sig generellt och specifikt pÄ lÄgstadiet och jag har via enkÀt bett fyra lÄgstadielÀrare svara pÄ frÄgor om vad de tar upp inom Àmnena historia och religion samt vilka mÄl de har med sin undervisning dÀri.Med detta material som grund fann jag att det i denna grupp fanns en tydlig tendens att det som barnen i första hand uppfattar som kunskap var det som vi betecknar som grundlÀggande fÀrdigheter inom matematik och svenska.

Detta arbete görs inom lÀrarutbildningens examenskurs med syftet att genomföra en fördjupad Àmnesundersökning. I vÄrt fall vill vi fÄ kunskap hur nÄgra pedagoger i grundskolan undervisar inom svenskÀmnet för att elevers förmÄga att redovisa muntligt ska utvecklas. Denna undersökning Àr ett försök att koppla nÄgra lÀrares arbetsmetoder i omrÄdet tala till en sÀrskild arbetsgÄng inom retoriken.  I fem intervjuer stÀlldes frÄgor till lÀrare kring definition, betydelse, möjligheter och hinder i förhÄllande till den muntliga redovisningen. Vi frÄgade Àven om vilka strategier de anvÀnder för att fÄ elever att utveckla sin förmÄga inom omrÄdet tala. Respondenternas svar analyserades bland annat utifrÄn de kategorier som retorikens partesmodell innehÄller.  Resultatet visar att man kan urskilja den retoriska arbetsgÄngen i respondenternas arbetssÀtt.