Syftet med denna uppsats a?r att med hja?lp av Susan A. Wheelans teori fo?rsta? och tolka de faser som Arbetsgrupper och ledare ga?r igenom, samt komma med fo?rslag om hur man kan komplettera hennes teori. Wheelans teori handlar om att anpassa sitt ledarskap pa? Arbetsgruppens utvecklingsniva?.

Syftet med uppsatsen är att utifrån en socialpsykologisk ansats se vilka faktorer som påverkar en bestämd Arbetsgrupp inom detaljhandeln. Vi har båda erfarenheter från grupper inom arbetslivet vilket har bidragit till en nyfikenhet om hur individer relaterar och arbetar tillsammans med andra människor i en grupp. Uppsatsens centrala frågeställning är: Hur påverkar rollerna, sammanhållningen och kommunikationen de anställdas arbete i en specifik grupp på ett företag inom detaljhandeln? Hur påverkar chefens ledarstil gruppens gemensamma arbete?Studien bygger på elva semistrukturerade intervjuer som vidare har analyserats utifrån relevanta socialpsykologiska teorier. Resultatet visar att den bestämda Arbetsgruppen har en sammanhållning där individernas personliga roller präglar arbetsplatsen mer än de arbetsrelaterade rollerna.

 På senare år har ett nytt sorts chefskap blivit mer och mer vanligt, ett chefskap där man är både chef och kollega. Detta sätt att vara chef på är vanligt inom många branscher i dag, även inom förskolans värld, där jag är verksam. Att balansera mellan olika roller på ett övertygande sätt är långt ifrån en lätt sak, men de dubbla rollerna har även positiva sidor. Mitt syfte med denna essä, som är baserad på självupplevda händelser, är att försöka reda ut för- och nackdelar med att vara en chef som sitter på två stolar, och att få svar på frågan: Är det möjligt för en och samma person att gå i och ur sina olika roller och vilka egenskaper behöver denna person ha? För att få svar på mina frågor har jag fört diskussioner med den teoretiska litteraturen.

Vi har studerat hur företagsledningen i ett professionellt tjänsteföretag motiverar sina anställda till högre arbetsprestationer. Motiverar ledningen de anställda i förhållande till den Arbetsgrupp de tillhör på företaget? Studien genomfördes genom en fallstudie hos ett kunskapsintensivt företag med hjälp av en kvalitativ metod..

Vi har studerat hur företagsledningen i ett professionellt tjänsteföretag motiverar sina anställda till högre arbetsprestationer. Motiverar ledningen de anställda i förhållande till den Arbetsgrupp de tillhör på företaget? Studien genomfördes genom en fallstudie hos ett kunskapsintensivt företag med hjälp av en kvalitativ metod..

I dagens transporteffektiva samhälle finns det en mängd aktörer på transportmarknaden. Dessa aktörer konkurrerar med varandra då det gäller att knyta till sig kunder och behålla dessa. Det är därför viktigt att hitta alternativa tillvägagångssätt för att hitta nya konkurrensfördelar. Syftet med studien har varit att stödja speditionsföretaget Mahé i att förbättra och effektivisera företagets processer, Import ? flyg och Export ? flyg, med utgångspunkt i kundnyttan, genom att ta fram ett antal förbättringsförslag.

Syfte och frågeställningar: Syfte är att undersöka vilka faktorer som har betydelse för hur lärare i två olika arbetslag upplever sitt arbetsklimat och hur detta har bidragit till att forma eventuella konfliktstrategier. Våra frågor är således;- Vilka faktorer menar lärarna är avgörande för de rådande klimatet i sitt arbetslag?- Hur påverkar de rådande klimatet lärarnas förhållningssätt till konflikter?- Vilka skillnader finns mellan grupperna vad gäller egenskaper i samarbetsklimatet och hur dessa skillnader förstås?Metod och material: Vi har valt en kvalitativ metod där vi använt oss av semistrukturerade intervjuer för att intervjua sex personer från två olika arbetslag samt en administratör på en låg- och mellanstadieskola.Huvudresultat: Vårt resultat visar att så som ett Arbetsgruppsklimat upplevs av de utanför en Arbetsgrupp, inte behöver vara så det upplevs av de inom gruppen. Faktorer som beskrevs som avgörande för klimatet var; öppenhet, respekt, direkt kommunikation, anpassning och ödmjukhet. Lärarnas gruppklimat visade sig påverka deras konfliktstrategier i hög grad genom att de satta normerna som existerade inom respektive grupp styrde hur lärarna kommunicerade med varandra och om vad.

Detta examensarbete behandlar främst ämnesområdena kommunikation och Arbetsgrupper. Vi har i denna studie genomfört kvalitiativa undersökninar med fem medarbetare i Resia-butiken i Eskilstuna. Syftet med examensarbetet är att ta föreslå hur medarbetarna kan få en bättre kommunikation och sammanhållning.Litteraturen som använts berör områdena kommunikation, förändringsledning, Arbetsgrupper och kreativitet. Alla anteckningar som gjorts har sparats och dokumenterats på en gemensam e-mail forskargruppen har. Vidare har vi använt oss av en blogg där vi beskriver var i framtagningsprocessen vi är..

ProblemAtt generera kreativa idéer i grupp kan anses vara en omöjlig uppgift när en Arbetsgrupp är homogen där divergent tänkande saknas. Då veckomöten är identiska och innehåller upprepande processer i form av att samma dagordning repeteras, anser författarna att nya metoder är nödvändiga för att nya idéer ska träda fram.SyfteFörfattarna vill undersöka om en stegvis förändring i Arbetsgruppens veckomötes rutiner kan öka antal idéer/ förslag som Arbetsgruppen genererar fram. Tanken är att ge produktionsledaren ett verktyg som denne kan använda sig av när gruppen ska generera fram lösningar till arbetsrelaterade problem. MetodMetoden i arbetet är en systematisk observation, det vill säga att flera observatörer studerar flera individers beteende med en specifik instruktion. Instruktionen anger vilka händelser som observeras. Instruktionen i detta arbete är studiens syfte som undersöker Arbetsgruppens idégenerering.

Syftet med denna studie var att studera hur den nyanställda integreras in i organisationen. Få en bild av vad platschefens roll i integrationen är samt att undersöka hur Arbetsgruppen reagerar vid en nyanställning. Men även att se hur en ny fungerande Arbetsgrupp skapas då en nyanställd kommer in i organisationen. Genom att ta del av de olika perspektiven har en djupare förståelse kunnat skapas. Materialet i studien består av en kvalitativ metod, med åtta intervjuer plus en provintervju.

Vi har valt att studera en grupp socialarbetares etiska ställningstaganden i deras yrkespraktik. Syftet med studien var att skapa fördjupad förståelse av hur en etisk kultur uppstår och vidmakthålls i en Arbetsgrupp. För att uppnå detta syfte skulle vår frågeställning ge svar på hur en Arbetsgrupp beskriver vilka svårigheter som kan uppstå under deras yrkesutövning och vad som kan leda till att etiska kulturer uppstår och vidmakthålls. Vårt metodval var kvalitativt. För att inhämta empirisk data använde vi oss av teknikerna förstudie och intervjugide.

Människor spenderar en stor del av sin tid på arbetet och därför är arbetsmotivation viktig för att de anställda ska trivas på arbetet. Enligt Amabile (1993) anses hög arbetsmotivation öka individens välmående och anses bidra till arbetstagarens kreativitet och produktivitet. I detta examensarbete har patienthotell Vistet i Sunderbyn, ett komplement till vårdavdelningarna på Sunderby sjukhus som strävar efter en hälsofrämjande miljö för att uppmuntra läkning undersökts (Norrbottens läns landsting, 2015). Syftet är att få en inblick hur patienthotellet har skapat en Arbetsgrupp, undersöka hur sammansättningen av Arbetsgruppen bidragit till arbetsmotivation, samt undersöka vad de anställda på patienthotellet motiverades av. Arbetet baseras på 11 intervjuer; verksamhetschef, sjuksköterskor, undersköterskor och servicemedarbetare ingår.

Denna uppsats försöker besvara vad som kännetecknar och orsakar konflikter i en Arbetsgrupp. Området var omfattande avseende litteraturen och vi har valt att ta fram de bitar som var vanligast på den arbetsplats vi besökte. Uppsatsen är en kvalitativ undersökning.Undersökningen är genomförd på ett callcenter i Närke och vi djupintervjuade sex kommunikatörer för att få en bra bild av vad som dels orsakat men också kännetecknat konflikter i deras Arbetsgrupp. Det framkom att det fanns flera orsaker. Bland annat togs det upp att kommunikationen brast mellan kollegorna och ledningen, en del skapade egna regler och rutiner för hur man skulle utföra arbetet vilket ledde till förbistringar hos andra, vidare påtalades att det var svårt att ha ett informellt ledarskap och ingen formell i Arbetsgruppen.Det fanns flera kännetecken på konflikter också.

ProblemAtt generera kreativa idéer i grupp kan anses vara en omöjlig uppgift när en Arbetsgrupp är homogen där divergent tänkande saknas. Då veckomöten är identiska och innehåller upprepande processer i form av att samma dagordning repeteras, anser författarna att nya metoder är nödvändiga för att nya idéer ska träda fram.SyfteFörfattarna vill undersöka om en stegvis förändring i Arbetsgruppens veckomötes rutiner kan öka antal idéer/ förslag som Arbetsgruppen genererar fram. Tanken är att ge produktionsledaren ett verktyg som denne kan använda sig av när gruppen ska generera fram lösningar till arbetsrelaterade problem. MetodMetoden i arbetet är en systematisk observation, det vill säga att flera observatörer studerar flera individers beteende med en specifik instruktion. Instruktionen anger vilka händelser som observeras. Instruktionen i detta arbete är studiens syfte som undersöker Arbetsgruppens idégenerering.

Vänskapsrelationer inom arbetslivet är ett utbrett fenomen, men för att utföra ett arbete korrekt är dessa relationer inte nödvändiga. Därför syftar denna studie att öka förståelsen för sociala relationers betydelse på arbetsplatser och varför vänskap uppkommer i en liten Arbetsgrupp på ett fastighetsbolag i Sydsverige. Studien analyserar också varför vänskapen uppkommer genom att undersöka vad vänskapen har för betydelse för arbetstagarnas välbefinnande, arbetsförmåga och formella roller.Studien är kvalitativ och sex intervjuer samt två deltagande observationer har genomförts i den undersökta Arbetsgruppen. Studiens vetenskapsteoretiska ansats är hermeneutiken, vilket innebär att den är baserad på informanternas subjektiva upplevelser och därefter tolkningarna av dem. Fastighetsbolaget där materialinsamlingen utfördes har en struktur som kan liknas vid en pyramid med en topp och en bas.