I föreliggande uppsats kommer ledarens upplevelse av kommunikationen till sina medarbetare att belysas. Studien bygger på fenomenologisk ansats och det är den egna upplevelsen av lärandet som ligger till grund i undersökningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur en kvinnlig respektive manlig ledare upplever kommunikationen med en homogen Arbetsgrupp av motsatt kön, samt att studera vad ledarna lärt sig i kommunikationen med sina medarbetare. De frågeställningar som kommer att ligga för grund i studien är hur de kvinnliga respektive manliga ledarna upplever att de kommunicerar med sina medarbetare då det är en manlig eller kvinnlig arbetsmiljö. Likaså vad kvinnliga ledare i en manlig arbetsmiljö respektive manliga ledare i en kvinnlig arbetsmiljö har lärt sig i kommunikationen med sina medarbetare.

Syftet med denna studie a?r att beskriva hur chefer introducerar nya medarbetare och hur detta påverkar socialiseringen in i en organisation och Arbetsgrupp. Studien är uppdelat i två teoretiska teman; de hårda formella delarna av en introduktion och de mjuka den socialisering som sker. Detta är en kvalitativ studie och resultatet är baserat på sju intervjuer med chefer och de dokument som tillhör introduktionen. Resultatet tyder på att vikten vid en introduktion ligger på arbetsuppgifter, trygghet och sammanhanget av organisationen.

I föreliggande uppsats kommer ledarens upplevelse av kommunikationen till sina medarbetare att belysas. Studien bygger på fenomenologisk ansats och det är den egna upplevelsen av lärandet som ligger till grund i undersökningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur en kvinnlig respektive manlig ledare upplever kommunikationen med en homogen Arbetsgrupp av motsatt kön, samt att studera vad ledarna lärt sig i kommunikationen med sina medarbetare. De frågeställningar som kommer att ligga för grund i studien är hur de kvinnliga respektive manliga ledarna upplever att de kommunicerar med sina medarbetare då det är en manlig eller kvinnlig arbetsmiljö. Likaså vad kvinnliga ledare i en manlig arbetsmiljö respektive manliga ledare i en kvinnlig arbetsmiljö har lärt sig i kommunikationen med sina medarbetare.

Inom sociala verksamheter som äldreomsorg och handikappomsorg lägger enhetscheferna mycket tid på konflikthantering i sina Arbetsgrupper. En konflikt i en Arbetsgrupp är viktig att lösa direkt annars är risken stor att konflikten blir svår att lösa. En konflikt som inte blir löst leder till att personalen tappar arbetsglädje och energi i sitt arbete och brukarna/kunderna kan bli lidande i förlängningen. Syftet med denna studie var därför att öka kunskapen och erfarenheten om konflikthantering ur enhetschefers perspektiv inom äldreomsorgen och handikappomsorgen. I uppsatsen har följande frågor hanterats:Vilka typer av konflikter uppstår vanligen i en Arbetsgrupp?Hur reflekterar enhetscheferna över hur konflikter uppstår?Hur beskriver enhetscheferna att de hanterar konflikter?För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ metod använts.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka förhållandet mellan organisationskultur och organisationsstruktur samt att försöka se vilken inverkan detta har på personalhantering, ledarskap och produktivitet. För att undersöka detta har kvalitativa semistrukturerade intervjuer använts, och undersökningsobjekten har bestått av en finansavdelning samt en callcenteravdelning inom ett och samma företag. Tidigare forskning visar att organisationskultur är en viktig faktor när det kommer till att skapa samhörighet i en Arbetsgrupp och även att få en Arbetsgrupp att arbeta i linje med företagets mål. Forskning visar även att olika former av organisationsstruktur bidrar till skillnader i hur arbeten utformas, hur mycket ansvar som läggs på personalen samt hur arbetsuppgifter delegeras. Det beskrivs även hur företag som präglas av en struktur som ger personalen frihet under ansvar, ett stort mått av lyhördhet samt bra kommunikation, ofta har en mer delaktig och produktiv arbetskraft.

Syftet med denna studie a?r att beskriva hur chefer introducerar nya medarbetare och hur detta påverkar socialiseringen in i en organisation och Arbetsgrupp. Studien är uppdelat i två teoretiska teman; de hårda formella delarna av en introduktion och de mjuka den socialisering som sker. Detta är en kvalitativ studie och resultatet är baserat på sju intervjuer med chefer och de dokument som tillhör introduktionen. Resultatet tyder på att vikten vid en introduktion ligger på arbetsuppgifter, trygghet och sammanhanget av organisationen.

Grupper har blivit ett allt vanligare sätt för organisationer att arbeta. Gruppernas prestationer baseras på medlemmarnas förmåga att producera det som organisationen eftersträvar. Alla individer i gruppen är unika och bidrar till gruppens framgång genom sina egenskaper och sin kompetens. Trots det vida nyttjandet av grupper inom organisationer finns det i skrivande stund en kunskapslucka när det kommer till kartläggning av relationen mellan personlighet, ledarskapsstil och ledande Arbetsgrupper. Syftet med projektarbetet är att analysera diversitet inom en skogsindustriell ledningsgrupp med avseende på djupgående faktorer.

Syftet med uppsatsen var att undersöka familjerättssekreterarnas syn på små barns (0-3 år) anknytning till föräldrarna då dessa separerar samt hur familjerättssekreterarna arbetar kring detta. Undersökningen tog formen av en fokusgruppsintervju med en Arbetsgrupp vid en familjerätt i södra Sverige. Resultatet visar att deltagarna anser att det finns en ny ung föräldragrupp som har ett starkt rättviseperspektiv och därför vill dela barnen lika vid en separation. Följderna av ett tidigt växelvis boende är ännu inte belagda, vilket gör det svårt för familjerättssekreterarna att ha en tydlig ståndpunkt i frågan då de möter klienter eller skriver utredningar till tingsrätten..

Previous research has shown that the psychosocial work environment and leadership have a significant influence on the employees work satisfaction. Still there is much to explore regarding the employees experiences about these two subjects. A qualitative approach was used in this study to increase the understanding of the employee´s experience of psychosocial work environment and leaders role affecting it. Eight semi structured interviews were carried out at two organizations with four interviews in each place. The data was transcribed and a meaning concentration analysis was conducted.

Syftet   med   studien   är   att   undersöka   hur   anställda   på   en   statlig   myndighet   upplever   säkerhetsarbetet,   säkerhetsnivån,   samt   om   de   anställda   upplever   ett   säkerhetsklimat.   Insamling   av   data   har   skett   genom   semi-­??strukturerade   intervjuer   med   sex   stycken   anställda   på   en   statlig   myndighet.   För   analys   av   insamlad   data   har   teorier   om   organisationskultur  och  symbolisk  interaktionism  använts,  samt  ett   ramverk   som   integrerar   säkerhetskultur   och   säkerhetsklimat   med   Scheins   tre   kulturella   nivåer   En   diskussion   om   när   människor   i   olika  Arbetsgrupper  skapar  olika  klimat,  tar  upp  problematiken,  när   en   Arbetsgrupp   värderar   och   har   andra   attityder   gentemot   säkerhetsarbetet   och   säkerhetsnivån,   än   andra   Arbetsgrupper.   Resultatet   tyder   på   att   Arbetsgrupper   har   skiljande   upplevelser   av   säkerhetsarbetet   och   säkerhetsnivån   på   arbetsplatsen,   och   visar   på   möjligheten  av  flera  säkerhetsklimat  i  organisationen. .

Frågor kring kön och sexualitet har satts högre upp på dagordningen i moderna organisationer. Trots det är sexualitet en eftersatt forskningsfråga inom organisationsteori. Den queerteoretiska forskningsskolan utgår ifrån ifrågasättandet av synen på heterosexualiteten som naturlig och självklar. Normen definierar könen som binära motsatser. Syftet med studien var att genom deltagande observationer undersöka hur iscensättandet av kön och heterosexualitet gick till i Arbetsgruppen.

Mitt syfte med det här arbetet har varit att beskriva hur en svensk grundskola arbetar med att förebygga mobbning och hur arbetet upplevs av lärare och elever. Data har jag samllat in genom att intervjua så kallade elevskyddsombud, lärare och elever. Den skola om jag studerat har valt att bilda en Arbetsgrupp mot mobbning, där det ingår 6 stycken personer som arbetar på skolan. Medlemmarna i vuxengruppen mot mobbning fungerar som handledre åt de två elevskyddsombud som finns i varje klass på skolan. Elevskyddsombudens huvuduppgift är att vara uppmärksamma på om det förekommer mobbning och i så fall rapportera det till sin handledare.

Att utföra ett arbete väl är viktigt för de flesta. Hur vet individen att han eller hon presterat bra?  Återkoppling till den egna prestationen kan ske på olika sätt. En väl utförd prestation kan upplevas på olika sätt, både av den presterande och av de som befinner sig i närheten, samt även ge konsekvenser för fortsatt lärande och utveckling i arbetet. Forskning visar att feedback fyller en viktig funktion för lärandet samt ökar tron på den egna prestationsförmågan.

Syftet med studien var att undersöka om det finns samband mellan arbetstrivsel och personlighet samt arbetstrivsel och kvaliteten på sociala relationer i arbetet. För att mäta arbetstrivseln och sociala relationer på arbetet formulerades sex frågor som var avsedda att mäta i vilken grad deltagarna trivdes på arbetet och hur de trivdes i sin Arbetsgrupp. För att mäta personlighet användes Ten-Item Personality Inventory som är ett personlighetstest utvecklat utifrån femfaktormodellen som innefattar fem olika personlighetsdrag. Det insamlade datamaterialet bestod av 57 besvarade enkäter från undersköterskor på tre kommunala arbetsplatser. Resultatet visade på ett signifikant positivt samband mellan arbetstrivsel och sociala relationer på arbetet.

Huvudsyftet med denna kvalitativa studie är att, med hjälp av pedagogiskt drama som metod, utveckla en Arbetsgrupp inom handikappomsorgen i Östra Göinge kommun. Som underlag för att ta reda på gruppens utvecklingsbehov svarade gruppmedlemmarna på en enkät med öppna frågor. Av denna framgick att gruppens kommunikation och arbetsklimat är deras främstautvecklingsbehov. Kommunikation och arbetsklimat är faktorer som både kan ha en positiv och negativ inverkan på organisationer. I syfte att utveckla behoven genomfördes, vid tre tillfällen, olika former av gruppövningar med gruppen.