Arbetsgruppen på arbetsplatsen har fått en ökad betydelse i kunskaps- och tjänstesamhällets framväxt. Många har dock upplevt Arbetsgrupper som fungerar mindre bra. I en kvalitativ intervjustudie beskrevs de faktorer som upplevs viktiga för att en Arbetsgrupp ska fungera väl. Dessa kan beskrivas enligt följande: Vid tillsättning av Arbetsgrupper bör tydlighet råda kring mål och uppgift. Ett tillåtande klimat och motivationshöjande faktorer har betydelse.

Företag brukar ge ut övergripande mål och arbetsbeskrivningar, det vill säga funktionella roller, till sin personal. Dock är det lätt hänt att individer och grupper kan finna andra mål och roller, vilket kan leda till att Arbetsgruppens medlemmar strävar åt olika håll. Vårt syfte är således att analysera vilka mål och roller individen kan ha i en Arbetsgrupp samt hur detta kan påverka individen och samarbetet inom gruppen. Den metod vi har tillämpat grundar sig i en kvalitativ ansats, då det är fördelaktigt inom studier av arbetsmiljö, roller och gruppers vanor och beteenden. Vi har således observerat en Arbetsgrupp och dess kommunikation samt genomfört intervjuer med nyckelpersoner.

Vi hade en föreställning om att det ibland kan vara svårt att som ledare i en Arbetsgrupp skapa tillit samt effektivitet. Detta fångade vårt intresse och gjorde att vi närmare ville studera två arbetsledare och deras respektive Arbetsgrupper gällande effektivitet, tillit samt ledarskap. Vårt syfte med undersökningen var att undersöka vilka ledarskapsfaktorer som kan inverka för att stärka tilliten och effektiviteten i en Arbetsgrupp. För att besvara syftet med undersökningen togs följande problemformulering fram:Vilka ledarskapsfaktorer kan stärka tilliten och effektiviteten i en Arbetsgrupp?Utifrån uppsatsens syfte och problemformulering genomfördes två kvalitativa intervjuer med de två utvalda arbetsledarna, samt att en kvantitativ enkätundersökning genomfördes i de två arbetsledarnas respektive Arbetsgrupper.Vårt resultat visar i huvudsak att det är anpassning efter situation och kontext, förmågan att frångå personliga intressen och istället se till det kollektiva intresset, flexibilitet och uppmärksamhet på Arbetsgruppens behov och önskemål, samt stöd genom tillgänglighet som är de ledarskapsfaktorer som kan stärka tilliten och effektiviteten i en Arbetsgrupp..

Syftet med den här undersökningen är att studera vilken relation som finns mellan sammanhållning och motivation, prestation och kommunikation i en Arbetsgrupp. För att undersöka detta har vi utgått ifrån två frågeställningar: vilken relation finns mellan gruppsammanhållningen och individens upplevelse av prestation och motivation i ett IT-företag? och vilken relation finns mellan gruppsammanhållning och kommunikation? Vi har svarat på våra frågeställningar utifrån nio semistrukturerade intervjuer gjorda i en Arbetsgrupp på företaget Hewlett-Packard (HP) i Göteborg. Resultatet vi har fått fram genom intervjuerna har sedan analyserats utifrån relevanta, socialpsykologiska teorier och vi har i vår uppsats kommit fram till att sammanhållningen i stor utsträckning påverkar de enskilda individernas motivation, prestation och kommunikation. Vi har även kommit fram till att motivation, prestation och kommunikation i sin tur påverkar hur sammanhållningen utvecklas..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en liten Arbetsgrupp på nio individer, belägen på en liten ort, påverkas av en arbetskamrats plötsliga avhopp till följd av en oegentlig handling. Fallet undersöks genom att utröna om, och i så fall hur, det lilla samhället sett genom begreppsparet Gemeinschaft och Gesellschaft har haft någon betydelse för Arbetsgruppens reaktioner och handlingar efter gruppmedlemmens avhopp. Undersökningen genomfördes med hjälp av enskilda kvalitativa intervjuer med Arbetsgruppen. Det genomfördes även en gruppintervju med utgångspunkt i resultaten från de enskilda intervjuerna diskuterades. Resultaten från undersökningen visade att gruppen kännetecknas av en stark familjekänsla, där tilliten och samhället har stor betydelse för gruppens karaktär.

På ett vis är grupper för organisationen vad elden var för våra förfäder, om de förstås och används rätt, utgör de anmärkningsvärt kraftfulla och flexibla verktyg: om de missförstås eller används felaktigt blir de destruktiva krafter. Likt elden kan grupper skapas eller uppstå spontant, och i likhet med elden är de farligast när de ignoreras. Syftet med uppsatsen är att identifiera förbättringsområden inom en organisations verksamhet som ska prioriteras, där ett förbättringsområde ska vidarutvecklas inom ett projekt. Det förbättringsområde som valts är att analysera hur den administrativa enheten kan bli en dynamiskt fungerande Arbetsgrupp samt att ta fram verktyg och strategier för hur det ska gå till utifrån målen:1)      Vad medarbetarna upplever är bra2)      Vad medarbetarna kan utveckla3)      Hur gruppen kan arbeta vidare som gruppsamt för att få svar på mina inledningsfrågor: vilka faktorer påverkar att jag som människa/medarbetare känner att jag tillhör en Arbetsgrupp som når resultat och är en del av min helhet? Vad är det gruppen behöver för att kunna uppnå effekten av att vara en väl fungerande och dynamisk Arbetsgrupp. För att uppnå syftet och målet har en fallstudie genomförts där samtliga medarbetare i den administrativa enheten har fått besvara en enkät/frågeformulär vid ett gemensamt tillfälle. Enkäten har bestått av både öppna och fasta frågor och utgör kvalitativ forskning.

Ett centralt tema och det viktigaste verktyget i människors sociala samspel är kommunikation. Uppsatsens titel är ett citat från en av informanterna och beskriver ämnet som behandlas i denna C/D uppsats, kommunikation i Arbetsgrupper. Denna undersökning är en fallstudie vid ett kommunalt äldreboende i Norrbotten. Studien avser att studera en Arbetsgrupp som arbetat tillsammans i ett par månader och som är i sin första fas i utvecklingen. De håller på att utforma arbetssätt, arbetsrutiner och relationer.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur konflikthanteringsarbetet fungerar vid SSAB i Luleå samt om mål och strategier för detsamma förmedlas på ett sätt som motiverar medarbetarna att arbeta målinriktat med konflikthantering. Examensarbetet fokuserar endast på mellanmänskliga konflikter inom en specifik Arbetsgrupp. Genom abduktiv metod där halvstrukturerade intervjuer utgjorde en grund för en enkätundersökning till medarbetarna, besvarades frågorna: Hur upplever medarbetarna att konflikthanteringen fungerar? Är SSAB:s mål och strategier förmedlade på ett sätt som främjar medarbetarnas motivation att arbeta målinriktat med konflikthanteringen? Resultatet visade att SSAB inte har några mål eller strategier för konflikthantering som är gemensamt för hela organisationen. Ansvarig chef vid den Arbetsgrupp som var mål för undersökningen visade sig ha en målsättning med konflikthanteringen samt en strategi för hur arbetet ska genomföras.

SammanfattningStudien syftade till att få en djupare förståelse för hur personal inom äldreomsorgen upplever effekterna av ett kvalitetsarbete. Studien hade följande frågeställningar:? Hur beskriver personalen kvalitetsarbetet och effekterna av detta?? Hur ter sig arbetssituationen med fokus på Arbetsgrupp och delaktighet efter det genomförda kvalitetsarbetet?För att besvara frågorna utgick intervjun från tre teman, kvalitetsarbete, delaktighet och Arbetsgrupp. Vår vetenskapsfilosofiska utgångspunkt har varit hermeneutisk och resultatet av intervjuerna har analyserats utifrån humanistisk teori, systemteori samt Angelöws teori om förändringsarbete i organisationer.Studien visar att det har varit viktigt för personalen att få vara delaktig i kvalitetsarbetet och att detta motiverade och inspirerade dem. Vidare visade studien att personalen upplever att Arbetsgruppen har blivit mer öppen och tillåtande samt att den stress som de tidigare upplevt minskat och att arbetsglädjen har ökat.

Studien behandlar hur tilliten inom Arbetsgrupper påverkas av hur medarbetarna inom dessa upplever organisationens kontrollmiljö. Hur kontrollmiljön påverkar tilliten inom Arbetsgrupper har inte studerats tidigare, varpå det skapades en teoretisk syntes utifrån tidigare forskning och tre etablerade teorier för kontrollmiljö, tillit och motivation. För att studera kontrollmiljöns inverkan på tilliten inom Arbetsgrupper, delades först en enkät ut till medarbetarna inom två Arbetsgrupper på ett svenskt byggföretag. Enkäten hade som syfte att fånga medarbetarnas upplevelser av kontrollmiljön inom organisationen. Efter att enkäten hade delats ut, intervjuades flertalet medarbetare inom Arbetsgrupperna, för att se hur den samlade upplevelsen av kontrollmiljön relaterade till tilliten inom dessa.

Syftet med föreliggande studie är att ur ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka vilka upplevelser inhyrd personal har på ett visst företag beroende på vilken Arbetsgrupp de tillhör. I studien har vi utgått från en kvalitativ metod med nio semistrukturerade intervjuer där urvalet bestod av fem manliga informanter och fyra kvinnliga. Resultatet visar att det finns övervägande positiva upplevelser av att arbeta som inhyrd på det aktuella företaget där sociala relationer och ett gott bemötande är viktiga orsaker till dessa.  Resultatet visar även på skillnader i upplevelser hos den inhyrda personalen beroende på vilken Arbetsgrupp de tillhör och vilka grupprocesser som utspelar sig inom denna. Resultatet har vi sedan analyserat med hjälp av ett flertal teoretiker; Moira von Wright, Johan Asplund, Norbert Elias, Georg Simmel, Susan A. Wheelan och Abraham Maslow.

Banverket Produktion har alltid varit en manligt homogen och ?etniskt svensk? arbetsplats men då organisationen genomgår ett generationsskifte har det funnits ett stort behov av nyanställningar. Därtill startades projektet 20-10-10 med viljan att rekrytera tidigare underrepresenterade grupper, kvinnor och personer med en annan etnisk bakgrund än svensk. Studien har genomförts i samarbete med Banverket Produktion då där fanns ett behov att undersöka normaliteten och inkluderande och exkluderande värden. Detta utgör syftet med studien och det ska även undersökas om och hur kön och etnicitet konstrueras i en Arbetsgrupp i organisationen.

Syfte och frågeställningarDet övergripande syftet är att ta reda på om fitness applikationer kan bidra till ökad fysiskaktivitet hos en Arbetsgrupp anställda på en svensk myndighet.- Hur fysiskt aktiva är personerna i en Arbetsgrupp på en svensk myndighet?- Är personerna i Arbetsgruppen tillfredsställda med deras fysiska aktivitetsgrad?- Hur många personer i Arbetsgruppen använder fitness applikationer samt vilka kvalitéer hosapplikationen anser de har störst påverkan/är mest motiverande?- Finns det någon könsskillnad vad gäller användandet?- Har applikationen gjort att personerna i Arbetsgruppen vill fortsätta med fysisk aktivitet?MetodEn tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats användes och en elektronisk enkätundersökning gjordes för att få frågeställningarna besvarade. Enkäten skickades ut till anställda på en svensk myndighet. 39 personer deltog varav åldersspannet var 24-46 år. De anställda fick besvara frågor om deras fysiska aktivitetsnivå, om de har eller har haft en fitness applikation.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka betydelsen av en kurs för cheferna i ledarskapsutveckling för medarbetarna på ett större industriföretag i Sverige. Huruvida medarbetarnas arbetstrivsel utifrån självskattning av områden för prestation, Arbetsgrupp, individ, arbetssituation, samt ledarskap skiljer sig mellan före en genomförd ledarskapsutbildning, direkt efter, och vid en ettårs uppföljning.Då rådata från mätningarna år 2010 och 2011 inte fanns tillgängliga, utan måste rekonstrueras från procentsammanställningar av svar och information om hur många som svarat på de olika påståendena (57 st.), analyserades svaren till varje enskilt påstående med en envägsvariansanalys med mellanpersonsdesign och år som oberoendevariabel.Resultatet indikerade att ledarskapsutveckling bidragit till positiva effekter för medarbetarnas självskattning inom områdena för prestation, individ, arbetssituation och främst inom området för ledarskap, där 13 av 15 påstående visade på signifikanta skillnader. Inom området Arbetsgrupp visade dock ingen signifikans. Vidare var syftet att studera om ledarskapsutveckling även bidragit till ökad produktivitet. För att kunna se skillnader i maxprestationen mellan år 2010 och 2011 användes ett t-test.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka betydelsen av en kurs för cheferna i ledarskapsutveckling för medarbetarna på ett större industriföretag i Sverige. Huruvida medarbetarnas arbetstrivsel utifrån självskattning av områden för prestation, Arbetsgrupp, individ, arbetssituation, samt ledarskap skiljer sig mellan före en genomförd ledarskapsutbildning, direkt efter, och vid en ettårs uppföljning.Då rådata från mätningarna år 2010 och 2011 inte fanns tillgängliga, utan måste rekonstrueras från procentsammanställningar av svar och information om hur många som svarat på de olika påståendena (57 st.), analyserades svaren till varje enskilt påstående med en envägsvariansanalys med mellanpersonsdesign och år som oberoendevariabel.Resultatet indikerade att ledarskapsutveckling bidragit till positiva effekter för medarbetarnas självskattning inom områdena för prestation, individ, arbetssituation och främst inom området för ledarskap, där 13 av 15 påstående visade på signifikanta skillnader. Inom området Arbetsgrupp visade dock ingen signifikans. Vidare var syftet att studera om ledarskapsutveckling även bidragit till ökad produktivitet. För att kunna se skillnader i maxprestationen mellan år 2010 och 2011 användes ett t-test.