Statistik frÄn Arbetsmiljöverket visar att arbetsskador orsakade av stress ökar.I FolkhÀlsorapport frÄn 2001 kan man lÀsa att anstÀllda inom kommuner och landsting har haft en sÀrskilt negativ hÀlsoutveckling under 1990-talet. Ett ökat antal omorganisationer, ofta i kombination med besparingar och neddragning av personal torde ha bidragit till vissa former av ohÀlsa. LÀrare och personal inom vÄrd och omsorg har troligen upplevt de största förÀndringarna, eftersom man bytt arbetsgivare. VÄrd- och omsorgspersonal har delvis bytt till halvprivat verksamhet. Vissa har gÄtt frÄn landstings- till primÀrkommunala anstÀllningar.

Bemanningsföretagen har sedan legaliseringen 1993 fÄtt fÀste pÄ den svenska arbetsmarknaden. Bemanningsbranschen innebÀr en förÀndring av det traditionella anstÀllningsförhÄllandet som vanligtvis Àr tvÄpartsrelation till att bli en trepartsrelation. Det har skapat viss problematik, dÄ arbetsrÀttslig lagstiftning frÀmst Àr anpassad efter den tvÄpartsrelation som Ànnu anses vanligast. Den reglering som styr arbetsmiljöfrÄgor Àr frÀmst Arbetsmiljölagen, vilken kom till dÄ trepartsförhÄllande var frÀmmande för den svenska arbetsmarknaden. DÀrmed vÀcktes frÄgan om vilken aktör som bÀr arbetsmiljöansvaret vid uthyrning av arbetskraft samt om arbetsmiljöansvaret skiljer sig vid anlitandet av entreprenad.Syftet blir dÀrför att, genom den rÀttsdogmatiska metoden, utreda gÀllande rÀtt och dÀrigenom fÄ djupare förstÄelse för komplexiteten kring Àmnet.

Byggbranschen Àr en av de mest könssegregerade branscherna pÄ den svenska arbetsmarknaden, vilket innebÀr att mÀn och kvinnor Äterfinns inom olika yrkesgrupper och dÀrmed har olika möjligheter och villkor. Prognoser berÀknar demografiska förÀndringar de nÀrmsta femtio Ären och ett krympande arbetskraftutbud av individer i arbetsför Älder. DÀrmed blir det allt viktigare för arbetsgivare att utforma hÄllbara HR-strategier och en strategi som kan hjÀlpa dem i den hÄrda konkurrensen kring en krympande arbetskraft Àr Employer Branding. Begreppet myntades 1996 av Tim Ambler och Simon Barrow och grundtanken Àr att marknadsföra företaget som den bÀsta arbetsplatsen att arbeta pÄ, bÄde mot anstÀllda och arbetssökande.Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur tre företag inom byggindustrin anvÀnder sig av Employer Branding, samt hur strategin anvÀnds för att anstÀlla kvinnor. Genom min studie vill jag ocksÄ synliggöra den horisontella könssegregering som finns i byggindustrin.

Studien undersöker olika fastighetsmÀklarprogram i Sverige och om valet av högskola eller universitet pÄverkar framtida arbetstillfÀllen. Bedömer framtida arbetsgivare studenterna efter högskola och universitet samt lÀngden pÄ fastighetsmÀklarutbildningen?I Sverige Àr det den statliga myndigheten FastighetsmÀklarnÀmnden (FMN) som kontrollerar, utbildar, informerar och registrerar fastighetsmÀklare. FMN har tagit fram de formella utbildnings- och praktikkrav som krÀvs för en registrering till fastighetsmÀklare.Utbildningskravet Àr satt till minst 120 högskolepoÀng, vilket motsvarar tvÄ Ärs högskolestudier vid ett utbildningsinstitut som har av FMN godkÀnt fastighetsmÀklarprogram.I studien granskas de högskolor och universitet som erbjuder fastighetsmÀklarprogram om 120 högskolepoÀng respektive 180 högskolepoÀng. AvgrÀnsningen i studien har satts till fastighetsmÀklarprogram som inriktar sig mot fastighetsförmedling och fastighetsvetenskap.

Vi som a?r fo?rfattare a?r ba?da fo?dda och uppvuxna i eller runt omkring Falkenberg. Vi har pa? sa? vis av erfarenhet sett och under va?ra a?r pa? studie- och yrkesva?gledarutbildningen analyserat Falkenbergs ungdomars kulturella upplevelser och fo?rha?llningssa?tt gentemot att flytta ifra?n hemstaden fo?r sa?va?l studier som arbete. Fo?r ett a?r sedan skrev vi va?r B-uppsats med fokus pa? ungdomar i Falkenbergs tankar om ett liv utanfo?r hemstaden.

PÄ senare tid har estetiken blivit en allt viktigare faktor nÀr butikskedjor ska förmedla sinaerbjudanden till konsumenten, kedjan mÄste representeras pÄ ett bra sÀtt. HÀr har personalensroll fÄtt allt större utrymme och betydelse för att kunden ska fÄ en positiv helhetsupplevelseav butiken. Personalen ska representera kedjan och vad denna stÄr för pÄ ett, för kunden,fördelaktigt sÀtt. Personalens framtoning har dÀrmed hamnat mer och mer i fokus undersenare tid. Kraven pÄ sökandes framtoning frÄn arbetsgivare vid anstÀllningar ökar och harblivit mer utförliga och omfattande, och hemelektronikbranschen Àr inget undantag.

Bemanningsverksamheten blir allt mer omfattande pÄ arbetsmarknaden och dÀrför fanns det behov av att göra en rÀttslig utredning gÀllande rÀttigheter respektive skyldigheter för arbets-tagare, uppdragsgivare och bemanningsföretag. I januari 2013 trÀdde en ny uthyrningslag i kraft, med syfte att implementera EU:s Bemanningsdirektiv. Med anledning av den nya lagen ansÄgs det aktuellt att skapa en uppdaterad framstÀllning av de rÀttsliga omstÀndigheter som rÄder inom bemanningsverksamheten. Entreprenörsverksamheten har exkluderats frÄn fram-stÀllningen för att den inte gÀller arbetskraftsuthyrning, och omfattas sedermera inte heller av den nya Uthyrningslagen. I denna rÀttsdogmatiska utredning har en historisk bakgrund till de olika omrÄdena redovisats, för att skapa en överblick av rÀttsomrÄdets utveckling.

SammanfattningSyftet med uppsatsen var att undersöka hur omvÄrdarens yrkesuppdrag belyses i dels styrdokument och dels i texter av forskare. Avsikten var ocksÄ att genom en jÀmförelse av dessa texter studera om de krav och förvÀntningar som stÀlls pÄ omvÄrdaren stÀmmer överens mellan skola och arbetsliv. Vad omvÄrdaren ska lÀra, hur och varför Àr ytterligare aspekter som behandlats. Studien bygger pÄ en dokumentanalys av Ätta avhandlingar, tvÄ artiklar, en rapport och tvÄ styrdokument. Vid analysen av texterna har en framarbetad analysmodell anvÀnts som verktyg för att utröna vad omvÄrdaren enligt dessa texter ska kunna för yrket ifrÄga.

Syftet med studien var att fördjupa mina kunskaper om validering pÄ omvÄrdnadsprogrammet inom nÄgra vuxenutbildningsorganisationer. Validering som begrepp har funnits ett tag i landet, men har nu blivit mer aktuellt sedan vuxenutbildningar runt om i Sverige har börjat anvÀnda det som ett kursutbud till det ordinarie omvÄrdnadsprogrammet. Validering bestÄr av olika processer som information, sjÀlvskattning, bedömning för att senare mynna ut i studier pÄ det ordinarie omvÄrdnadsprogrammet, individuella studier eller flexibla studier.Den 1 juli 2011 infördes en ny gymnasiereform Gy 2011 (Skolverket). För vuxenutbildningen kommer en ny utbildningsreform, VUX 2012, att gÀlla frÄn och med 1 juli 2012 och i den kommer validering att ingÄ som en rÀttighet för vuxenstuderande och skyldighet för vuxenutbildare. Politiker, arbetsgivare och samhÀllet i stort efterfrÄgar det dÄ det Àr ett underlÀttande för individer med erfarenhet inom vÄrd och omsorg att snabbare fÄ en utbildning inom omrÄdet, och en ekonomisk samhÀllsvinst dÄ individer inte behöver vara borta under lÄng tid för att fÄ en utbildning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur det kommer sig att kvinnor gjort ett otraditionellt yrkesval och sökt sig till en stÄlindustri samt vad som pÄverkar deras upplevelse av arbetet. Vi var intresserade av att fÄ en ökad kunskap och förstÄelse dÄ det finns lite dokumentation om företeelsen samt att förvÀntade yrkesval utifrÄn kön blir ett hinder för bÄde individen och arbetsmarknaden. Studien har genomförts pÄ ett, av lÄng tradition, mansdominerat företag inom stÄlbranschen; Uddeholm Tooling, Hagfors. Genom intervjuer med tillsvidareanstÀllda kvinnor pÄ kollektivsidan har data till denna kvalitativa studie insamlats. En grundlÀggande faktor till kvinnornas yrkesval som framtrÀder, Àr att det funnits faktorer under deras uppvÀxt och i vuxen Älder som fungerat som förebilder eller haft en stödjande funktion för yrkesvalet.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utreda revisionsberÀttelsens betydelse vid bankernas kreditgivning. Dessutom har vi undersökt hur banker förhÄller sig till en oren revisionsberÀttelse i kreditprövningsprocessen.Metod: Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod i vÄr empiriska undersökning genom intervjuer med banker. DÀrutöver har vi anvÀnts oss av sekundÀrdata i form av böcker, databaser och artiklar för att fÄ en djupare förstÄelse i Àmnet.Teori: I den teoretiska referensramen har vi först berört olika lagar och begrepp och dÀrefter samlat teorier för att förstÄ revisionen och revisionsberÀttelsen. Efter det har vi gÄtt över till kapitalmarknaden och hur bankernas kreditprövningsprocess gÄr till. Vi har beskrivit olika teorier om riskbedömning, beslutsprocessen och relationer vid kreditgivning.

AbstractTitel:Employer Branding: En studie av ?The Employer Brand Mix?NivÄ:C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare:Hannan Mohammed SeragHandledare:Jens Eklinder Frick & Jonas MolinDatum:2014Bakgrund & syfte:Allt fler företag konkurrerar med varandra för att attrahera ochbehÄlla rÀtt personal. Det resulterar i att företag börja rikta sitt fokus pÄ sinanuvarande och potentiella medarbetare.Ur denna bakgrund har begreppet EmployerBranding trÀtt fram inom marknadsföring. Konceptet Employer Branding gÄr ut pÄ attstÀrka ett företags arbetsgivarvarumÀrke för att attrahera och behÄlla de mesttalangfulla medarbetarna.Barrow och Mosley (2005) har skapat modellen ?The Employer Brand Mix? för atthjÀlpa ett företag att bli en attraktiv arbetsgivare.

Tidigare forskning visar att bristen pa? ingenjo?rer tvingar fo?retag och organisationer att utforma nya strategier fo?r att sa?rskilja sig som arbetsgivare. Syftet med strategierna a?r att attrahera kompetent personal. Ett sa?tt att attrahera personal a?r att kartla?gga ansta?lldas och potentiella arbetstagares motivationsfaktorer fo?r att utforma ett medarbetarlo?fte.

SammanfattningEftersom mÀnniskor befinner sig till stor del av sin vakna tid pÄ arbetsplatsen har denna blivit en viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete. Studier visar hur viktigt det Àr för företag att ha friska och hÀlsosamma medarbetare. HÀlsa Àr en förutsÀttning för ett sunt arbetsliv. En god hÀlsa och vÀlmÄende ökar prestationen och bör dÀrmed betraktas som en resurs av arbetsgivare. Det har blivit alltmer vanligt att utforma policys kring hÀlsofrÀmjande arbete pÄ arbetsplatser.

ÖvergĂ„ngen mellan gymnasiesĂ€rskolan och arbetslivet Ă€r det undersökningsproblem som fokuseras i denna studie. Syftet Ă€r att studera olika aktörers uppfattningar om samverkan mellan skola och arbetsliv. Skolan, StudievĂ€gledare, Kommunen, Arbetsförmedlingen och FörsĂ€kringskassan har alla del i denna process. Hur samverkar man kring elever som gĂ„r ut gymnasiesĂ€rskolans nationella program för att möjliggöra att de kan nĂ„, fĂ„ och behĂ„lla ett arbete?För att analysera det empiriska materialet har anvĂ€nts Nirjes normaliseringsprincip och Antonssons studie om stödets betydelse i allmĂ€nhet och metoden supported employment i synnerhet.Jag har valt en fenomenografisk orienterad studie med mĂ„lsĂ€ttningen att fĂ„ en förstĂ„else för hur skolan och de olika aktörerna tolkar sitt uppdrag ? att förbereda och möjliggöra för eleverna att fĂ„ ett arbete.