SmÄföretagen kan ses som en viktig del av samhÀllsekonomin i Sverige dÄ de utgör 98 procent av Sveriges företag. Deras överlevnad kan dÀrför vara betydelsefull, bl.a. som arbetsgivare. Men vilka Àr dÄ dessa smÄföretagare: Àr det möjligt att se dem som jÀmförbara homogena grupper av individer i homogena branscher? Vi har dÀrför i denna studie undersökt vilka dessa smÄföretagare Àr i en homogen bransch som plastindustribranschen och hur smÄföretagarna verkar i sitt företagande.

Alla arbetsgivare har enligt lag ett huvudansvar för arbetsmiljön. Arbetsgivaren ska vidta alla ÄtgÀrder som behövs för att arbetstagaren inte utsÀtts för ohÀlsa och olycksfall i arbetet. Ledningssystem för arbetsmiljö Àr en lagstadgad skyldighet för alla som bedriver nÄgon form av verksamhet. Vattenfall AB Vattenkraft Àr sedan Är 2001 certifierat enligt AFS 2001:1, Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete. Som Àgare av flertalet större dammar har Vattenkraftkoncernen efter nya krav och riktlinjer kring dammsÀkerhet fattat ett beslut angÄende förstÀrkningsÄtgÀrder pÄ dammar med allvarliga brottskonsekvenser.

SammanfattningSyftet med denna studie var att söka samband mellan upplevd stress och sjÀlvtillit hos kvinnor i arbetsrelaterade situationer. FrÄgestÀllning: Finns det ett samband mellan upplevd stress och sjÀlvtillit hos kvinnor i arbetsrelaterade situationer? VÄr hypotes var att det finns ett samband mellan en kvinnas upplevda stress och sjÀlvtillit i arbetsrelaterade situationer.För vÄr undersökning krÀvdes att vi kan mÀta tvÄ variabler; stressnivÄ och sjÀlvtillit hos en individ. Vi har genomfört en kvantitativ studie dÀr vi har anvÀnt oss av en webbaserad enkÀt. Vi har valt att studera yrkesverksamma kvinnor och har tillfrÄgat 100 kvinnor som alla har nÄgon form av relation till oss.

De flesta mÀnniskor tillbringar idag en stor del av sitt liv pÄ arbetet. Eftersom ett av dagens huvudmÄl intas pÄ arbetsplatsen Àr det av stor betydelse för individens hÀlsa att denna uppfyller önskemÄl och riktlinjer för en god och hÀlsosam mÄltid. ArbetsmÄltiden Àr en möjlig ÄterhÀmtande paus under arbetet och det Àr viktigt att den fyller flera viktiga funktioner bÄde sociala och fysiologiska. ArbetsmÄltidens kvalitativa helhet Àr angelÀgen för bÄde arbetsgivare och individ dÄ den troligtvis pÄverkar bÄde prestation och arbetshÀlsa. Genom att prioritera attraktiva och nÀringsriktiga mÄltider pÄ arbetet ökar förmodligen tillfredsstÀllelsen hos de anstÀllda.

ABSTRAKTTitel: Autonomi vs. Kontroll. - Hur ser det ut pÄ Samhall?NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Thomas Christiansson & Per Fredrik TranfeldtHandledare: Dr Jonas KÄgströmDatum: Juni 2011Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av SDT (Self- Determination Theory) undersöka om de anstÀllda upplever sin arbetsplats som autonom eller kontrollerad. GrundförutsÀttningen för att kunna fÄ en anstÀllning pÄ Samhall Àr att man har enfunktionsnedsÀttning.

Prognostisering av makroekonomiska variabler Àr betydelsefullt för mÄnga individer i en ekonomi, inte enbart för politiska beslutsfattare. Samtliga beslut som tas i ekonomiska sammanhang grundar sig pÄ vÄra framtida förvÀntningar om variablerna och kommer stÀndigt att vara förknippade med osÀkerhet eftersom framtiden obönhörligen Àr oviss. För att underlÀtta beslutsfattande Àr det dÀrmed nödvÀndigt att vidareutveckla metoder för att generera prognoser som Àr sÄ tillförlitliga och rÀttvisande som möjligt. Bland de viktigare prognoserna Àr de som visar framtida inflationsförvÀntningar eftersom dessa tillsammans med den faktiska inflationen pÄverkar hur Riksbanken sÀtter styrrÀntan. InflationsnivÄn och förvÀntningar pÄ denna Àr nÄgot som pÄverkar sÄvÀl relationen arbetsgivare- arbetstagare som relationen lÄngivare- lÄntagare.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om prognostisering av den svenska inflationen kan förbÀttras dels genom att anvÀnda ett mÄtt pÄ BNP-gap som förklarande variabel, dels genom att tillÀmpa en metod för interceptjustering.

Att attrahera topptalanger till sin organisation och skapa en trivsam och utmanande arbetsmiljö Àr nÄgot som har blivit allt viktigare. Den nya generationens medarbetare har helt andra prioriteringar nÀr det kommer till att vÀlja arbetsplats. Det handlar inte lÀngre om vad den arbetssökande har att erbjuda organisationen, utan snarare tvÀrtom stÀller sig mÄnga frÄgan, vad har organisationen att erbjuda mig?För att möta dessa behov mÄste organisationerna se till att ha en strategi för att attrahera och behÄlla medarbetarna. Strategin om Employer Branding handlar om att skapa ett starkt varumÀrke som arbetsgivare och se till att organisationen blir attraktiv och drar till sig medarbetare med rÀtt kompetens.

Pajala kommun har under en lÄng tid brottats med minskande befolkning och dess följder. PÄ senare Är har det blivit kÀnt att det förekommer malmförekomster i byn Kaunisvaara utanför Pajala tÀtort och dÀrmed har företaget Northland Resources AB etablerat sig i kommunen. Utvecklingen har dÀrmed vÀnt otroligt snabbt, frÄn en mycket lÄng negativ trend till inflyttning och positiv stÀmning. Det Àr nu kritiskt för kommunen att de klarar av att rida pÄ framgÄngsvÄgen och bland annat producera nya bostÀder för att inte gÄ miste om chansen att öka befolkningsantalet. Idag har flera arbetsgivare med koppling till gruvverksamheten arbetsscheman som liknar eller Àr renodlat fly-in-fly-out, vilket innebÀr en intensiv period pÄ arbetsplatsen följt av en ledigperiod pÄ hemmaplan.

Den hÀr studien bygger pÄ semistrukturerad intervjuer med förestÄndare inom förÀldrakooperativa daghem för att analysera vad styrformen har för pÄverkan pÄ ledarskapet och hur detta utövas. Bakgrunden till studien Àr en undran i varför förestÄndare uppfattar relationen till förÀldrar inom den förÀldrakooperativa barnomsorgen som problematisk. Det grundlÀggande antagandet utgÄr dÀrmed ifrÄn att sjÀlva organisationsformen med dess styrning utgör ett pedagogiskt problem dÀr frÄgor som roller, makt och social identitet blir aktuellt i utövandet av ledarskapet. Studien har visat att sÄvÀl förestÄndare som förÀldrar innehar multipla roller. Detta leder inledningsvis till problem för förestÄndaren som fÄr svÄrigheter med att lÀsa av olika sammanhang och vad som förvÀntas av dem.

Detta examensarbete pÄ kandidatnivÄ har sin utgÄngspunkt i den vÀlfÀrdstatliga utmaningen som Sverige och de flesta utvecklade lÀnder stÄr inför i form av en Äldrande befolkning. Det gör att vi i framtiden kommer vara tvungna att arbeta allt högre upp i Äldrarna. Idag lÀmnar mÄnga arbetslivet redan kring 65 Ärs Älder, trots att det Àr ekonomiskt gynnsamt för dem att fortsÀtta arbeta. Tanken med studien har varit att genom fem halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer utforska hur Àldre kvinnor inom vÄrdyrken ser pÄ sin arbetssituation, yrkesmÀssiga sjÀlvbild och framtidsutsikter. Studien har visat att dessa Àr intimt förknippade med varandra och tillsammans ger en möjlig förklaring till varför alla fem planerar lÀmna arbetslivet inom nÄgra Är.

I Indien Àr skillnaderna mellan pojkar och flickor pÄtagliga. Pojkarna ska försörja familjen nÀr de blir vuxna, medan flickor ska giftas bort, ibland lÄngt innan de har blivit vuxna. Detta mÀrks tydligt pÄ skillnaden i kvantitet skolgÄng som de fÄr. Pojkars skolgÄng prioriteras framför flickors och för bara nÄgra Är sedan skilde det över 20 procentenheter mellan lÀs- och skrivkunniga kvinnor och mÀn. Det har visserligen blivit bÀttre pÄ senare Är, större och större andel flickor fÄr börja skolan, men det Àr ÀndÄ fortfarande betydligt fler pojkar Àn flickor som skrivs in i skolan varje Är.

Genom ett samarbete mellan offentliga arbetsgivare i VÀstsverige har ett nÀtverk för samverkan kring ledarskap i offentlig verksamhet skapats. NÀtverket driver bland annat ett mentorskapsprogram för chefer pÄ höga chefspositioner inom de olika offentliga organisationerna. Syftet med denna studie Àr att undersöka nÀtverkets Mentorskapsprogram ur ett deltagarperspektiv. För det första syftar studien till att utreda huruvida mentorer och adepter upplever att Mentorskapsprogrammet har haft betydelse för deras egen ledarskapsutveckling och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Utöver detta undersöker studien deltagarnas uppfattning om huruvida Mentorskapsprogrammet pÄverkar de egna organisationerna och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt.

Vi lever lÀngre, Àr friskare och bÄde kan och vill jobba lÀngre. Företagen och organisationer stÄr inför ett ökande kompetensbehov. Vi inledde denna studie med tro och övertygelse om att en del av företagen skulle kunna utnyttja Àldre medarbetare för att tÀcka en del av sina kompetens- och resursbehov. Vi önskade identifiera en del av de möjligheter och problem företag eller organisationer har och visa pÄ goda exempel som fler företag eller organisationer skulle kunna ha glÀdje av.Vi har i studien tagit del av statistik, teori och praktiska exempel frÄn olika företag som beskrivits pÄ olika sÀtt i rapporter och artiklar. Vi har genom att intervjua tio (10) olika företag och organisationer funnit att det faktiskt förekommer ett mer utbrett Age Management arbete Àn vad vi hade förestÀllt oss, arbetsgivare ser allt mer till kompetens hos en person och allt mindre till Älder.Vi har funnit att Älder förstÀrks genom attityder, att "bli gammal" upptÀcks inte automatiskt av en enskild person, ofta Àr det omgivning, arbetskamrater eller erbjudanden om seniorboenden vid 55 Är som gör en person uppmÀrksam pÄ att denne nu betraktas som "Àldre".

Med anledning av intensifieringen av de stridigheter som uppstod i Somalia i början av 1990-talet flydde nĂ€rmare en miljon mĂ€nniskor landet och undan krisen. BĂ„de i den amerikanska delstaten Minnesota och i Östergötlands lĂ€n i Sverige har antalet somalier sammantaget ökat. Hur gruppen klarat sig pĂ„ arbetsmarknaden i respektive region skiljer sig betydligt dĂ„ andelen arbetande somalier i Minnesota Ă€r betydligt högre Ă€n i Östergötland. Uppsatsen syftar till att kartlĂ€gga arbetsmarknadssituationen för utrikes födda somalier i Östergötland samt att redovisa effekterna av den svenska arbetsmarknadens funktionssĂ€tt pĂ„ den hĂ€r gruppen genom en jĂ€mförelse med hur det förhĂ„ller sig i Minnesota.De bĂ„da populationerna i respektive region liknar varandra pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt Ă€ven om de till antalet Ă€r betydligt fler i Minnesota. Graden av formell utbildning Ă€r generellt sett lĂ„g och mĂ„nga somalier Ă€r vid ankomsten analfabeter, det har observerats att somalier i Minnesota möjligen har en nĂ„got högre utbildningsnivĂ„ Ă€n de i Östergötland vilket kan förklara en del av skillnaden i sysselsĂ€ttningsgrad.

Att attrahera topptalanger till sin organisation och skapa en trivsam och utmanande arbetsmiljö Àr nÄgot som har blivit allt viktigare. Den nya generationens medarbetare har helt andra prioriteringar nÀr det kommer till att vÀlja arbetsplats. Det handlar inte lÀngre om vad den arbetssökande har att erbjuda organisationen, utan snarare tvÀrtom stÀller sig mÄnga frÄgan, vad har organisationen att erbjuda mig?För att möta dessa behov mÄste organisationerna se till att ha en strategi för att attrahera och behÄlla medarbetarna. Strategin om Employer Branding handlar om att skapa ett starkt varumÀrke som arbetsgivare och se till att organisationen blir attraktiv och drar till sig medarbetare med rÀtt kompetens.