Studiet undersöker kompetensutvecklings möjligheter för bemanningskonsulter. Intresset Àr stort i att ta reda pÄ vilka kompetensutvecklingsmöjligheter finns och om bemanningskonsulter har tillgÄng till dem möjligheterna. Intresset finns Àven i hur bemanningskonsulterna sjÀlva uppleva deras utvecklingsmöjligheter och anstÀllningsbarhet, jÀmfört med kundföretagens egna anstÀllda. Undersökningen gjordes genom att intervjua nÄgra av bemanningskonsulter som Àr pÄ en lÄngtids uppdrag hos ett kundföretag inom bilindustrin, samt nÄgra av kundföretagets egna anstÀllda som fick sin anstÀllning pÄ kundföretaget efter att har varit konsulter pÄ uppdrag hos det kundföretaget. En jÀmförelse gjordes sedan mellan bemanningskonsulter och företagets egna anstÀllda för att undersöker hur de upplever sina respektive kompetensutveckling.

Sammanfattning Bakgrund. Stamning Àr en talstörning som vanligtvis karaktÀriseras av repetitioner, förlÀngningar och blockeringar. Dessa symtom kan ge negativa psykosociala följder hos den stammande, sÄsom undvikanden av kommunikativa vardagssituationer (KVS). Inom forskning rÄder det brist pÄ studier om hur ungdomar som stammar upplever KVS i en svensk kontext, varför det Àr betydelsefullt att genomföra en studie i omrÄdet.Syfte. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur ungdomar som stammar upplever olika KVS.

LÄngvarig smÀrta Àe en subjektiv förnimmelse och dolt för andra utom den drabbade. Att leva med lÄngvarig smÀrta innebÀr begrÀnsningar för kvinnor som lever med smÀrtan och den pÄverkar livets alla delar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser att leva med lÄngvarig smÀrta. Studien Àr baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar som pulicerades mellan Ären 2000 och 2006. Artiklarna Àr analyserade med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats.Analysen resulterade i fyra kategorier: Att bli bemött med misstroende, Att familjerelationerna förÀndras,Att tvingas kompromissa och förÀndra och Att söka förklaringar och möta framtiden.

Vi valde att i vÄr uppsats behandla Àmnet gÄva och vÄrt syfte var att definiera vad som Àr en gÄva, bÄde civilrÀttsligt och skatterÀttsligt. Vi har anvÀnt oss av den traditionella juridiska metoden och utgÄtt frÄn den rÀttsdogmatiska ansatsen. PÄ senare tid har man konstaterat att det inte finns nÄgot enhetligt sÀtt att definiera gÄva i alla civilrÀttsliga sammanhang, utan det beror pÄ i vilken situation transaktionen sker. Dock Äterkommer tre olika rekvisit hos transaktioner som kan anses vara gÄva. Dessa Àr förmögenhetsöverföring, frivillighet och gÄvoavsikt.Begreppet gÄva Àr hÀmtat frÄn civilrÀtten och den civilrÀttsliga definitionen fÄr betydelse Àven för skatterÀtten.

Den skillnad som finns i sysselsÀttningsgrad mellan svenskar och invandrare pÄ arbetsmarknaden kan förklaras pÄ olika sÀtt. En förklaring Àr att arbetsgivare upplever en osÀkerhet kring invandrares kompetens vilket kan leda till statistisk diskriminering i anstÀllningsförfarandet. Förekomsten av osÀkerhet och statistisk diskriminering var bakgrunden till att Svenskt NÀringsliv 2003 tog initiativ till skapandet av den arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrden prova-pÄ-plats. Denna ÄtgÀrd syftar till att eliminera den osÀkerhet som rör invandrares kompetens och dÀrmed Àven till att förbÀttra integrationen av invandrare pÄ arbetsmarknaden. I syfte att undersöka om ÄtgÀrden verkligen kan förÀndra invandrares situation pÄ arbetsmarknaden till det bÀttre har vi gjort en uppföljning av ÄtgÀrden.

Verksamheter som bedriver effektivt Systematiskt Arbetsmiljöarbete (SAM) har visats ha friskare ochnöjdare arbetstagare, bÀttre anseende, och större monetÀra framgÄngar, Àn verksamheter som inte gördet. Det saknas emellertid förstÄelse för vilka arbets- eller förhÄllningssÀtt som bidrar eller leder till attvissa verksamheter lyckas bedriva SAM effektivt. Hitintills har fallstudier fokuserat pÄ hur SAM bedrivsi sin helhet eller pÄ vilka brister som finns, oavsett om företaget bedriver SAM effektivt eller inte. Kortsagt saknas relevant underlag. I detta arbete studeras en verksamhet inom ÀldrevÄrden (ett yrke medöverlag bristande arbetsmiljö och stort behov av effektivt SAM) som bedriver effektivt SAM, i syfte attförstÄ hur och varför de har lyckats.

Som en följd av generationsvÀxlingen kommer chefspositioner i arbetslivet att ersÀttas av yngre generationer. Med bakgrund av detta Àr syftet med denna studie att undersöka och skapa förstÄelse för unga chefers förestÀllningar om och förhÄllningssÀtt till arbete ocharbetsliv. Detta inom aspekter som arbetsförhÄllanden, krav, ung i chefsrollen samt förhÄllandet mellan arbetsliv och privatliv. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sju informanter. Urvalsmetoden var ett snöbollsurval.Studien visar att unga chefers arbetsförhÄllanden innebÀr stressiga arbetsdagar med mÄnga arbetsuppgifter.

Industribranschen har idag vissa problem med att attrahera kompetent arbetskraft. Arbetet med att bygga ett starkt Employer Brand har dÀrför blivit allt viktigare. AnvÀndandet av sociala medier har ökat och detta skapar nya möjligheter för företag att marknadsföra sig. FrÄgan Àr dock om företagen anvÀnder denna möjlighet i sitt arbete med Employer Branding. Syftet med denna studie var att undersöka hur industriföretag arbetar med Employer Branding genom sociala medier.

Enligt en analys som gjordes av RiksförsÀkringsverket Är 2002 har man konstaterat att av de lÄngtidssjukskrivna sÄ fick Är 2000 tre procent diagnosen utbrÀndhet. Trenden var dÄ ocksÄ stigande. Sjukdomen kan orsaka stora konsekvenser för arbetsgivare i form av bÄde kostnader, uteblivna prestationer och kompetensförlust. Jag har dÀrför tyckt de angelÀget att ta reda pÄ vilka ÄtgÀrder som en organisation kan anvÀnda sig av för att förebygga arbetsorsakad utbrÀndhet bland personalen och Àven att se om det finns olika arbetsmiljöförhÄllanden som kan vara orsak till att anstÀllda blir utbrÀnda. Detta Àr ocksÄ mitt syfte med uppsatsens studie som Àr upplagd som en hermeneutiskt inriktad litteraturstudie.

Detta examensarbete har utförts under hösten 2004 vid LuleÄ tekniska universitet. Undersökningen har inriktats pÄ arbetsmiljöfrÄgor vid VA- avdelningen pÄ Tekniska förvaltningen i LuleÄ kommun gentemot kommunens ledningssystem för Miljö, Arbetsmiljö och JÀmstÀlldhet (MAJ). Vid Tekniska förvaltningen har arbetet med att införa MAJ nyligen startat. Hittills har dock en delegationsordning angÄende ansvar och uppgifter enligt MAJ upprÀttats. En implementering av ett ledningssystem Àr en förÀndring som stÀller stora krav pÄ anstÀlldas möjlighet till delaktighet och deras möjlighet att pÄverka detta arbete.

Studien har genom en kvalitativ fallstudie pÄ Karlstads kommuns projekt om attstarta sitt employer branding beskrivit hur employer branding kan bedrivas i projektform.Employer branding handlar om hur företag och offentliga organisationerkan arbeta med sitt varumÀrke som arbetsgivare gentemot sina nuvarande ochframtida anstÀllda. Genom sex halvstrukturerade intervjuer med projektbestÀllare,projektledare och projektdeltagare framkom att projektets resultat har varit lyckat.Vi har genom denna studie kommit fram till följande slutsatser:1. Att arbetet skedde i projektform signalerade att uppgiften var viktig för organisationen,vilket skapade effektivitet i arbetet och underlÀttade för enhetssamarbete.Inga nackdelar med att arbeta i projektform kunde hittas.2. Projektarbetsformen kan ha varit en förutsÀttning för att Karlstads kommunsemployer branding skulle lyckas och fÄ spridning ut i organisationen. Genom attde lyckades fÄ förankring visade man inför hela organisationen att employer brandingÀr ett viktigt omrÄde att arbeta aktivt med, men förankringen bidrar ocksÄ tillatt förÀndringen inte gÄr för fort.3.

Denna kvalitativa uppsats har studerat hur ett företag i Mellansverige arbetar med att internt vara en attraktiv arbetsgivare. Vidare har uppsatsen identifierat att företagets vÀrderingar har en viktig betydelse för det interna arbetet med employer branding. Företagets grundlÀggande vÀrderingar benÀmns kÀrnvÀrden och Àr nÄgot som genomsyrar hela verksamheten. PÄ grund av att företaget lÀgger stor vikt vid sina kÀrnvÀrden var vi intresserade av att ta reda pÄ hur företaget arbetar med dessa. Vi identifierade att företaget anvÀnder sig av olika kÀrnvÀrden internt och externt och ville dÀrför undersöka om detta skapade nÄgra problem för personalen.

Bakgrund: En tredjedel av den yrkesverksamma befolkningen i USA och de Europeiska lÀnderna arbetar skift. Merparten av alla sjuksköterskor arbetar skift under nÄgon period av yrkeslivet. Skiftarbete inom vÄrden kan inte likstÀllas med industriella yrken pÄ grund av patientansvaret. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur sjuksköterskor upplever aspekter relaterade till skiftarbete samt om detta pÄverkar patientsÀkerheten.  Metod: PrimÀrkÀllor i form av vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl och Pubmed med hjÀlp av relevanta vedertagna söktermer.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.

Bakgrund: En tredjedel av den yrkesverksamma befolkningen i USA och de Europeiska lÀnderna arbetar skift. Merparten av alla sjuksköterskor arbetar skift under nÄgon period av yrkeslivet. Skiftarbete inom vÄrden kan inte likstÀllas med industriella yrken pÄ grund av patientansvaret. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur sjuksköterskor upplever aspekter relaterade till skiftarbete samt om detta pÄverkar patientsÀkerheten.  Metod: PrimÀrkÀllor i form av vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl och Pubmed med hjÀlp av relevanta vedertagna söktermer.