67-Ärsregeln Äterfinns i 32 a § LAS och innebÀr att en arbetstagare har rÀtt att behÄlla sin anstÀllning fram till 67 Ärs Älder. Efter 67 Ärs Älder Àr det arbetsgivaren som avgör om arbetstagaren fÄr behÄlla sin anstÀllning eller om anstÀllningen avslutas.Regeln blev uppmÀrksammad genom ett fall frÄn tingsrÀtten som genom överklagande hamnat hos AD. En anstÀlld, vars anstÀllning upphörde vid 67 Ärs Älder, ansÄg att regeln utgjorde Äldersdiskriminering enligt arbetslivsdirektivet. AD ansÄg att de frÄgor som tingsrÀtten hÀnsköt till EU-domstolen var relevanta och att frÄgan om 67-Ärsregeln strider mot EU-rÀtten kvarstÄr.För att avgöra om 67-Ärsregeln Àr förenlig med EU-rÀtten mÄste arbetslivsdirektivet vara tillÀmpligt. Arbetslivsdirektivet Àr tillÀmpligt om regeln rör exempelvis anstÀllningens lÀngd.

I Sverige har rÀtten att vidta stridsÄtgÀrder funnits under lÄng tid. Arbetsgivar- och arbetstagarparterna har kunnat ta till alla lagliga medel för att uppnÄ sitt syfte sÄ lÀnge kraven för rÀttigheten Àr uppfylld. Uppsatsen utreder frÄgan huruvida det nu skett en förÀndring av stridsrÀtten nÀr det kommer till proportionen pÄ den samma. Inom EU:s unionsrÀtt tillÀmpas ofta den sÄ kallade proportionalitetsprincipen vilken ocksÄ tillÀmpas pÄ andra omrÄden i den svenska rÀtten. NÀr det gÀller omrÄdet arbetsrÀtt och speciellt förhÄllandet mellan parterna pÄ arbetsmarknaden har principen inte kommit att slÄ igenom dÀr istÀllet den ?svenska modellen? lÀnge tillÀmpats.

NackbesvÀr Àr vanligt förekommande vid datorarbete. StÄende datorarbete har i visats ha en gynnsam effekt pÄ nackbesvÀr. Nackflexion kan ge en ökad belastning pÄ nacken. Syftet med studien var att jÀmföra flexion i nacken vid sittande och stÄende datorarbete för personer som utför datorarbete under en stor del av dagen i sitt ordinarie arbete.Sammanlagt tio personer, Ätta kvinnor och tvÄ mÀn, som arbetar pÄ en företagshÀlsovÄrd deltog i studien. De arbetade med datorarbete i vÀxel, kundservice, sjukvÄrdsrÄdgivning eller sjuk och frisktjÀnst (en tjÀnst dÀr arbetsgivare fÄr hjÀlp att hantera sjuk och friskanmÀlningar, sammanstÀllning av sjukskrivningsstatistik samt med rÄdgivning till sjukskrivna).

Med start den första juli 2007 halverades arbetsgivaravgiften för ungdomar som vid Ärets ingÄng fyllt 18 med inte 25 Är för att underlÀtta för dessa att ta sig in pÄ arbetsmarknaden. UtifrÄn detta Àr syftet med uppsatsen att undersöka huruvida detaljhandelns arbetsgivare anstÀller fler ungdomar som vid Ärets ingÄng fyllt 18 men inte 25 Är som en direkt följd av arbetsgivaravgiftssÀnkningen. För att kunna undersöka detta har vi framför allt tittat nÀrmre pÄ propositionen (2006/07:84) som lagen bygger pÄ samt remissvaren pÄ denna. DÀrutöver har vi ocksÄ tagit in en proposition frÄn 2008 dÀr regeringen föreslÄr en utvidgning av Äldersintervallet och en kraftigare nedsÀttning av arbetsgivaravgiften samt tidigare forskning. Undersökningen har utförts genom en kvalitativ studie dÀr Ätta personer inom detaljhandeln har intervjuats.

 Bakgrund: I de flesta företag och organisationer finns det idag nÄgon form av belöningssystem som har till syfte att motivera anstÀllda till att prestera goda resultat men ocksÄ att göra företaget till en bÄde framgÄngsrik och attraktiv arbetsgivare. Belöningar kan vara av olika slag, materiella, immateriella, individuella, kollektiva, omedelbara eller lÄngsiktiga. Företag och marknaders förutsÀttningar kan Àndras under konjunkturnedgÄngar vilket pÄverkar företagens mÄlsÀttningar och strategier.Syfte: Syftet med denna studie Àr att analysera hur företag anpassar sitt belöningssystem för att motivera sina anstÀllda under konjunkturnedgÄngar.Metod: Studie Àr genomförd med kvalitativ forskningsmetod med en induktiv forskningsansats. Studien har genomförts av en semi?strukturerad intervjumetod dÄ vi intervjuade fyra chefer frÄn fyra olika företag.Slutsats: företagen vÀljer sitt belöningssystem av strategiskt syfte för att pÄverka relationen mellan företag och anstÀllda.

Denna studie handlar om GN-industris kollektiva belöningssystem som de en gÄng har haft samt hur de motiverar sina anstÀllda att stanna kvar inom företaget. Med belöningssystem innebÀr att frÀmja och motivera de anstÀllda att arbeta mot gemensamma mÄl. Idag anvÀnder sig företaget av fast mÄnadslön och tÀnker inte införa nÄgot bonussystem pÄ vÀldigt lÀnge. Det kollektiva bonussystemet misslyckades, eftersom det inte skapade motivation hos de anstÀllda. I dagslÀget riktas det mer diskussioner kring yttre belöningar, medan inre belöningar bara nÀmns i förbifarten.

Facebook Àr vÀrldens mest erkÀnda sociala medium med störst marknadsandel och flest anvÀndare. NÀstintill 70% av 16-25-Äringar i Sverige Àr dagligen aktiva pÄ Facebook. I dagens samhÀlle har vi en delad identitet med en sÄ kallad offline- och online-identitet. Det blir allt viktigare att utveckla sin online-identitet pÄ sociala medier, som exempelvis pÄ Facebook. Ett sÀtt att utveckla sin online-identitet Àr att dela personlig information.

Bakgrund: Attityder gentemot funktionsnedsÀttning grundar sig historiskt sett i samhÀllets förÀndring och kunskap. Attitydbegreppet utgÄr i examensarbetet frÄn Theory of planned behavior, dÀr bakomliggande faktorer leder handling. En hörselnedsÀttning Àr en dold oftast kronisk funktionsnedsÀttning. Svensk lagstiftning reglerar rÀttigheter och skyldigheter i arbetslivet för inblandade aktörer. Personen med hörselnedsÀttning bearbetar sin situation i tre skeenden i en livsomstÀllningsprocess.Syfte: Genom integrativ litteraturstudie kartlÀgga attityder personer med hörselnedsÀttning möter i arbetslivet och personens eget förhÄllande till sin hörselnedsÀttning.Metod: InnehÄllsanalys av 13 skandinaviska undersökningar, dÀr hörselnedsÀttning ingÄr.

Bakgrund: En tredjedel av den yrkesverksamma befolkningen i USA och de Europeiska lÀnderna arbetar skift. Merparten av alla sjuksköterskor arbetar skift under nÄgon period av yrkeslivet. Skiftarbete inom vÄrden kan inte likstÀllas med industriella yrken pÄ grund av patientansvaret. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur sjuksköterskor upplever aspekter relaterade till skiftarbete samt om detta pÄverkar patientsÀkerheten.  Metod: PrimÀrkÀllor i form av vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl och Pubmed med hjÀlp av relevanta vedertagna söktermer.

Inledning och bakgrund: Klimatet pÄ arbetsmarknaden Àr hÄrt i dag pÄ grund av en rÄdande lÄgkonjunktur och det blir allt viktigare för arbetssökande inom den konkurrenskraftiga arbetsmarknaden att bygga upp sitt personliga varumÀrke med egenskaper som ger positiva associationer.Syfte: Att kvantifiera de egenskaper som förmedlats i platsannonser för att kunna ge riktlinjer om vilka egenskaper som oftast förekom och dÀrmed blir viktiga för arbetssökande att se över och bygga upp i deras personliga varumÀrke samt göra en jÀmförelse av resultatet mellan olika yrkesomrÄden.Genomförande: För att uppfylla studiens syfte har en kvantitativ innehÄllsanalys genomförts pÄ ett urval platsannonser frÄn Arbetsförmedlingens hemsida för att fÄ fram de personliga egenskaper som har angetts som önskemÄl.Resultat: Resultatet visar att de oftast förekommande önskemÄlen hos arbetsgivarna om vad de arbetssökandes personliga varumÀrke ska innehÄlla Àr att personen kan visa sig sjÀlvstÀndig och sjÀlvgÄende. Beroende pÄ yrkesomrÄde finns det sedan olika önskemÄl hos arbetsgivarna. Det nÀst vanligaste önskemÄlet hos arbetsgivare totalt sett Àr att personen kan uppvisa att denne Àr en lagspelare och besitter en god samarbetsförmÄga. Om personen söker arbete inom kultur, media och design ska denne vara kreativ, initiativrik och idérik. Detta skiljer sig mot en person som arbetar inom ekonomi, administration och juridik.

Denna studie bygger pÄ sju invandrarungdomars förestÀllningar om möjligheter och svÄrigheter pÄ den svenska arbetsmarknaden. I fokus för studien stÄr sÀrskilt ungdomarnas berÀttelser om de vÀgval de gjort, som de stÄr inför och som de skulle vilja göra, nÀr det gÀller att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. Med hjÀlp av en semistrukturerad intervjuguide utfördes intervjuer med ungdomarna varpÄ dessa analyserades och tolkades i enlighet med meningskoncentreringsprincipen. Det teoretiska ramverk som anvÀnts för att tolka och analysera ungdomarnas berÀttelser har legat i led med Pierre Bourdieus habitusbegrepp och praktiskt sinne, kapitalbegreppen samt sekundÀra karaktÀristika. Resultatet visar att det finns ett driv hos ungdomarna att arbeta men att de kÀnner sig motarbetade och förbisedda pÄ arbetsmarknaden.

Studiet undersöker kompetensutvecklings möjligheter för bemanningskonsulter. Intresset Àr stort i att ta reda pÄ vilka kompetensutvecklingsmöjligheter finns och om bemanningskonsulter har tillgÄng till dem möjligheterna. Intresset finns Àven i hur bemanningskonsulterna sjÀlva uppleva deras utvecklingsmöjligheter och anstÀllningsbarhet, jÀmfört med kundföretagens egna anstÀllda. Undersökningen gjordes genom att intervjua nÄgra av bemanningskonsulter som Àr pÄ en lÄngtids uppdrag hos ett kundföretag inom bilindustrin, samt nÄgra av kundföretagets egna anstÀllda som fick sin anstÀllning pÄ kundföretaget efter att har varit konsulter pÄ uppdrag hos det kundföretaget. En jÀmförelse gjordes sedan mellan bemanningskonsulter och företagets egna anstÀllda för att undersöker hur de upplever sina respektive kompetensutveckling.

Medlingsinstitutets roll och funktionSyftet med uppsatsen Àr att undersöka vad medlingsinstitutet har för roll i arbetstvister. Vad Àr medlingsinstitutets befogenheter i tvister och vad har institutet för medel att lösa den uppkomna tvisten. UtifrÄn institutets befogenheter blir syftet att ta reda pÄ vad arbetsgivare/organisationer har för skyldigheter i en uppkommen tvist gentemot medlingsinstitutet.Syftet med uppsatsen Àr ocksÄ att undersöka vad medlingsinstitutet gör för att uppnÄ en mer jÀmstÀlld lönebildning mellan könen. För att fÄ en internationell utblick i uppsatsen blir syftet att titta nÀrmare pÄ grannlandet Norge. Finns nÄgot liknande institut dÀr och vad skiljer i sÄ fall instituten Ät.Resultatet av min undersökning blev att institutet har en rad befogenheter bÄde under en tvist, men Àven innan en tvist brutit ut. Skyldigheterna för arbetsgivaren/organisationen Àr inte lika mÄnga, men hÀnger ihop med institutets befogenheter.Att institutet jobbar för en mer jÀmstÀlld löneutveckling blev ett mer överraskande resultat för mig.

Vi stÄr inför en generationsvÀxling pÄ arbetsmarknaden dÄ mÄnga av de som arbetar idag kommer att gÄ i pension inom nÄgra Är. Detta kommer att innebÀra att det blir en brist pÄ arbetskraft i vÄrt samhÀlle. Invandrare utgör idag en stor del av invÄnarna i Norrbotten och studier visar pÄ att det Àr ofta svÄrt för dem att fÄ arbete. En snabbare arbetsmarknads- etablering för invandrare skulle vara av största vikt dÄ de kommer att behövas pÄ arbetsmarknaden för att fylla det gapet som kommer att uppstÄ. UtifrÄn detta perspektiv har jag undersökt invandrares etablering pÄ arbetsmarknaden i Norrbotten.

Bakgrund: En tredjedel av den yrkesverksamma befolkningen i USA och de Europeiska lÀnderna arbetar skift. Merparten av alla sjuksköterskor arbetar skift under nÄgon period av yrkeslivet. Skiftarbete inom vÄrden kan inte likstÀllas med industriella yrken pÄ grund av patientansvaret. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur sjuksköterskor upplever aspekter relaterade till skiftarbete samt om detta pÄverkar patientsÀkerheten.  Metod: PrimÀrkÀllor i form av vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl och Pubmed med hjÀlp av relevanta vedertagna söktermer.