Utbrändhet
En litteraturstudie om åtgärdsmöjligheter
Enligt en analys som gjordes av Riksförsäkringsverket år 2002 har man konstaterat att av de långtidssjukskrivna så fick år 2000 tre procent diagnosen utbrändhet. Trenden var då också stigande. Sjukdomen kan orsaka stora konsekvenser för arbetsgivare i form av både kostnader, uteblivna prestationer och kompetensförlust. Jag har därför tyckt de angeläget att ta reda på vilka åtgärder som en organisation kan använda sig av för att förebygga arbetsorsakad utbrändhet bland personalen och även att se om det finns olika arbetsmiljöförhållanden som kan vara orsak till att anställda blir utbrända. Detta är också mitt syfte med uppsatsens studie som är upplagd som en hermeneutiskt inriktad litteraturstudie. Det har visat sig att från början engagerade medarbetare kan förvandlas till trötta individer med försämrad kognitiv kapacitet. Glädjande nog finns det systematiska metoder att undvika händelseförloppet och kunna bevara de anställdas engagemang och hälsa. Detta görs med en regelbunden personalrevideringsprocess om består av kartläggning av olika personalfaktorer som nalyseras och rapporteras. Utifrån rapporteringen tillsätter man sen arbetsgrupper för att föreslå åtgärder och vidtar även fördefinierade åtgärder som förankrats väl. Detta förebyggande arbetssätt representeras bland andra av det svenska AHAprojektet. Det skulle vara intressant att undersöka hur spritt detta sätt att arbeta förebyggande är, både vad gäller utbrändhet och hälsa i allmänhet och i vad mån organisationer över tid lyckas vidmakthålla ett sådant arbetssätt, ett framtida uppsatsämne sålunda.