Sammanfattning Stadens offentliga rum Ă€r en viktig arena för stadslivet. Detta pĂ„stĂ„ende har varit utgĂ„ngspunkten för att undersöka de fysiska förutsĂ€ttningarna i stadsrummet och vad de har för betydelse för mötet mellan mĂ€nniskor. MĂ€nniskor ska ha möjlighet att mötas i det offentliga rummet, men det behövs en anledning för att vistas dĂ€r. Det kan vara sĂ„ enkelt som att titta pĂ„ andra mĂ€nniskor, men dĂ„ mĂ„ste mĂ€nniskor vĂ€lja att uppehĂ„lla sig just pĂ„ den platsen. I examensarbetet utpekas ett antal element i den fysiska miljön som underlĂ€ttar eller försvĂ„rar möjligheten till att vistas i den offentliga miljön. En avgrĂ€nsad del av norrcity i Örebro har fungerat som studieomrĂ„de, bestĂ„ende av JĂ€rntorget, Henry Allards park och del av Storgatan. Norrcity besitter ett av Örebros ?finrum? med historiska miljöer sĂ„ som Henry Allards park med utsikt över Örebro Slott och omgivningar. Storgatan pĂ„ norrcity fungerade som Örebros shoppinggata nummer ett under första delen av 1900-talet.

RĂ€dsla och otrygghet pĂ„ offentliga platser har studerats mycket sedan början av 2000-talet och dĂ„ frĂ€mst utifrĂ„n ett jĂ€mstĂ€lldhetsperspektiv dĂ€r kvinnors upplevda otrygghet, oro och rĂ€dsla för brott har varit i fokus. Att kvinnor har varit i fokus för trygghetsforskningen Ă€r ingen slump dĂ„ kvinnor i större utstrĂ€ckning Ă€n mĂ€n historiskt har gett och ger uttryck för sin rĂ€dsla och otrygghet pĂ„ offentliga platser. Trots Sveriges strĂ€van mot ett jĂ€mstĂ€llt samhĂ€lle sĂ„ finns det fĂ„ svenska studier som tittar nĂ€rmare pĂ„ hur mĂ€n upplever otrygghet pĂ„ offentliga platser, vilket har gjort att mĂ€nnen i princip har varit exkluderade ifrĂ„n svensk trygghetsforskning och trygghetsplanering. Ämnet för uppsatsen Ă€r mĂ€ns upplevda otrygghet pĂ„ offentliga platser och syftet Ă€r att undersöka mĂ€ns upplevelser av otrygghet pĂ„ offentliga platser, vilka platser som upplevs som otrygga och varför de upplevs som otrygga, samt hur dessa platser förhĂ„ller sig till de platser dĂ€r flest brott begĂ„s. Syftet Ă€r vidare att undersöka hur kvinnor upplever de platser som mĂ€nnen har pekat ut som otrygga för att kunna dra slutsatser kring eventuella skillnader mellan mĂ€n och kvinnor i upplevelsen av otrygghet.

Slakteriverksamhet blir allt mer intressant med tanke pÄ de stÀndiga variationerna i slaktsvinspriset, en av flera stora osÀkerhetsfaktorer inom lantbruksbranschen. Genom att komplettera olika verksamheter inom animalieproduktion med ett slakteri har man möjlighet till att investera sig till en större sÀkerhet genom att man har hela produktionsledet fram till konsumenten. Syftet med projektet Àr att undersöka om det gÄr att fÄ lönsamhet i ett mindre slakteri samt vilka formella krav som stÀlls. DÀrför togs kontakt med en mindre slakteriÀgare som bedriver slakteriverksamhet lokalt i Blekinge. Denna slakteriÀgare utgör huvudkÀllan till arbetet. Det första man ska söka vid ett Àgarbyte Àr tillstÄnd. Beroende pÄ hur mycket köttprodukter du producerar ansöker du antingen till kommunen eller till Livsmedelsverket.

Mitt examensarbete har gÄtt ut pÄ att skapa en textil utsmyckning i siden, uppbyggd av mÄnga smÄ delar. Tygerna Àr fÀrgade för hand i gryta med hjÀlp av syrafÀrger och delarna Àr sydda eller klippta i tre olika bestÀmda former. Jag har efterliknat en spets med hjÀlp av en ausbrennervara som fungerar som bakgrundstyg. Utsmyckningen, som Àr tÀnkt för offentliga miljöer, Àr 3x3 meter och hÀnger frÄn taket. Inspirationen har jag hÀmtat frÄn underklÀder, gamar och ett kvartsitbrott..

Inom den offentliga sektorn har det skett stora förÀndringar vilket innebÀr att det stÀlls högre krav pÄ att mynigeterna Àr effektiva. Detta har lett till ett krav pÄ reformering inom den offentliga sektorn. Denna reformering har i sin tur lett till ett ökat intresse för olika koncept och nya ideer. Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga det balanserade styrkortets livscykel inom en offentlig organisation med fokus pÄ olika förklaringar till varför de avvecklar konceptet. För att kunna uppfylla syftet valdes polisen som fallobjekt.

detta examensarbete handlar om produktutveckling av ett golv och har gÄtt ut pÄ att ge KÀhrs trÀgolv en större scen i det offentliga rummet, dÄ frÀmst i hotellobbys. Jag har velat göra anvÀndaren uppmÀrksam pÄ materialet och dess kvalité genom att skapa ett nytt uttryck för framtiden. UtgÄngspunkten blev iden om att ta till vara pÄ det spill som blir över i dagens golvproduktionoch inspiration frÄn byggskivan OSB..

Bakgrund: Idrottsskador ?r vanliga i lagidrotter som handboll och innebandy. Trots att skadepreventionstr?ning ?r effektiv ?r f?ljsamheten ofta l?g. Spelbaserad tr?ning har visat positiva effekter p? motivation och engagemang i andra sammanhang, men hur idrottare uppfattar spelbaserad skadeprevention ?r inte unders?kt.

Vi har utvecklat och utvÀrderat en prototyp som skulle kunna anvÀndas för att tilldela könummer i den offentliga servicesektorn. Prototypen Àr utvecklad i programsprÄket Visual basic och Àr konstruerad för att kunna simulera en vanlig köautomat. Rapporten innehÄller en hel del information och betraktelser inom omrÄdet WAP, allt lagt pÄ en förklarande nivÄ. En stor del av arbetet och denna rapport Àr ocksÄ tillÀgnat implementeringen av en Perl databas. Perl har ett mycket bra stöd för de flesta databaser.

I följande studie studeras kunskapsöverföring med fokus pÄ hur tvÄ offentliga verksamheter valt att tillvarata den tysta kunskapen genom kompetensutvecklingsinsatser i form av chefsprogram. Vidare undersöker studien hur programdeltagarna motiveras att delta i programmet samt den process som kunskapsöverföringen innebÀr. Syftet med studien var att tolka och förstÄ hur den tysta kunskapen kan tillvaratas och överföras inom tvÄ offentliga verksamheter genom att studera verksamheternas kompetensutvecklingsinsatser för chefer pÄ direkt nivÄ. En chef pÄ direkt nivÄ har inte nÄgon understÀlld chef utan enbart understÀllda medarbetare. Detta utförs genom att finna likheter och skillnader mellan hur verksamheterna utformat sina chefsprogram.

?Claiming the right to space? is an argument frequently used by street artists for justifying illegal art in the public space. The public city space as a room of democracy and right to free speech is by some people considered threatened by commercial interests, and street art has become a way to demonstrate disapproval towards this. Street art is illegal and often anonymously performed in our cities. It developed in the late 1970s from the urban graffiti scene in America, and has therefore a lot in common with the graffiti movement.

Elever med varierad matematisk fo?rma?ga finner matematisk utmaning i olika sorters uppgifter. Fo?r att ge alla mo?jlighet att utmanas ha?nvisas eleverna ofta till enskild ra?kning i la?romedel, en undervisningsform som kraftigt har kritiserats bland annat fo?r att den ger litet utrymme fo?r interaktion eleverna emellan. Den ha?r studien redogo?r fo?r hur elever i heterogena elevgrupper lo?ser matematiska problem som a?r konstruerade fo?r att utmana alla gruppens elever, inklusive elever med sa?rskild matematisk fo?rma?ga.

Bakgrund: Att kunna andas ?r grundl?ggande f?r livet och k?nslan av att inte f? tillr?ckligt med syre kan skapa r?dsla och obehag. Andn?d ?r ett symtom som ?ver h?lften av alla patienter med hj?rtsvikt upplever och kan p?verka den drabbades vardag negativt och leda till en s?mre h?lsa. Att f?rebygga oh?lsa, fr?mja h?lsa och bibeh?lla h?lsa och genom omv?rdnads?tg?rder ?r ett grunduppdrag f?r sjuksk?terskan.

Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25) Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.

Grönstruktur och parker har betydelse för livsmiljön i en stad. Urbana trÀdgÄrdar och informell pÄverkan pÄ grönstrukturen Àr en allt mer vanlig syn i stÀder. Ofta tar dessa verksamheter mark i ansprÄk utan att Àgandeskap föreligger men rÀtten till marken kan med tiden förÀndras. Uppsatsen undersöker vilka motiv som ligger bakom initiativ till urbana trÀdgÄrdar genom fyra fallstudier i Berlin. Intervjuer med initiativtagare och deltagare undersöker om de urbana trÀdgÄrdarna Àr mötesplatser, hur de upplevs pÄverka sin omgivning och varför informanterna vÀljer att tillbringa tid i trÀdgÄrdarna.

Hörby centrum Àr till sin fysiska struktur vÀl sammanhÄllet med vackra och vÀlproportionerliga gaturum. Mycket av den gamla bebyggelsen finns kvar och flera viktiga historiska byggnader som kyrkan och Stora hotellet sÀtter sin prÀgel och identitet pÄ orten. Orten har dessutom expanderat ganska jÀmnt i alla riktningar vilket gör att centrum fortfarande finns mitt i Hörby. Precis som mÄnga andra orter har Hörby vÀxt fram kring ett vÀgskÀl och har genom motorfordonens framfart fÄtt ta del av bÄde den positiva och negativa energi detta tillför. Idag Àr de centrala delarna framförallt utformade för att bilarna ska ta sig fram och som gÄende och cyklist upplevs centrum bullrigt och ostrukturerat.