Syfte: Vårt syfte är att redogöra för hur nyhetskonsumtionen bland Twitter-användare har förändrats sedan de startat ett konto.Problem: De flesta tidningar har en webbupplaga som finns tillgänglig på internet och många finns även tillgängliga på sociala medier, där läsaren kan ta del av, dela med sig av och diskutera nyheter. Hur har Twitter som fenomen förändrat användarnas sätt att konsumera nyheter?Metod: Kvalitativa enkätintervjuer på internetResultat: Resultatet visar att användarnas sätt att konsumera nyheter mer eller mindre har förändrats sedan de startat konto på Twitter. De ser Twitter som en möjlighet till att få nyheter i ett flöde under dagen och kunna diskutera dessa med andra användare. De ser samtidigt Twitter som ett komplement till tidningarnas pappers- och webbupplaga, där de under dagen kan ta del av de uppdaterade nyheterna..

SammanfattningTitel: Hur pa?verkar Gerillamarknadsfo?ring Generation Y? A?mne/Kurs:  Fo?retagsekonomi - KandidatuppsatsHandledare:  Lars HaglundNyckelord: Marknadsfo?ring, Gerillamarknadsfo?ring, Generation Y, Annonsering, Word-of-mouth, Buzz- marknadsfo?ring, varuma?rkesattityd, varuma?rkesengagemang, engagemang online, kommunikation.Bakgrund: Marknadsfo?ring handlar om att skapa och utveckla lo?nsamma kundrelationer. I dagens samha?lle sa? sker marknadsfo?ring runtom omkring oss hela tiden. Pa? grund av detta har Generation Y utvecklat strategier som automatiskt sorterar bort o?verflo?dig och ono?dig information.

En vanlig orsak till brott i svetsade kolsta?lskonstruktioner kan ha?rledas till sma? sprickbildningar som uppsta?r i svetsgodset eller det omra?de av grundmaterialet som har pa?verkats strukturellt av energin fra?n svetsprocessen, a?ven kallad HAZ. Dessa sprickor uppsta?r ofta timmar eller dagar efter avslutad svetsning och beror pa? en kombination av va?te, en ha?rd och spro?d mikrostruktur och na?rvaro av spa?nningar.Fo?r att undvika dessa sprickor kan man fo?rva?rma materialet innan svetsning. Den fo?rho?jda arbetstemperaturen ger en la?ngsammare svalning vilken minskar risken fo?r martensitbildning och la?ter va?te diffundera ut fra?n svetsfo?rbandets kritiska delar.

L?nder v?rlden ?ver intresserar sig f?r hur det g?r f?r deras elever med l?sf?rm?gan, n?got som resultat i internationella m?tningar som PISA och PIRLS kan ge en indikation om. Vad som p?verkar en elevs l?sf?rm?ga ?r m?ngfacetterat. Viss forskning st?djer resonemanget kring att en elevs spr?kliga erfarenhet vid skolstart kan avg?ra hur avancerat eleven kommer att l?sa i h?gre ?rskurser.

Artificiell intelligens (AI) spelar en alltmer central roll inom v?rdsektorn och diskuteras flitigt f?r sin potential att utveckla v?rden genom f?rb?ttrad diagnostik och behandling. En ?kad anv?ndning av AI inom v?rden har potential att utveckla v?rdsektorn och vara svaret p? m?nga av de problem som h?lso- och sjukv?rden st?r inf?r. Med s?rskilt fokus p? Alzheimers sjukdom framtr?der AI som ett verktyg som kan m?jligg?ra tidigare och mer tillf?rlitliga diagnoser, vilket i f?rl?ngningen skulle kunna f?rb?ttra m?jligheterna till v?rd f?r drabbade och bidra till medicinska genombrott inom demenssjukdomar.

Syftet med studien ?r att bidra med ?kad kunskap om hur fritidshemmet kan vara en h?lsofr?mjande arena f?r eleverna med fokus p? fysiska aktiviteter. Studien har sin utg?ngspunkt i tidigare forskning som belyser problematiken kring att barn och ungas fysiska inaktivitet ?kar, vilket kan medf?ra en ?kad h?lsorisk. Forskningen visar ?ven att fysiska aktiviteter kan minska depressiva symptom och st?rka b?de koncentrationsf?rm?gan samt s?mnkvalit?n.

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

Fritidshemmens arbete med vila och rekreation befinner sig i skuggan av de ?vriga delar som ?terfinns i fritidshemmets uppdrag. ?tminstone r?der det ett forskningsgap g?llande hur l?rare i landet arbetar med dessa begrepp i praktiken. Genom v?r kvalitativa intervjustudie str?var vi efter att kunna bidra med mer underlag till forskningsf?ltet g?llande arbetsg?ngen kring vila och rekreation utifr?n ett policy enactment-teoretiskt perspektiv.

Bakgrund: Venprovtagning kan orsaka sm?rta hos barn vilket kan leda till negativa upplevelser och undvikande av v?rd i framtiden. Virtual reality (VR) ?r en ny teknik inom h?lso- och sjukv?rd som bland annat b?rjat anv?ndas som distraktion f?r barn vid venprovtagning. Syfte: Denna studie syftar till att unders?ka effekten av VR som sm?rtlindring f?r barn i samband med venprovtagning.

Studiens syfte a?r att underso?ka huruvida det finns skriftspra?kliga skillnader mellan texter skrivna inom ramen fo?r det nationella provet och texter fo?rfattade under annan skoltid. Fra?gesta?llningarna har varit: Vilka spra?kliga skillnader ga?r att se i ja?mfo?relse av elevers texter fra?n nationella provet och lektionstexter pa? tre spra?kliga niva?er (o?vergripande niva?, menings- och ordniva?). Materialet besta?r av 38 elevtexter varav 20 uppsatser a?r fra?n nationella provet ht-11 i svenska 1 och 18 debattartiklar som 18 av dessa 20 elever skrivit i samma kurs.

Vatten a?r en fo?rutsa?ttning fo?r allt liv, men det a?r inte bara vatten som kra?vs, utan a?ven att vattnet a?r rent och ga?r att dricka. Det finns goda tillga?ngar till vatten pa? va?r jord, men bara en bra?kdel av detta vatten a?r av tillra?ckligt god kvalite? fo?r att det ska kunna drickas. Idag saknar fler a?n 700 miljoner ma?nniskor i va?rlden tillga?ng till tja?nligt dricksvatten.

Digital depth-to-water maps can be produced from a digital elevation model (DEM). Then GIS- based algorithms are used to calculate water flows and the depth-to-water index classes dry, fresh, moist and wet. The purpose of this study was to investigate the possibility to use depth- to-water maps for site adapted planting.The results showed that use of depth-to-water maps for site adapted planting, roughly halved the proportion of improperly planted surfaces from an average of 9 % to 4 %. The variation in the values of proper surface decreased and the result became more even.. In addition, more pine than spruce was incorrectly planted.

Denna uppsats redovisar en beskrivande fallstudie som gjordes pa? en svensk ho?gstadieskola och som gick ut pa? att underso?ka vilken plats Wikipedia har pa? ho?gstadiet idag. Fo?r att ta reda pa? det gjordes enka?tunderso?kningar bland elever och la?rare och textanalyser av elevuppsatser. Geografia?mnet anva?ndes som exempel pa? skolans undervisning.

Bakgrund: I kontakt med v?rden kan barn uppleva ?ngest i samband med kirurgiska ingrepp. ?ngest kan bland annat leda till ett f?rh?jt omsorgsbehov samt en ?kad anv?ndning av l?kemedel, som kan resultera i en f?rl?ngd v?rdprocess. Sjuksk?terskan har en avg?rande roll i bem?tandet av dessa barn, och har m?jligheter att lindra denna ?ngest med hj?lp av olika effektiva omv?rdnads?tg?rder. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ?r att identifiera omv?rdnads?tg?rder som minskar preoperativ ?ngest hos barn 5?12 ?r. Metod: Denna studie ?r en litteratur?versikt som sammanst?llt och analyserat kvalitetsgranskade originalartiklar fr?n databaserna PubMed och Cinahl, enligt Fribergs modell f?r litteratur?versikt. Resultat: Resultatet i denna litteratur?versikt visade p? tv? ?vergripande teman, 1) Distraktion samt 2) Information. Genom fem olika underteman s? s?gs en djupare f?rst?else f?r hur olika omv?rdnads?tg?rderna kan minska preoperativ ?ngest hos barn. Slutsats: Genom denna litteraturstudie har det framkommit att barn som f?r ta del av ?ldersanpassad information inf?r kirurgiska ingrepp, i form av visuell information och information genom lek skattar sin ?ngest l?gre ?n de barn som enbart f?r traditionell v?rd..

Denna studie unders?ker den upplevda tryggheten hos kvinnor vid Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats i G?teborg och identifierar en rad olika faktorer i den fysiska milj?n som p?verkar deras upplevelse. Med en feministiskt geografisk infallsvinkel och teoretiska ramar som inkluderar Broken Window-teorin, CPTED syftar studien till att bidra till en ?kad f?rst?else f?r hur Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats uppfattas och kan utformas fr?n kvinnornas perspektiv. Genom semistrukturerade intervjuer, analyserar studien kvinnors upplevelser av trygghet och otrygghet vid sp?rvagnsh?llplatsen Fr?lunda Torg.