Undersökningens syfte var att beskriva, analysera och förstÄ vad som hÀnder med barn och pedagoger nÀr mer bild och formskapande aktiviteter, material och verktyg förs in i verksamheten pÄ förskolan. För att ta reda pÄ det anvÀnde vi oss av deltagande observationer samt parallellt av anteckningar frÄn dagböcker, reflektion och dokumentation som informationshÀmtande metoder. Som pedagogisk metod har vi anvÀnt oss av ett tema inriktat arbetssÀtt med inriktning pÄ samspelet mellan barn och pedagoger vi har ocksÄ utgÄtt frÄn ett estetiskt förhÄllningssÀtt. Vi har Àven anvÀnt förskolans lÀroplan och dess intentioner samt litteraturstudier kopplade till vÄr undersökning. Resultatet visar att bÄde barn och pedagoger blir mer kreativa i en miljö dÀr man för in skapande aktiviteter, material och verktyg.

Sammanfattning Detta arbete gör ett nedslag i Malmös och Lunds bostadsmarknad, med fokus pÄ hyresmarknaden. Det som ÄskÄdliggörs under arbetets gÄng Àr vad som styr dagens hyresgÀster nÀr det kommer till att vÀlja boendeform. Detta Àr sprunget ur den kraftiga ombildningshysteri frÄn hyresrÀtt till bostadsrÀtt, som rÄder i dagslÀget. Vi Àmnar ta reda pÄ vilken boendeform man föredrar som hyresgÀst och varför. Vidare vill vi undersöka vilka förvÀntningar man har pÄ respektive boendeform och hur dessa gestaltar sig, samt vilka för- och nackdelar man upplever med de olika formerna.

Titel: KÀrt barn har mÄnga namn ? en studie om mikrokommunikation med kundpinnen ifokusFörfattare: Anna Friman & Sofie NilssonUppdragsgivare: Invision Media Group ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik, medier och kommunikationTermin: VÄrterminen 2011Handledare: Marie GrusellSidantal: 55Antal ord: 18164Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur mÀnniskor uppfattar och förhÄller sig tillmikrokommunikation.Metod: Deltagande observationer, fokusgrupp och experiment.Material: Anteckningar frÄn deltagande observationer vid fyra tillfÀllen, enfokusgruppssession och 500 enkÀter.Huvudresultat: VÄra resultat visar pÄ att det finns ett flertal olika faktorer som pÄverkar hurmÀnniskor uppfattar och förhÄller sig till mikrokommunikation. VÄra resultat visar attmÀnniskor har en förhÄllandevis negativ instÀllning till reklam generellt och ?stör? sig pÄreklamen i matvarubutiker. Observationerna visar att det finns ett flertal föremÄl vid kassansom ?stjÀl? uppmÀrksamhet frÄn kundpinnen.

Det finns idag planer pÄ, att i parken ovanpÄ Stadshagens tunnelbanestation, bygga ett bostadshus. Mitt förslag Àr ett tiovÄningshus med offentliga lokaler i gatuplan och pÄ vÄning ett, och fyra lÀgenheter per vÄning pÄ resterande vÄningsplan. De offentliga lokalerna bestÄr av ett kafé med tillhörande utstÀllningslokal i gatuplan och verkstÀder för barn pÄ vÄning ett. Med min byggnad vill jag bidra till att skapa ett mer aktivt gatuliv i den hÀr delen av Stadshagen. Jag vill skapa lÀgenheter som tar till vara pÄ ljuset pÄ platsen, och eftersom tomten Àr smal ocksÄ skÀrmas av frÄn omkringliggande hus.

Gröna tak har anvÀnts genom alla tider, men det Àr frÀmst pÄ senare Är som en sÀker teknik i allt högre grad har bidragit till ett ökat intresse för anvÀndningen av gröna tak, i kombination med att man i allt större utstrÀckning har börjat förstÄ de positiva effekter som vegetationen har för stadens klimat och miljö. Gröna tak har i allt högre grad börjat anvÀndas för att lösa tekniska problem sÄ som att förbÀttra stadsklimatet och minska dagvattenavrinning. Men i utvecklingen, som frÀmst drivs av en önskan och behov att lösa tekniska problem i staden, finns en risk att perspektivet för mÀnniskan ? upplevelsevÀrdet ? kommer i skymundan. Detta kan mÀrkas genom den stora mÀngd forskning som ur ett tekniskt, ekologiskt och miljömÀssigt perspektiv direkt Àr gjord för gröna tak. Argumenten gÀllande de gröna takens vÀrde för mÀnniskan ur ett upplevelseperspektiv grundas dÀremot frÀmst frÄn slutsatser dragna frÄn andra typer av gröna miljöer, men lite information och forskning finns knuten till upplevelsen specifik för gröna tak.

Syftet med denna studie Àr att bidra med kunskap och en diskussion om hur nÄgra pedagoger beskriver konstruktionen av utvecklingssamtal pÄ förskolan samt hur pedagogerna beskriver det innehÄll som de anser bör finnas med vid ett utvecklingssamtal. Studien har genomförts med utgÄngspunkt frÄn ett konstruktionistiskt perspektiv med hjÀlp av en mindre enkÀtundersökning samt en fördjupad intervjustudie dÀr svaren sedan har bearbetats kvalitativt. Bearbetning av materialet har gjorts genom att tolka innebörder och konstruera kategorier efter de svar som erhÄllits. Resultatet av studien visar att de deltagande pedagogerna anvÀnder sig av fortlöpande anteckningar under terminen, multimedia sÄsom Ipad och digitalkamera och pedagogisk dokumentation samt barnkonferens nÀr de förbereder sig inför ett utvecklingssamtal. Pedagogerna anser ocksÄ att de viktigaste delarna att ta upp vid ett utvecklingssamtal Àr barnets utveckling och lÀrande, information frÄn förÀldrar, förÀldrarnas tankar och önskemÄl samt barnets trivsel och trygghet pÄ förskolan. En viktig aspekt Àr relationen mellan förÀldrarna och pedagogerna dÀr bÄde denna studies respondenter och tidigare forskning Àr samstÀmmiga, en god relation Àr grunden till hur utvecklingssamtalet uppfattas. .

Syftet med min uppsats har varit att undersöka mönster som binder samman normen, barnet och döden i Tim Burtons verssamling The melancholy death of Oyster boy and other stories. Detta gör jag med hjÀlp av en tematisk och komparativ metod för att undersöka motivet konflikten mellan barnet och samhÀllet i boken i jÀmförelse med traditionell och subversiv barnlitteratur. Jag inleder med en översikt av hur konflikten mellan barnet och samhÀllet sett ut i barnlitteratur, dÀr drar jag Àven paralleller till Burtons bok. DÀrefter gör jag en analys av relationen mellan förÀldrarna och barnen i boken i jÀmförelse med subversiv och traditionell barnlitteratur, för att visa pÄ hur detta motiv kommer fram i Burtons bok. Jag gÄr sedan över till att diskutera relationen till andra karaktÀrer, samt barnet och normen, för att sedan avsluta med en översikt av motivet döden i barnlitteratur och hur detta motiv framkommer i Burtons berÀttelser..

Med denna studie ville jag ta reda pÄ hur förskollÀrare arbetar med denpedagogiska dokumentationen i förskolans verksamhet. FrÄgestÀllningarna jagsökte svar pÄ var: Hur kan arbetet med pedagogisk dokumentation se ut iförskolan? Vad anser förskollÀrare om arbetet med pedagogisk dokumentation,finns det nÄgra svÄrigheter eller möjligheter med att arbeta pÄ detta sÀtt. Vem bÀransvaret för den pedagogiska dokumentationens utformning, planering ochstruktur? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar valde jag en struktureradkvalitativ metod och intervjuade fyra stycken förskollÀrare.

BakgrundDetta examensarbete undersöker nÄgra toddlares tillvÀgagÄngssÀtt in i lek. Litteraturen beskriver hur leken skapar möjligheter för barnen att lÀra sig förstÄ sin omvÀrld. Leken Àr en arena för att bygga relationer hos barnen. Genom leken utvecklar barnen samspel, respekt och empati, den utvecklar Àven barnens sinnen och fantasi. TilltrÀdet till leken varierar beroende pÄ vilket tillvÀgagÄngssÀtt toddlare anvÀnder sig av.

Utvecklingssamtalet i skolan Àr till för eleven. Samtalet ska leda till att eleven utvecklas bÄde socialt och kunskapsmÀssigt. För att utvecklingssamtalet ska blir ett givande samtal Àr det viktigt att bÄde lÀrare, elev och förÀldrar kommer förberedda. LÀraren mÄste kontinuerligt föra anteckningar över elevens utveckling. LÀraren mÄste ocksÄ före samtalet fundera över hur samtalet ska fÄ struktur och vad han eller hon vill sÀga.

Efter att ha gÄtt snart tvÄ Är pÄ polisutbildningen har vi kommit till insikt om att det finns omrÄden som vi Àr bÀttre och sÀmre utbildade pÄ. Orsaken till detta tror vi delvis Àr vÄrat eget fel men ocksÄ att ett stort ansvar ligger hos utbildningen. NÀr vi har diskuterat kring detta har vi kommit fram till att utbildningen pÄ förenklade utredningar inte har varit sÀrskilt omfattande. Syftet med denna rapport Àr att pÄ ett enkelt sÀtt tydliggöra nÀr och hur man kan anvÀnda sig av förenklade utredningar enligt RB 23:21 § tredje stycket och RB 23:22 §. FrÄgestÀllningen vi hade innan arbetets början var nÀr dessa lagstöd kan anvÀndas samt skillnader mellan dessa och vanlig FU som Àr beskrivet i RB 23:21 § första stycket.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka hinder som fanns att fÄ till stÄnd jÀmlika möten över- och underklassen under det sena 1800-talet i Stockholm. Ett ytterligare syfte Àr att granska hur den borgerliga kvinnan respektive arbetarkvinnan konstruerades av sig sjÀlv och av varandra. Materialet som granskas Àr anteckningar frÄn SamkvÀm för kvinnor ur olika yrkesgrupper och protokoll frÄn Stockholms AllmÀnna Kvinnoklubb.Metoden som anvÀnds Àr hermeneutisk och teorierna som anvÀnds Àr den dÀr Simone de Beauvoir beskriver hur den andra konstrueras, samt Karin Johannissons slutsatser om hur arbetarkvinnan nÀrmast ansÄgs som en annan ras under det sena 1800-talet.Undersökningen visar att det fanns en uppriktig vilja bland de borgerliga kvinnorna att mötas pÄ jÀmlika villkor. Men de ekonomiska skillnaderna skapade hinder för det, liksom tidens förestÀllningar om arbeterskan.Hur den borgerliga kvinnan konstrueras av arbeterskorna framtrÀder inte tillrÀckligt tydligt för att kunna dra nÄgra generella slutsatser av, medan hon av ?de sina? betraktas som det sjÀlvklara subjektet.

Studiens syfte var att fĂ„ en ökad förstĂ„else hur förskolans miljö och lĂ€rarnas arbets- och förhĂ„llningssĂ€tt kan gynna barn med autism.Studien beskriver de metoder som anvĂ€nds vid arbetet med barn som har autism sĂ„ som t.ex. allmĂ€n daglig trĂ€ning och tecken som stöd.  Öppna intervjuer  anvĂ€ndes för  att  samla  in data  till  den kvalitativa studien, som sedan  analyserades genom  att  granska  inspelat  material  samt  vĂ„ra  anteckningar. Fem förskollĂ€rare och en specialpedagog med erfarenhet av autistiska barn intervjuades.Det Ă€r  respondenternas  uppfattningar, erfarenheter  och  upplevelser  som  bearbetats  och redovisats.Resultaten av  studien visar  att  respondenternas  uppfattningar  och  arbetssĂ€tt  med  barn som  har  autism  Ă€ven  kan  hjĂ€lpa  och  gynna alla  barn.  Exempelvis  kan  en  överskĂ„dlig miljö, smĂ„ barngrupper och bildschema vara nĂ„gra av de saker som kan gynna alla barn. Respondenterna pekar pĂ„ att det krĂ€vs fasta rutiner och en strukturerad miljö för att barn med  autism  ska  fÄ  ut  sÄ  mycket  som  möjligt  av  den  tid  de  Ă€r  i  förskolan. FörĂ€ldrasamverkan Ă€r betydelsefull för att lĂ€rare ska kunna utforma en bra verksamhet för dessa barn visar resultatet.Resultaten visar Ă€ven att det finns en önskan frĂ„n lĂ€rarna om  ökad  kunskap  kring  barn  med  autism.  Vi  hoppas  att  studien  ska  kunna  gynna blivande lĂ€rare..

Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ hur pedagoger ser pÄ lÀrande samt hur de ser pÄ att kombinera olika undervisningsstilar samt om de kan frÀmja elevers lÀrande. I litteraturgenomgÄngen har vi anvÀnt oss av litteratur, forskning och filosofers tankar kring hur det gÄr att nÄ ut till elever pÄ olika sÀtt. För att fÄ en djupare insikt i hur forskare tÀnker kring hur pedagoger kan nÄ ut till elever, har vi valt att utgÄ frÄn följande rubriker: lÀrande, lÀrarens roll, det traditionella klassrummet, undervisning, lust att lÀra, lekfullt lÀrande samt utveckling av lÀrande och tÀnkande.I vÄr uppsatsstudie valde vi att utgÄ frÄn kvalitativ metod genom intervjuer, anteckningar och deltagande observationer med fyra olika pedagoger. UtifrÄn vÄr studie kom vi fram till att det gÄr att kombinera olika tankar som pedagoger har nÀr det gÀller att nÄ ut till elever och det Àr en fördel dÄ lÀrande nÄs pÄ ett varierat sÀtt. I analysen utgick vi frÄn respondenternas svar och det vi iakttog under observationerna samt bearbetade dessa.

This report is about planning a demolition. The purpose of this report is that it should become a base for a demolition of house J at the Academic hospital in Uppsala, and also to make general help for planning a demolition. This report also contains a part about how a change in the work environment affects general people. The work started with studies of literature and design of the general part of the report and then continued with a practical study of house J. From the experience of the first two parts of the report a general help for planning a demolition was shaped.