Det Àr oÀndligt det som finns att tillgÄ, de platser som finns att uppehÄlla sig vid, det som finns att skildra. De mÀnniskor som man kan montera ner och bygga upp igen. De antal djurarter man kan vÀlja att anvÀnda sig av.Jag vÀljer för den huvudsakliga bilden i mitt arbete tre hus, sex mÀnniskor, tvÄ fÄr och tretton rÀvar, ett antal trÀd och nÄgra olika slag av mark. Jag bestÀmmer mig för att utgÄ ifrÄn en symmetri med ett hus i mitten lÀngst bak i bilden. MÀnniskorna placerar jag ut mer eller mindre vÀnda mot varandra eller vÀnda ifrÄn varandra i en spegelsymmetri.

Syftet med denna studie Àr att bidra med kunskap och en diskussion om hur nÄgra pedagoger beskriver konstruktionen av utvecklingssamtal pÄ förskolan samt hur pedagogerna beskriver det innehÄll som de anser bör finnas med vid ett utvecklingssamtal. Studien har genomförts med utgÄngspunkt frÄn ett konstruktionistiskt perspektiv med hjÀlp av en mindre enkÀtundersökning samt en fördjupad intervjustudie dÀr svaren sedan har bearbetats kvalitativt. Bearbetning av materialet har gjorts genom att tolka innebörder och konstruera kategorier efter de svar som erhÄllits. Resultatet av studien visar att de deltagande pedagogerna anvÀnder sig av fortlöpande anteckningar under terminen, multimedia sÄsom Ipad och digitalkamera och pedagogisk dokumentation samt barnkonferens nÀr de förbereder sig inför ett utvecklingssamtal. Pedagogerna anser ocksÄ att de viktigaste delarna att ta upp vid ett utvecklingssamtal Àr barnets utveckling och lÀrande, information frÄn förÀldrar, förÀldrarnas tankar och önskemÄl samt barnets trivsel och trygghet pÄ förskolan. En viktig aspekt Àr relationen mellan förÀldrarna och pedagogerna dÀr bÄde denna studies respondenter och tidigare forskning Àr samstÀmmiga, en god relation Àr grunden till hur utvecklingssamtalet uppfattas. .

Syftet med examensarbetet Àr att titta pÄ de insatser som elever genomgÄr under sin gymnasievalsprocess. Vi vill utreda vilka tre av insatserna som hade störst betydelse nÀr eleven gjorde sitt gymnasieval. Det Àr ocksÄ intressant för oss att undersöka nÀrmare varför just de insatserna som eleverna valtar de viktigaste, samt vilka förklaringar som kan finnas till elevernas uppfattning av vad som Àr de viktigaste insatserna respektive deras argument för detta. Vi har anvÀnt oss av kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning. EnkÀtundersökningen genomförs i Karlskrona kommun dÀr 10 % av gymnasieskolans förstaÄrselever tillfrÄgas.

I förskolans utemiljö Àr det vanligt att det finns en sandlÄda pÄ gÄrden. Den Àr centralt placerad och barnen Àr dÀr och leker. Enligt den nya Skollagen och förskolans reviderade lÀroplan ska verksamhetens innehÄll vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta gÀller Àven den verksamhet som pÄgÄr i sandlÄdan. Men vad Àr det som sker nÀr sanden, barnen och lekredskapen möts i sandlÄdan? Detta Àr en kvalitativ studie som utifrÄn ett intra-aktivt perspektiv syftar till att synliggöra hur sanden i sandlÄdan, lekredskap och de yngsta barnen (1-3 Är) skapar möjligheter och villkor för lek och meningsskapande.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vÀlfÀrdsmodellens förÀndring i form av privatisering genom kommunal upphandling och nya konstellationer av offentlig och privat verksamhet. FrÄgestÀllningarna besvaras utifrÄn en fallstudie gjord pÄ den upphandlade ungdomsverksamheten BlÄ Huset i Tensta (Stockholm) och den metodologiska utgÄngspunkten bottnar i de kvalitativa sÀtten, mer specifikt Burawoys Extended Case Method. Genom att kombinera organisationsteoretiska begrepp och utgÄngspunkter med urbansociologiska perspektiv har resultatet fÄtt ett djup och en bredd som visar pÄ offentlig - privata partnerskaps relationers komplexitet vad gÀller legitimitet och dess inverkan i den urbana kontexten. Resultatet visar pÄ strategier som sammankopplar rationaliserande myter med kognitiva institutioner exempelvis i form av nyliberala initiativ inom den urbana kontexten..

Detta examensarbete utreder lönsamheten i en systemlösning för termiskt akviferenergilager tillsammans med ny VVS-teknisk lösning i fastigheterna kv HĂ€stskon 9 och 12 vid en föreslagen framtida helrenovering. Dessutom utreds förutsĂ€ttningar för miljöklassning i energi- och miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad avseende energianvĂ€ndning, dagsljuskomfort, solvĂ€rmelast och termisk komfort för om- och tillbyggnadsförslaget med mĂ„lsĂ€ttning pĂ„ nivĂ„ GULD.Genom att utnyttja akviferen under fastigheterna kvarteret HĂ€stskon 9 och 12 idag kan man Ă„stadkomma mycket lĂ„g energianvĂ€ndning med en sĂ€songsenergiverkningsgrad via kylmaskiner för vĂ€rme- och kylaförsörjning pĂ„ 5,6. En LCC-kalkyl visar att det finns en energikostnadsbesparing för fastighetsĂ€garen Vasakronan omkring 3,65 MSEK per Ă„r jĂ€mfört med dagens situation om den beskrivna akviferlösningen anvĂ€nds. Det ger en Ă„terbetalningstid om cirka 4,5 Ă„r pĂ„ investeringen som mĂ„ste göras. Energiklassning i Miljöbyggnadssystemet för befintliga fastigheter Ă€r troligtvis möjlig utan andra Ă„tgĂ€rder Ă€n akviferlagersystemet, men dĂ„ med BRONS eller möjligtvis SILVER nivĂ„.Vid ett framtida om- och tillbyggnadsförslag fĂ„r fastighetsĂ€garen cirka 13 000 mÂČ ytterligare uthyrbar lokalyta för handelslokaler och kontor.

Syftet med denna studie var att belysa om lagstiftningen efterföljs vid behovsmedicinering pĂ„ SÄBO (SĂ€rskiltboende) samt beskriva vilka likheter och skillnader som finns i dokumentationen gĂ€llande nĂ€r vid behovs medicinering ges. Designen var jĂ€mförande, deskriptiv, kvantitativ, retrospektiv journalstudie. Urvalet var 100 patientjournaler frĂ„n tre SÄBO i mellan Sverige. Journalerna har granskats utifrĂ„n följande variabler: demens- eller somatisk-avdelning, lĂ€kemedelsnamn, styrka, dos, orsak till att medicinen givits, effekten av medicinen, yrkestillhörighet pĂ„ dokumenteraren samt jĂ€mförande med gammalt/nytt journalsystem. Resultatet visade signifikanta skillnader i dokumentationen utifrĂ„n om det var ett demensboende eller ett somatikboende.

För att kunna besvara vÄra frÄgor har vi med hjÀlp av tidigare forskning fÄtt fram att yrkesrollen har varit svÄrdefinierad och att genom Ären har uppdraget förÀndrats. Fritidshemmet Àr en pedagogisk verksamhet som ska vara ett komplement till skolans arbete. Studien har gjorts pÄ tvÄ fritidshem varav ett av fritidshemmen ligger i en by och den andra i en storstad. Vi har arbetat utifrÄn kvalitativ metod och har valt att arbeta med intervjuer och observationer för att kunna slutföra vÄr studie. För att besvara vÄr första frÄgestÀllning om fritidshemmet som plats har vi anvÀnt oss av observationer.

Studiens syfte Àr att med hedonisk prissÀttningsfunktion undersöka vilka egenskaper som pÄverkar priset pÄ en obebyggd tomt i Sverige samt att undersöka om samma regionala skillnader som finns i smÄhuspriser Àven gÀller för tomtpriser. Det undersökta materialet omfattar 2 042 försÀljningar av obebyggda tomter gjorda under 2010 och Àr ett utdrag ur fastighetsprisregistret som LantmÀteriet för. Med en hedonisk prisekvation estimeras elasticiteter för en rad egenskaper hos en tomt. Undersökta variabler Àr yta, vatten- och avloppsförhÄllande, strandnÀrhet, inkomstnivÄ, typ av bebyggelse, lÀn och kommungrupp. För att undersöka om eventuellt samband mellan priser för smÄhus och obebyggda tomter görs ett Spearmans rangkorrelationstest.

During the Nordic Bronze Age, houses were not exclusively connected with profane contexts, but did also feature in burial places, a peculiar fact when considering the careful separation of settlements and graves. What kind of houses do we find in these sacred contexts? What did these houses stand for? Why was the house symbolism chosen to accompany the dead? And why did the house symbolism flourish during the Nordic Bronze Age? To answer these questions three representatives for the house symbolism in Sweden are discussed in more detail, such as the burial in longhouses, peculiar houses called cult houses and house urns. Further, the phenomenon has been put in its temporal, geographic, social and ideological context, where aspects such as trade and settlement structure are presented. The house symbolism is, however, not confined to northern Europe.

EnergianvÀndningen i Sverige mÄste minskas, eftersom den bidrar till stora utslÀpp av vÀxthusgaser som pÄverkar vÄrt klimat negativt. Byggnadssektorn bidrar starkt till dessa utslÀpp, eftersom 40 procent av Sveriges energianvÀndning kommer frÄn bostÀder och lokaler. Passivhus, som Àr en byggnad utan traditonellt vÀrmesystem, kan vara en lösning för att minska energianvÀndningen i byggnader. Ett passivhus vÀrms upp av den energi som alstras frÄn mÀnniskor och de hushÄllsapparater som anvÀnds i huset. Trots att passivhusen kan bidra positivt till klimatförbÀttring, har de ÀndÄ inte fÄtt nÄgot större genomslag pÄ den svenska marknaden.

EnergianvÀndningen i Sverige mÄste minskas, eftersom den bidrar till stora utslÀpp av vÀxthusgaser som pÄverkar vÄrt klimat negativt. Byggnadssektorn bidrar starkt till dessa utslÀpp, eftersom 40 procent av Sveriges energianvÀndning kommer frÄn bostÀder och lokaler. Passivhus, som Àr en byggnad utan traditonellt vÀrmesystem, kan vara en lösning för att minska energianvÀndningen i byggnader. Ett passivhus vÀrms upp av den energi som alstras frÄn mÀnniskor och de hushÄllsapparater som anvÀnds i huset. Trots att passivhusen kan bidra positivt till klimatförbÀttring, har de ÀndÄ inte fÄtt nÄgot större genomslag pÄ den svenska marknaden.

För att kunna besvara vÄra frÄgor har vi med hjÀlp av tidigare forskning fÄtt fram att yrkesrollen har varit svÄrdefinierad och att genom Ären har uppdraget förÀndrats. Fritidshemmet Àr en pedagogisk verksamhet som ska vara ett komplement till skolans arbete. Studien har gjorts pÄ tvÄ fritidshem varav ett av fritidshemmen ligger i en by och den andra i en storstad. Vi har arbetat utifrÄn kvalitativ metod och har valt att arbeta med intervjuer och observationer för att kunna slutföra vÄr studie. För att besvara vÄr första frÄgestÀllning om fritidshemmet som plats har vi anvÀnt oss av observationer.

I en inglasad miljö kan vi skapa ett annat klimat Àn det som rÄder utomhus vilket gör det möjligt att odla ett annat vÀxtmaterial Àn det vi har i vÄra trÀdgÄrdar. VÀxter frÄn exotiska platser skapar intressanta miljöer i vintermörkret. Vilka vÀxter som trivs beror pÄ vilka temperaturer som rÄder i den inglasade miljön och tillgÄngen pÄ vatten och ljus (Payne, G 2012). HusvÀrden AB Àr ett företag i byggbranschen som vÀrderar klimatsmarta energieffektiva lösningar i byggandets alla led. Deras senaste projekt Àr en stadsdel i omrÄdet KrokslÀtts fabriker i Göteborg som Àr ritad av WingÄrdh arkitekter. I April 2014 stÄr första huset fÀrdigt i omrÄdet, ett kontorshus pÄ 6 vÄningar.

FÀrdplan Flen Àr ett utvecklingsprojekt som drivs av Flens kommun och berÀknas vara klart Är2019. Den negativa utvecklingen inom kommunen med ett allt mer sjunkande befolkningsantal som i sin tur genererar mindra skatteintÀkter har gjort att FÀrdplan Flen inrÀttats. I projektet ligger ett antal delprojekt som bland annat handlar om ortsutveckling och dÀr har kommunen redan börjat arbeta med Malmköping som ett första steg. Ett annat delprojekt Àr Flen 2019 som handlar om att Flens kommun 2012 ska vara klara med en vision som kommer att arbetas fram under 2011 och vara verkstÀlld 2019.I dagslÀget arbetas det ocksÄ pÄ att skapa mer delaktighet mot invÄnarna och de anstÀllda inom kommunen. FÀrdplan Flen Àr intresserad av Open Space och ska utföra workshops med detta tema för att fÄ in invÄnarnas Äsikter.