Sök:

Sökresultat:

5231 Uppsatser om Ansvar lärande - Sida 47 av 349

Utflyttning av aktiebolag : AnstÄnd med betalning av utflyttningsskatt för immateriella tillgÄngar vid ett aktiebolags utflyttning inom EU

Samarbetet inom Europeiska Unionen har inneburit ett alltmer integrerat Europa. Skapandet av den inre marknaden, en marknad utan handelshinder och med fri ro?rlighet fo?r varor, personer, tja?nster och kapital, inneba?r att privatpersoner och fo?retag i stort ska vara ofo?rhindrade att ro?ra sig o?ver landsgra?nserna. Ett bolag etablerat i en medlemsstat kan exempelvis ha intresse av att flytta till en annan medlemsstat. Av princip kan tyckas att EU-ra?tten, med ha?nvisning till etableringsfriheten, ska mo?jliggo?ra en sa?dan allokering utan att bolaget ifra?ga tvingas utsta? na?gon negativ sa?rbehandling.

Anhörigas upplevelser av att vÄrda sina nÀrstÄende i livets slut i hemmet

För att kunna tillgodose en god palliativ vÄrd i hemmet krÀvs att anhörigas och nÀrstÄendes behov av hjÀlp och stöd tillfredsstÀlls. Familjens nÀrhet Àr en vanlig förklaring till att mÀnniskor vÀljer att sluta sina dagar i hemmet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva anhörigas upplevelser av att vÄrda sina nÀrstÄende i livets slut i hemmet. Tolv artiklar som motsvarade syftet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys som resulterade i fyra kategorier: att vara i den nya situationen, bevara familjelivet och skydda den sjuke, att ta allt ansvar nÀr livet och den sjuke förÀndras, att kÀnna stöd och trygghet i sin roll och att kÀnna sig otillrÀcklig och sakna stöd. I resultatet framkom att anhöriga kÀnde att de hade det övergripande ansvaret för vÄrden av den sjuke.

Balenciaga och bekrÀftelsebehov : En sociologisk analys av sex svenska modebloggar

Idag Àr det modernt att arbeta mot en hÄllbar utveckling. För att nÄ en hÄllbar utveckling krÀvs det att företagen tar sitt ansvar och agerar pÄ ett lÄngsiktigt hÄllbart sÀtt. Företagens ansvar Àr uppdelat i tre olika omrÄden: miljö, socialt och ekonomiskt och för att nÄ en hÄllbar utveckling ska dessa balanseras pÄ ett optimalt sÀtt. Företag kan visa att de tar sitt ansvar för de tre omrÄdena genom att upprÀtta hÄllbarhetsredovisningar, dÀr de redovisar sitt förhÄllningssÀtt till hÄllbar utveckling genom att redogöra olika resultat och aktiviteter. Det har visat sig att det idag förvÀntas att företag tar sitt ansvar och genom att de hÄllbarhetsredovisar har mÄnga företag bland annat upplevt legitimitet och större trovÀrdighet frÄn samhÀllet.

Corporate Social Responsibility - Lost in Translation? : Hur CSR som idé tas emot i offentlig sektor

A?r 2007 uppma?rksammades de oegentligheter som fo?rekom i produktionen av de varor som landstingen ko?pte in till den svenska sjukva?rden vilket medfo?rde att landstingen startade ett samarbete runt socialt ansvar i upphandling. Da? CSR fra?mst kopplas ihop med fo?retag i privat sektor, avser denna kvalitativa studie underso?ka hur CSR som ide? har tagits emot i offentlig sektor och hur den har gjorts om fo?r att passa i sin nya kontext. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och har sedan analyserats med skandinavisk nyinstitutionell o?versa?ttningsteori samt teorin om inramning.

Hur upplever personer med Parkinsons sjukdom att sj?lva optimera sin behandling genom egenmonitorering?

Bakgrund: Parkinsons sjukdom (PS) ?r en kronisk neurodegenerativ sjukdom d?r behandlingen riktar sig mot symtomlindring. Den individuella symtombilden kr?ver kontinuerliga l?kemedelsanpassningar. Antalet personer med sjukdomen ?kar vilket st?ller st?rre krav p? v?rden att gynna personernas egenv?rd och delaktighet.

En enad förort : En ethosanalys av Megafonens tal i samband med Husbykravallerna 2013

En undersökning över hur ordet "ansvar" anvÀnts i svensk politik 1991-2013 och den förÀndring ordet genomgÄtt i avsende pÄ argumentativ funktionalitet under Fredrik Reinfeldts tid som statsminister..

Sjuksköterskors uppfattning av strukturell empowerment pÄ svenska vÄrdavdelningar : En kvantitativ studie

Det finns flera olika tillsta?nd som kan bidra till en tillfa?llig eller kronisk fo?rlamning. Sjukdomar som ofta fo?rknippas med fo?rlamning i extremiteter a?r traumatiska hja?rnskador, stroke och ryggma?rgsskador. Beroende pa? var skadan sitter och hur stor skadan a?r sa? fa?r patienterna olika grader av fo?rlamning, vilket i sin tur kan leda till en fo?ra?ndrad livssituation.

Om man ej behöver svÀra, varför ska man göra det dÄ

Sammanfattning Uppsatsen handlar om ungdomars sprÄkvanor pÄ en grundskola. Vi har genom intervjuer undersökt hur ungdomar anvÀnder svordomar i olika situationer och om det finns nÄgra skillnader pÄ pojkars och flickors sprÄk nÀr det gÀller bruket av dessa. Vi har ocksÄ tittat pÄ hur viktigt det Àr för ungdomar att anvÀnda samma sprÄk. Vidare har vi tagit reda pÄ vilka attityder pedagogerna har mot svordomar, men Àven vilket ansvar de anser sig ha nÀr det gÀller sprÄket i klassrummet. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod d v s man studerar enbart en eller nÄgra fÄ miljöer - i vÄrt fall en skola.

Att samverka : En studie om elevhÀlsoteamets arbete kring psykisk ohÀlsa

Syftet med studien Àr att förstÄ vad det finns för uppfattningar kring psykisk ohÀlsa i tvÄ olika elevhÀlsoteam samt hur dessa samverkar och ser pÄ ansvaret som skola för att arbeta med och förebygga psykisk ohÀlsa. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och insamlandet av empiri har skett genom individuella intervjuer med medlemmar i tvÄ elevhÀlsoteam. Empirin har analyserats med hjÀlp av en innehÄllsanalys. Resultatet har visat pÄ att oklarheter finns i arbetet kring psykisk ohÀlsa och hur svÄrt det Àr att veta hur lÄngt skolans ansvar strÀcker sig. Det har framkommit delade Äsikter om synen pÄ psykisk ohÀlsa och hur samverkan ska fungera vilket visar att elevhÀlsoteamen har olika uppfattningar om hur de ska samverka och arbeta med psykisk ohÀlsa.

Vad gör arbetsterapeuten i primÀrvÄrden pÄ sin arbetstid nÀr han/hon inte trÀffar patienter?

MÄlet med arbetsterapeutens arbete Àr att möjliggöra utförandet av vardagliga aktiviteter. Arbetsterapeuternas arbetstid innefattar bÄde patient- och icke-patientrelaterad tid. Den icke-patientrelaterade tiden Àr tid som upptar en stor del av arbetsterapeutens arbetstid men som inte syns. Denna studie bygger pÄ en enkÀtstudie som avsÄg att lyfta fram och tydliggöra arbetsterapeuternas patient- och icke-patientrelaterade tid. Syftet med denna uppsats var att undersöka vad arbetsterapeuten i primÀrvÄrden gör pÄ sin arbetstid nÀr han/hon inte trÀffar patienter.

Lissabonfördraget: hur förÀndras de överstatliga och mellanstatliga maktrelationerna vid en ratificering?

Den Europeiska Unionen Àr menad att fungera som en representativ demokrati, men de rÄder meningsskiljaktigheter om huruvida EU Àr demokratiskt. EU:s nya fördrag, Lissabonfördraget, Àr en institutionell reform av samarbetet. Representativ demokrati kan ses som en rad lÀnkar i en kedja av kollektivt beslutsfattande, dÀr varje lÀnk prÀglas av relationen mellan huvudmÀn (principaler) och uppdragstagare (agenter). I varje lÀnk delegeras makt frÄn principalen till agenten, vilket innebÀr ett ansvar för agenten inför den man representerar. Syftet med denna uppsats var att analysera hur en eventuell ratificering av Lissabonfördraget förÀndrar de över- och mellanstatliga maktrelationerna i EU:s sammanlÀnkade statsskick, utifrÄn principal-agentteori.

Juridiska förutsÀttningar för odling av energiskog

Dagens energimÄlsÀttningar innebÀr ökad energitillförsel frÄn förnybara energikÀllor vilket leder till en allt vÀxande efterfrÄgan pÄ mark. I en allt hÄrdnande konkurrens om markomrÄdena tÀtnar intressekonflikterna i fysisk markplanlÀggning. Energipolitiska mÄlsÀttningar fungerar Àven som incitament för den fysiska markplaneringen och kan dÀrigenom fÄ en avgö- rande betydelse vid eventuella intressekonflikter. De regler som stödjer en ÀndamÄlsenlig markplanering Àr utformade för att bemöta en mÀngd olika förutsÀttningar och markrÀttsliga konflikter. Syftet med denna uppsats Àr att utreda de juridiska förutsÀttningarna för energiskogsodling (Salix).

Produktutveckling av biologisk tork för frukt- och matavfall

En biologisk tork produktutvecklades inom detta examensarbete. Uppdraget innefattade dels skapande av ett utmatningssystem till restprodukter och dels en förnyad utformning av produktens grÀnssnitt mot mÀnniskan för att öka brukbarheten. Den befintliga versionen av produkten, kallad biotork, innehöll inget utmatningssystem. Det innebÀr att tömningsoperationen idag mÄste utföras av anvÀndaren med hjÀlp av en separat produkt som med hjÀlp av luft samlar restprodukterna i en pÄse.Examensarbetet genomfördes pÄ Högskolan i Skövde i samarbete med företaget Pegil Innovations AB som har sin verksamhet i Skultorp. Projektet började med att analysera den existerande torkens olika funktioner.

Sjuksk?terskors upplevelser av att utf?ra tv?ngs?tg?rder inom psykiatrisk v?rd

Bakgrund: V?rldsh?lsoorganisationen (WHO) arbetar f?r att uppn? b?ttre h?lsa f?r alla m?nniskor ur ett globalt perspektiv. WHO:s senaste riktlinjer f?r psykisk h?lsa f?rd?mer anv?ndningen av tv?ngsmetoder inom psykiatrisk v?rd. ?ven om minskning av just tv?ngs?tg?rder inom psykiatrisk v?rd ?r ett av de viktiga internationella m?len, anv?nds det fortsatt i Sverige f?r att f?rhindra patienter fr?n att skada sig sj?lva och omgivningen.

Intressentdialogen i fokus : En studie om interaktionen mellan företag och ideella organisationer angÄende ansvar- och hÄllbarhetsfrÄgor

Studien Àmnar undersöka hur intressentdialogen initieras och vad som sker mellan ett vinstdrivande företag och ideella organisationer, Àven kallade NGOs. Företag har idag en stor pÄverkan pÄ samhÀllet, dÀr NGOs Àr en av företagens viktigaste intressenter. NGOs kan utöva pÄverkan pÄ företag genom dialoger och företagen kan med framgÄng ta hjÀlp av NGOs i arbetet med ansvar- och hÄllbarhetsfrÄgor, Àven benÀmnt som CSR. Med utgÄngspunkt i teorin om intressenter och Triple Bottom Line visar studien, via tre olika intressentdialoger, hur dialogen initieras, vad syftet Àr samt vilka frÄgor som diskuteras. Vidare identifieras vilka frÄgor det rÄder konsensus och i vilka det kan uppstÄ konflikter.

<- FöregÄende sida 47 NÀsta sida ->