Sjuksköterskan har fått spela en mängd olika roller på film, i flertalet av dessa roller får sjuksköterskan gestalta roller som ligger långt ifrån hennes yrkeskompetens. Uppsatsen inleds med en redogörelse för hur sjuksköterskan har porträtterats i andra medier såsom TV, litteratur och musik. En viktig premiss är att media påverkar människors uppfattningar om vad en sjuksköterska bör ägna sig åt. Samtidigt speglar media de uppfattningar om sjuksköterskerollen som är vanligast förekommande i samhället. Båda antagandena styrks av ett antal sociologiska Ansatser.

Enligt läroplanen ska undervisningen sträva mot att ge eleverna på gymnasial nivå en inblick i vetenskapligt arbete och tänkande. Hur ska då undervisningen struktureras för att eleverna ska nå denna kunskapskvalite´?. Uppsatsensteoretiska del belyser vad som karaktäriserar vetenskapligt tänkamde, ger en inblick i Vygotskijs pedagogiska teori samt diskuterar hur denna korresponderar med läroplanens intentioner. På den teoretiska delen följer en undersökning där kunskapssyn, undervisnings- och inlärningsstrategier samt förståelsen och användningen av begreppen ideologi, klass och makt hos lärare i samhällskunskap samt elever på A-kursen i samma ämne avhandlas.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur storkommunreformen 1952 genomfördes i dåvarande Sunne landskommun, Västra Ämtervik, Östra Ämtervik och Sunne köping. Sammanslagningen undersöks utefter två konfliktlinjer som uppstod under 1947-1951. Den ena konfliktlinjen gäller relationen mellan de tre kommunerna och köpingen. Den andra konfliktlinjen belyser kommunernas process gentemot staten.Undersökningen är utformad som textanalys av kommunala handlingar och tidningsartiklar från läns- och lokaltidningen. Metoden är att gå igenom materialet utifrån en induktiv process och i den slutgiltiga analysen följa en deduktiv process gentemot hypoteser mot materialet.

I den här uppsatsen undersöks interaktionen mellan tre programledare och en intervjuad forskare i ett utdrag från ett intervjusamtal i radio. Syftet med studien är att undersöka vilka övergripande topiker och vilka kommunikativa projekt som förekommer i samtalsutdraget. Likaså att undersöka hur de kommunikativa projekten kan relateras till den hybriditet som detta samtalsutdrag kännetecknas av, då samtale tkan kategoriseras som en hybridiserad pratshowintervju. Samtalsdelen består av drygt åtta minuter, som transkriberas och analyseras med hjälp av en topikanalys i kombination med en analys av de kommunikativa projekt som florerar i samtalsutdraget. Resultatet av analysen visar att samtalsutdraget innehåller olika kommunikativa projekt som ibland kolliderar.

Den ha?r studien underso?ker beskrivningar av controllerns roll och dess funktion under tre decennier i Europa. Studien utga?r fra?n en systematisk granskning av vetenskapligt granskade artiklar som publicerats i tolv ledande journaler under perioden 1990-2014. Begrepp och funktioner underso?ks tillsammans med val av forskningens teoretiska Ansatser och metoder.Resultatet i studien visar att det finns tydliga faser av forskningens beskrivningar av controllern, en tidig fas da?r rollen frigo?rs fra?n tidigare fo?resta?llningar av en ekonom som hanterar redovisning och kassaflo?den, en mellanfas da?r rollen pa?verkas av exempelvis nya tekniker som IT-sto?d och affa?rssystem leder till att omdefinitioner av rollen anses vara viktiga samt en modern fas da?r tidigare rolluppdelningar ifra?gasa?tts och fokus ligger pa? rollens makt i organisationen och mo?jligheter att skapa sin egen yrkesidentitet.

Studiens syfte har varit att beskriva och analysera hur arbetsfältet, yrkes- området och ämnet social omsorg speglats i den svenska yrkestidskriften Social Omsorg under 1990-talet. Tidskriften har analyserats dels, via en kvantifiering av tidskriftens genre, innehållsfokus och produktion. Dels via en mer kvalitativt inriktad del, grundad på en analys av ett strategiskt urval av tidskriftens enheter. De genre som dominerat tidskriften frekvensiellt har varit notiser, referat, debattartiklar och annonser som tillsammans motsvarat 85% av de analyserade enheterna. Tidskriftens innehållsfokus har dominerats av äldre och äldreomsorg, allmän socialpolitik samt utbildning/forskning som tillsammans motsvarat 73% av de studerade enheterna.

Syftet med denna studie var att utifrån en litteraturöversikt beskriva arbetsterapeutiska fallpreventioner för äldre individer och bedöma de inkluderade studiernas vetenskapliga bevisvärde. En litteratursökning utfördes med i förhand utvalda sökord och sökordskombinationer i olika databaser. Utifrån abstrakten valde författarna att inkludera de studier som uppfyllde de på förhand uppsatta inklusionskriterierna. De studier som inkluderats lästes igenom av båda författarna upprepade gånger och analyserades för att få fram studiernas vetenskapliga bevisvärde och en sammanställning av vilka arbetsterapeutiska fallpreventioner som utförts. Dataanalysen resulterade i tre olika huvudgrupper av de utförda interventionerna i förhållande till Kielhofners (2008) indelning på miljö- och individnivå.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man ser på lärande och arbetar med lärande inom två organisationer från ett ledningsperspektiv, för att sedan ställa detta i relation till teorier om den lärande organisationen. De organisationer som undersöks är ett byggföretag och ett arbetsförmedlingskontor. Studien tar avstamp i en genomgång av begreppet lärande organisation. Begreppets historiska bakgrund och viktiga förgrundsfigurer tas upp för att sedan visa hur begreppet har utvecklats och ser ut idag.Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och metoden som använts är informantintervjuer. Tre personer inom respektive organisation har intervjuats, alla med insikt och inflytande över hur man arbetar med frågor som rör lärande och kompetensutveckling.

Makt är förmågan att förändra och styra, både för Hobbes och för Dahl, om det så är att styra andra eller sin egen tillvaro. Även om deras definitioner i vissa avseenden skiljer sig är den grunden klar. För institutionella Ansatser inom statsvetenskaper agerar och verkar människor inom system av formella och informella regler, dessa regler utgörs delvis av formella lagar och normer. Det är i ljuset av detta, institutionernas effekter som kontroll av människor, de kommer att studeras i denna uppsats, specifikt det ögonblick då en förändring av institutionen sker. De för uppsatsen centrala teorierna historisk institutionalism och institutionell RTC ger i viss mån olika bilder och verktyg till analysen.I denna uppsats har två lagförändringar som syftat till att påverka invånarnas beteende på specifika sätt studerats.

Socialdemokraterna har inte längre samma övertag i svensk politik som man haft tidigare och därmed har partiernas väljargrupper förändrats på senare år, exempelvis har Moderaterna gjort stora valframgångar vid valen 2006 och 2010. Väljarbeteende är ett inom statsvetenskapen ofta undersökt forskningsområde och vanligast är att analyser görs på individnivå. Kandidatuppsatsen har ambitionen att göra analyser på aggregerad nivå och analysen kommer att fokuseras mot röstande på Socialdemokraterna och Moderaterna på kommunnivå. Avsikten är att mer specifikt analysera data på kommunnivå för att bidra till Ansatser i valforskningen som ägnar uppmärksamhet åt data på aggregerad nivå. Tidigare forskning visar att socialt urskiljbara grupper av väljare röstar på partier som företräder denna grupps intressen och värderingar.

Studien ämnar undersöka huruvida backpackers på Khao San Raod i Bangkok, Thailand, etablerar nya kontakter med andra medresenärer. Syftet är att utifrån begreppet socialt kapital undersöka varför relationer initieras samt varför vissa relationer bibehålls men inte andra efter avslutad resa. Då samhället består av kluster som bildar nätverk utgör varje kontakt en resurs. Hypotesen är således att kontakter etableras eftersom de kan ge tillgång till resurser individen annars inte kommer åt.Uppsatsen har huvudsakligen en kvalitativ, teoriprövande design även om inslag från andra Ansatser förekommer. Semi-strukturerade intervjuer har ansetts fördelaktiga som datainsamlingsmetod då deltagarnas egna tillskrivna mening ligger i fokus enligt kvalitativ tradition.

En aktiv databas reagerar automatiskt på händelser som genereras internt eller externt i databasen. Det aktiva beteendet i ett databassystem kan ses som övervaknings-funktioner för databasen. Det innebär att kritiska system som stridsledning, sjukvård och kärnkraftverk har stor förtjänst i att använda aktiva databaser. En passiv databas, vilket är det vanligaste idag använder sig av polling och embedded code för att åstadkomma aktiviteter som finns i den aktiva databasen. Dessa lösningar genererar dock redundans, överbelastning av systemet och tidvis inkorrekt information.Vid ett systemutvecklingsarbete används oftast en eller ett antal bestämda metoder som tillför riktlinjer och tekniker till utförandet av arbetet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som kan ligga till grund för högteknologiska företags strategiska direktinvesteringsbeslut i utlandet och därigenom bidra till ökad förståelse för hur tänkandet kring dessa beslut fungerar.Uppsatsen bygger på en kvalitativ fallstudie av fyra högteknologiska företag; Beijer Electronics AB, CellaVision AB, Qliktech AB samt TAC AB, som har gjort direktinvesteringar i utlandet. Teoretiska Ansatser används för att analysera empirin och visualisera de olika elementen i valet av etableringsstrategi.Företag som direktinvesterar i utlandet kan välja förvärv eller uppstart. Den strategiska process som valet utgör delas in i tre grundelement, övergripande strategi, etableringsval och implementering, som analyseras individuellt. Ju mer övergripande de strategiska tankarna är, desto större flexibilitet är nödvändig för företag som befinner sig på internationella marknader med mycket extern påverkan. På detaljnivå kan rationella strategier lättare implementeras.Avgörande för att direktinvestera är behovet av närvaro på strategiskt viktiga marknader och företagens önskan om att behålla vissa resurser internt i organisationen.

Syftet med arbetet är en deskriptiv och komparativ framställning av kravställandet på och utvärderingsmetoderna av nystartade och små tillväxtföretag utifrån olika finansiärers målsättningar. Examensarbetet tar avstamp i Landströms förklaringsmodell till finansieringsgapet mellan små tillväxtföretag och finansiärer. Modellens element har förankrats i ytterligare teoretiska Ansatser ? riskhantering, särskilda karakteristika hos små och nystartade tillväxtföretag, finansieringsteori om kapitalstruktur samt en framställning av de olika ägar- och intressekonstellationer som ligger till grund för framväxten av de olika finansiärerna. Empirin till den multipla fallstudiens har samlats in genom kvalitativa intervjuer.

Syfte: Vårt syfte är att, med två teoretiska Ansatser som verktyg, analysera och illustrera servicemötet för att ge en fördjupad bild och en bättre förståelse för servicemötet som fenomen.Frågeställningar: - Vilka faktorer påverkar servicemötets kvalitetsaspekter för serveringspersonal och restauranggäst? - Hur kan ett dramaturgiskt perspektiv tänkas förtydliga bilden och underlätta förståelsen för restaurangens servicemöten? - Hur definieras ett positivt servicemöte och hur kan dessa uppfattningar tolkas? - På vilket sätt kan det statiska och individfokuserade perspektivet kompletteras med det dynamiska och processuella för att ge en tydligare bild och en djupare förståelse för servicemötet?Metod: Vi har använt oss av en abduktiv ansats där kvalitativa djupintervjuer ligger till grund för vårt resonemang i uppsatsen. Den kvalitativa undersökningsmetoden är bäst lämpad för vår undersökning då vårt syfte är att nå en djupare kunskap om servicemötet och vad som sker i interaktionen mellan servicegivaren och servicemottagaren.Slutsatser: Förväntningar på service och kvalitet förändras under servicemötets gång. Subjektiva uppfattningar och föreställningar ger servicemötet ett innehåll av spontanitet och individuella krafter. Vår studie visar att på liknande sätt som gästen tar med sig föreställningar och förväntningar tar även personalen med sig föreställningar och förväntningar till servicemötet.