Syftet med detta arbete Àr att, utifrÄn en fallorganisation, undersöka och belysa premisser försÀsongsanstÀllda reseledares arbete och arbetsuppgifter. DÀrutöver vill vi specifikt fokuseraoch analysera, om och i sÄ fall hur, erfarenheter, lÀrdomar och kunskaper ges utrymme iorganisationen och hur dessa sprids och ges legitimitet.Arbetet tar sin utgÄngspunkt i en kvalitativ fallstudie bestÄende av Ätta halvstruktureradedjupintervjuer och en deltagandeobservation. Den studerade fallorganisationen Àr enresearrangör som sÀljer paketresor med en omfattande personlig service och har under mÄngaÄr varit ledande pÄ marknaden. Fallorganisationens filosofi uppges vara att alltid tillföra nÄgotextra till resenÀren, och att ge gÀsterna mer för pengarna.För att förstÄ den insamlade empirin anvÀndes begreppen empowerment och storytelling.Genom empowerment kunde engagemanget hos organisationens reseledare och hur dettaengagemang pÄverkade deras vilja att dela lÀrdomar och erfarenheter emellan sig tydliggöras.PÄ vilket sÀtt sjÀlva delandet och informationsöverföringen skedde blev tydligt genomstorytelling. Med hjÀlp av Ellströms (2005) teorier om utvecklingsinriktat och reproduktivtlÀrande blev ocksÄ typen av lÀrande tydligt och hur denna kan relateras till empowerment ochstorytelling.Studien fann att reseledarna inom fallorganisationen kÀnde sig stÀrkta i sitt utförande avarbetet pÄ grund av det sjÀlvstyre som organisationen öppnade upp för.

I detta sja?lvsta?ndiga arbete utforskas en la?randeprocess i tonsa?ttningen av ett kortare musikaliskt verk fo?r sa?ng och piano, vilket beskrivs utifra?n ett designteoretiskt la?rande- perspektiv. Studien baseras pa? videoinspelade sja?lvobservationer som pa?ga?tt under 3 ma?naders tid. Analysen av la?randeprocessen sker med hja?lp av designteoretiska be- grepp som la?randets resurser och transformationscykler.

Uppsatsen syfte Àr att ta reda pÄ hur genusperspektivet framstÀlls i Liza Marklunds kriminal-roman SprÀngaren. Fokus har lagts pÄ karaktÀrerna Annika Bengtzon och Christina Furhage. Tonvikten ligger frÀmst pÄ Annika. Författaren Liza Marklund och SprÀngaren presenteras i inledningen samt syftet och problemprecisering. DÀrefter följer en kort historik som har sin utgÄngspunkt i 1800-talet och som löper Ànda fram till idag.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Det problem som ligger till grund för detta arbete Àr att det enligt lÀgesbedömningen för 2014 av Grundskoleförvaltningen i Malmö kommun finns brister gÀllande kvalitet och omfattning med avseende pÄ studie- och yrkesvÀgledningen pÄ Malmö stads grundskolor. Samtidigt behövs ett livslÄngt lÀrande frÄn studie- och yrkesvÀgledarnas sida för att upprÀtthÄlla god kvalitet och professionell standard pÄ studie- och yrkesvÀgledningen enligt LÀrarnas Riksförbund. Syftet Àr att utforska vilka insatser som studie- och yrkesvÀgledare inom Malmö stads grundskolor gör för att frÀmja livslÄngt lÀrande. Vidare Àr vÄra frÄgestÀllningar: Vilket lÀrande talar studie- och yrkesvÀgledarna om att de utövar i sitt arbete? PÄ vilket sÀtt nyttjar studie- och yrkesvÀgledarna sitt sociala nÀtverk för att upprÀtthÄlla det livslÄnga lÀrandet? Det framkom att studie- och yrkesvÀgledare bÄde tillÀmpar ett anpassningsinriktat och ett utvecklingsinriktat lÀrande.

Den privata sektorn har alltid sökt efter metoder för att effektivisera sin verksamhet och öka sin lönsamhet, detta har lett till att ekonomistyrningsmodeller har utvecklats. Sedan början av 1990-talet har Àven de icke-vinstdrivande organisationerna börjat snegla pÄ den privata sektorns styrmodeller med en förhoppning om att kunna effektivisera sina organisationer. Denna nya trend med icke-vinstdrivande organisationer som anammar styrmodeller utvecklade för den privata sektorn kom att kallas New Public Management. Den kanske vanligaste styrmodellen de offentliga organisationerna tar till sig Àr The Balanced Scorecard eller balanserad styrning som den heter pÄ svenska. Att mÄnga svenska offentliga organisationer vÀljer att implementera balanserad styrning Àr kÀnt, dÀribland svenska landsting.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka la?rares och skolledares uppfattningar om va?rdet av daglig schemalagd fysisk aktivitet i skolan samt att underso?ka om samma grupper a?r intresserade av att info?ra ett sa?dant arbetssa?tt. I arbetet har en litteraturgenomga?ng av kunskapsla?get avseende effekter av fysisk aktivitet pa? ha?lsa och prestationer i teoretiska a?mnen fo?ljts upp med en enka?tunderso?kning om samma a?mne riktad till la?rare och skolla?rare i en kommun i va?stra Sverige. Litteraturgenomga?ngen har visat att det finns vetenskapligt sto?d fo?r att god fysisk prestationsfo?rma?ga a?r kopplat till goda prestationer i teoretiska a?mnen samt till ett gott ha?lsola?ge.

Denna studie syftar till att hitta ba?rande besta?ndsdelar och betydelsefulla faktorer i en hejaklacks uttryck som hypotetiskt skulle kunna vara konstruktiva och anva?ndbara i arbetet med en ko?r. Studien a?r baserad pa? intervjuer med medlemmar ur Linko?pings Hockeyklubb, LHC:s, supporterklubb White Lions samt en deltagande observation vid en hockeymatch mellan LHC och HV71 den 30 oktober 2012.I bakgrunden finns litteraturgenomga?ng inneha?llande hejandet i historien, visuella effekter, huliganism, kartla?ggning av hejaramsor samt starka musikupplevelser.Resultatet visar att sta?mningen i en hejaklack a?r mycket viktig. Ofta viktigare a?n sja?lva idrotten.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.

This study?s aim is to investigate how multilingual students learn mathematics and teaching strategies used to support the students? development of knowledge. A total of eleven scientific articles were selected for analysis and comparison. The results showed that visual representation, multimodal forms of expression and the students? whole linguistic repertoire constitute central resources for learning.

IT inom va?rden blir allt vanligare och med det mo?jligheterna till kommunikation mellan patient och va?rdgivare. Denna uppsats syfte a?r att underso?ka vilken nytta och mo?jligheter ljud- och videokommunikation kombinerat med samtidig visning av webbplatsen Onkonnect kan erbjuda patienter och va?rdgivare under cancerra?dgivning. Som mo?jliggo?rande teknik fo?r denna kommunikation anva?nds WebRTC.

Att uppna? goda ekonomiska resultat a?r na?got de flesta fo?retag arbetar fo?r. En faktor som visat sig pa?verka det ekonomiska resultatet a?r de ansta?lldas arbetsmotivation. Vanligt fo?rekommande a?r att fo?retag har fo?rutbesta?mda motivationsfaktorer pa? arbetsplatsen och tar da?rmed inte ha?nsyn till vad som motiverar den enskilda individen.

Fo?respra?kare fo?r a?ldersblandade klasser menar att det finns pedagogiska fo?rdelar med denna klassform, sa?som till exempel att elevernas inla?rning och sociala utveckling fra?mjas (Nandrup & Renberg, 1992; Sandqvist, 1994). Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka om det fo?rekommer sa?dana fo?rdelar i a?ldersblandade klasser och om de kan visas o?ver tid. Detta go?rs genom att ja?mfo?ra elever i a?rskurs 8 som under la?g- och mellanstadiet hela tiden ga?tt i a?ldersindelade klasser (n=423), elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser i la?gstadiet men inte pa? mellanstadiet (n=22), samt elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser ba?de under la?g- och mellanstadiet (n=30).

Ma?nadssamtalet a?r ett frekvent a?terkommande samtal mellan medarbetare och chefer inom en organisation. I samtalet diskuteras medarbetarens va?lma?ende, resultat som har presterats samt framtida utvecklingsplaner. Syftet med denna uppsats var att utifra?n medarbetares och chefers perspektiv underso?ka hur ma?nadssamtalet bidrar till medarbetares fortsatta utveckling och la?rande.