SyfteSyfte med vårt examensarbete har varit att undersöka hur lärarstudenterna vid Idrottshögskolan i Stockholm (IH) ser på sin utbildning avseende undervisningsformer i relation till ingående ämnes/kursområden och den kommande yrkesrollen. Ytterligare ett syfte har varit att undersöka om de lärare som medverkat i lärarprogrammet har egen skolerfarenhet som verksamma lärare i grundskola/gymnasium.MetodTill grund för vårt examensarbete genomförde vi en litteraturstudie. Genom litteraturstudien arbetade vi fram frågor som slutligen blev till fyra intervjuer av IH: s studierektorer. Med stöd av intervjuerna utformades en enkät till Lärarprogrammets avgångsstudenter (Julen 2005), L4A, L4B och L3K som fick möjlighet att svara på enkäten. Frågorna var lika till alla tre studiegrupper (78st studenter).

Denna studie har som syfte att undersöka de budskap som två läseböcker för skolans yngre åldrar kan innehålla. Detta genom att studera de implicita/indirekta och explicita/direkta diskurser, föreställningar och normer som språket i böckerna förmedlar till läsaren kring kategorierna kön, sexualitet och etnicitet. Diskursanalys har i denna studie fått agera som både det teoretiska perspektivet och det metodiska redskapet. Tillsammans med ett intersektionellt perspektiv och tankar från normkritisk pedagogik har jag strävat efter att synliggöra de maktoordningar som finns i läseböckerna Pojken och Tigern av Lars Westman (2001) och Mer om Moa och Mille A av Moni Nilsson (2000). De diskurser som identifierats i denna studies resultat är fnittriga flickor och pratiga pojkar, den knegande karln och hans matmor samt Pojke + flicka = sant.

De som idag saknar möjlighet att tillägna sig kunskap om hur en dator fungerar, riskerar att hamna utanför hela den demokratiska processen. Problemet med modern teknologi är att man i de flesta fall måste veta hur den fungerar för att kunna tillgodogöra sig dess funktion. Genom intervjuer och enkäter ger undersökningen indikationer på hur äldre människor över 55 år (seniorer) nyttjar datorer och Internet (IT)..

Vi lever i en föränderlig värld vilket ger både möjligheter och utmaningar när det gäller att planera inför framtiden. Vägen dit är inte någon linjär ekvation och för att hantera denna ovisshet krävs stor respekt och anpassning till dynamik och föränderlighet. Stadens struktur formas av sin tid och befäster villkoren för livet i staden för en lång tid framöver men måste samtidigt kunna anpassas till de förändringar den utsätts för. Att bygga stad är en ständigt pågående process. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur planeraren kan arbeta för att hantera förändringar i urbana landskap för att möjliggöra eller underlätta för utveckling och anpassning till förändringar. Planerarens tankesätt, roll och verktyg gällande stadsbyggnad med fokus på föränderlighet och hållbarhet analyseras och problematiseras i uppsatsen.

En militärt starkare makt har ofta överraskande svårt att ?besegra? eller ?hantera? en betyd-ligt svagare part i en konflikt, inbördes såväl som internationella. Övermakten uppvisar inte sällan en oförmåga att anpassa sig till nya omständigheter, medan den svagare aktören tvingas förändra sig. Vad beror detta på?Jag ska i denna uppsats undersöka en starkare aktörs förmåga, eller oförmåga, att hantera en militärt underlägsen moståndare.

Vår studie handlar om företeelsen invänjning ur ett mötesperspektiv. - Hur planeras och genomförs invänjningen av barn på förskolan? Undersökningen har genomförts på en förskola med en ?tredagarsinvänjning?. Vi har intervjuat en förskollärare samt delat ut enkäter som föräldrar har besvarat på förskolan. Resultatet visar att förskolan lägger stor vikt vid att göra föräldrar trygga vid invänjningen så att de kan överföra sin trygghet på barnet.

SammanfattningDenna uppsats har sin bakgrund i fem ord som kan ses som en kort sammanfattning kring vad matematikundervisningen bör innehålla enligt Lpo94 och kursplanen för matematik. Där står att matematik bör pratas, undersökas, upplevas, skapas och utforskas. Om dessa ord får finnas med i undervisningen så bör man kunna göra matematiken roligare och mer intressant. Att finna glädje och lust till matematiken är väldigt viktigt för att fånga barnens uppmärksamhet och rapporten Lusten att lära?med fokus på matematik diskuterar just vikten av lusten till matematik.  Baserat på vad som står skrivet kring matematikverkstäder så borde pedagoger kunna jobba i enlighet med vad Lpo94 och kursplanen i matematik förespråkar.

Meningen med denna uppsats är att undersöka hur Reggio Emilias pedagogik och dess insatser korresponderar med inkludering i "en skola / förskola för alla"..

Denna uppsats ger inblick i pedagogers, läroplanskrivares, lärares och elevers syn på begreppet självständighet. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i vad som händer under tiden efter att en elev stött på problem till dess den fått handledd vägedning i ämnet slöjd. Självständighetsbegreppet står i centrum för uppsatsens framställning..

Genom studier av nationell litteratur samt en mindre observationsstudie i en år 4-6 skola har jag undersökt hur elevers datoranvändning kan se ut. Jag har utgått från fyra frågor: Vad gör eleverna? Hur gör eleverna? Hur skulle de vilja göra? och Vad tycker de? Det jag har funnit ut är att eleverna i min studie har ett brett användningsområde för sina datorer i skolan, de är positivt inställda till datorer och en del av dem önskar mer baskunskaper..

Högskoleutbildningar på distans har blivit en allt vanligare studieform. De vanligaste orsakerna till att studenter väljer distansutbildning som tillvägagångssätt är att många har familj och barn, långt till högskolan eller att de helt enkelt vill arbeta vid sidan om sina studier. Från högskolans sida gäller det då att bygga upp ett pedagogiskt ramverk och att inspirera studenterna till den teknologi som erbjuds på den nätbaserade utbildningen. Därför kan det vara intressant att titta på vad som motiverar en student att vilja lära under de pedagogiska villkor som gäller på en distansutbildning. Syftet med denna studie var därför att söka kunskap och förståelse för vad distansstudenter upplever som studiemotivationshöjande faktorer i distans utbildningens genomförande.

I den här hermeneutisk-fenomenologiska litteraturstudien undersöker jag lekens väsen samt lekens väsen i förhållande till det moderna samhället genom att analysera vad lek är och därefter ställa lek i förhållande till några av modernitetens strukturerande former. Litteraturen är hämtad från olika vetenskapliga discipliner såsom sociologi, filosofi, psykologi, pedagogik och kulturhistoria..

ABSTRAKTLinnéuniversitetetInstitutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskapPedagogik med inriktning mot ungdoms -och missbruksvård, Examensarbete 15hp Titel                                    BEMÖTANDE OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED UTAGERANDE BETEENDE ? ur ett könsteoretiskt perspektivEngelsk titel                       Encounting and treatment of adolescents with conduct disorder ? from a gender theoretical perspective Författare                          Ellinor Cronzell, Catherine ÅkessonHandledare                        Henrik NilssonDatum                                Mars 2010Antal sidor                         48Nyckelord                          Utagerande beteende, ungdomar, kön, Statens institutionsstyrlese, bemötande, behandling.Studiens syfte är att studera hur yrkesverksamma på SiS särskilda ungdomshem beskriver sina erfarenheter av bemötande och behandling av ungdomar med utagerande beteende. Studien syftar även till att belysa vilken roll könet har i behandlingsarbetet. En kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer användes för att besvara studiens frågeställningar. Intervjuerna tolkades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och problematiserades utifrån Moira von Wrights relationella och punktuella perspektiv samt ett könsteoretiskt perspektiv.

Syftet med detta arbete är att belysa hur pedagogerna på förskolan och skolan resonerar kring sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Undersökningen belyser också vilka resurser pedagogerna har att tillgå i sitt arbete med dessa barn. Detta är för att vi själva som blivande förskolepedagoger ska få en uppfattning om hur arbetet kring barn i behov av särskilt stöd kan fungera ute i verksamheten. Utifrån vad vi har sett i vårt resultat har vi valt att ta med sociokulturellt perspektiv och relationell pedagogik som teoretiska perspektiv. I det sociokulturella perspektivet sker barns kunskapsutveckling i samspel med andra människor.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur lärare i grundsärskola arbetar ämnesintegrerat med problemlösningar i matematik. De centrala frågeställningarna i studien är:? Hur arbetar lärarna med läs-, ord- och begreppsförståelse i samband med matematisk problemlösning? ? Hur arbetar lärarna med stöd och anpassning vid undervisningssituationer?? Hur upplever lärarna betydelsen av interaktion vid problemlösningar i matematik?Teori: Studien har en teoretisk del som kort beskriver det specialpedagogiska- och sociokulturella perspektivet. I litteratur- och forskningsgenomgången lyfts lärarens roll och betydelse i undervisningen, samt ämnesintegrering där lärarnas inverkan, interaktion och anpassning ger elever förutsättningar att förstå matematiska problemlösningar. Studien berör även konsekvenser som kan orsakas då brister av förståelse i matematik förekommer.