Bakgrund: Idag kan vi se att allt fler fo?retag har blivit projektbaserade och det har blivit en vanlig arbetsform. Vi ser och ho?r om ?projekt? o?verallt. Att skapa tillfa?lliga projektorganisationer fo?r att effektivt lo?sa olika problem a?r ett arbetssa?tt som sprider sig inom alla typer av verksamheter och branscher.

BakgrundVilken verksamhet som en kommun ska bedriva bestÀms i stor utstrÀckning av lagar och regler, vilket gör det svÄrt att anpassa verksamheten och styrningen av den efter förutsÀttningar i omgivningen och inom verksamheten. Inom den kommunala organisationen finns sÄvÀl vad som i folkmun kallas för ?hÄrda? verksamheter, exempelvis parkskötsel och gatubyggnation, som ?mjuka? verksamheter, sÄ som skola och omsorg. I den befintliga litteraturen saknades en genomgÄng av vad begreppen hÄrt och mjukt innebÀr och hur detta pÄverkar styrningen av en verksamhet. DÀrför behövdes först en kategorisering av begreppen göras för att sedan kunna relateras till teorier om lÀmpliga styrtyper givet olika förutsÀttningar.SyfteSyftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur hÄrda och mjuka verksamheter inom en kommun styrs och hur de bör styras.

This report is the result of several interviews of employees within the field of pedagogy. The background behind this report is my period as a trainee in one of the daily activities in Malmo. In daily activities the employers gets training, education and guidance in Marte meo, which is funded by public finances. The method, which this study focuses upon is called Marte meo. It is a method of communicating and developing the means for the participants to evolve their skills in communicating and increase self esteem.

I denna kvantitativa studie redovisas resultat frĂ„n en enkĂ€tundersökning som skickades uttill gymnasielĂ€rare verksamma vid tidpunkten i Östersunds kommun. Genom att endastanvĂ€nda gymnasielĂ€rare som respondenter kunde en annan professions perspektiv pĂ„anmĂ€lningsplikten belysas Ă€n socialtjĂ€nstens perspektiv. UtifrĂ„n den lĂ„ga svarsfrekvensen istudien kunde endast tendenser utlĂ€sas. Tendenser i studien visade att en majoritet avlĂ€rarna hade sett ett barn fara illa men det var fĂ„ som hade anmĂ€lt. En slutsats utifrĂ„nstudien var att lĂ€rare ibland inte anmĂ€ler misstĂ€nkta fall eftersom de först och frĂ€mst villhjĂ€lpa barnet sjĂ€lva utan att anmĂ€la.

Detta projekt innefattar en förskola med en tvist. Tanken Àr att byggnaden ska ge mervÀrde till staden & dess invÄnare, inte bara som en privat verksamhet som stÄr för sig. Genom att korsa en privat med en offentlig anvÀndning d.v.s. en förskola med + aktiviteter, sÄ som café, ateljé & bibliotek, har denna byggnad tagit form. Till & börja med tar en förskola plats utanför hemmet & innefattar bÄde barnomsorg & utbildning. En sÄdan verksamhet ska hushÄllas i en trygg & kreativ miljö dÀr lek & behov fÄr ta sin plats; mÄnga dagis Àr som öar, avskurna frÄn allmÀnheten av en grind & gÄrd, med en tegel- eller trÀkÄk i mitten: i & med de stora barnkullarna pÄ senare tid hushÄlls verksamheten i temporÀra baracker eller bottenvÄningar i innerstan. Intentionen i detta projekt har varit att undersöka vad en trygg & spÀnnande miljö kan vara för barn att vistas i.

Hur arbetar regissörer och dramapedagoger med barn med ?personregi? - alltsÄ med feedbacken som hjÀlper till att ett barn hittar ett uttryckssÀtt som Àr trovÀrdigt, ett sÀtt att spela som Àr livligt. Hur gör man och varför? Vad Àr det för en typ av handling, interaktion? Syftet med arbetet Àr att förstÄ och tydliggöra en ganska dold och mystisk verksamhet; att inspirera alla intresserade till utvecklat egen verksamhet; att lyfta fram en interaktion dÀr barnen blir hjÀlpt till och vÀrdesatt i deras spontana tillvaro.Arbetets metodik Àr inspirerad av ?grundad teori? och nÀrmar sig den konkreta sociala interaktionen genom att föra öppen strukturerade samtal med regissörer och dramapedagoger som Àr verksamma i stora mest kommunala barn/ungdomsteater: VÄr Teater/Kulturskolan, Enskedespelet, Sagateatern Lidingö, Ung teater TÀby, Skara Skolscen samt Stockholms Stadsteater och Dramaten. UtifrÄn det material föreslÄs en systematisering av de olika metoder hur man arbetar som regissör med just personregi.

The impact of classroom enviroment with respect to learning.

Möjligheten till val av redovisningsvaluta i Sverige och Danmark har funnits sedan Är 2001 respektive Är 1999. En undersökning som gjordes Är 1997 i Sverige visade behov för företagen att redovisa i annan relevant valuta. Hur mÄnga som idag gÄtt över till annan valuta och varför finns det ingen undersökning pÄ och vÄrt syfte med uppsatsen Àr att förklara företagens val av redovisningsvaluta. Vi har gjort en dokumentundersökning som omfattar företag pÄ Stockholmsoch Köpenhamnbörsen med sÀte i respektive land. Institutionell teori ligger till grund för de hypoteser som bildas. Den informella pÄtryckningen Àr frÄn intressenter vilka pÄverkar företagen pÄ olika vis och olika mycket.

Bakgrund: Barn som upplevt flykt m?ter komplexa psykologiska, fysiska och sociala utmaningar. Flyktingbarn utg?r en s?rskilt s?rbar grupp, d?r sjuksk?terskan har en avg?rande roll i att ge v?rd som fr?mjar trygghet, tillit och v?lbefinnande. Sjuksk?terskan har ett ansvar att bedriva personcentrerad v?rd.

Syfte med denna studie Àr att belysa förskollÀrares erfarenhe ter av att arbeta inkluderande i verksamheten och Àven begreppen inkludering och exkludering och hur de kan förstÄs i en förskola. I studien undersöks det Àven hur förskollÀrare resonerar kring möjligheter och hinder i en inkluderande verksamhet. Studien utgörs av en kvalitativ undersökning genom fem intervjuer dÀr samtliga pedagoger har utbildning som förskollÀrare.Resultatet visar att alla avdelningar pÄ förskolorna har barn som har olika förutsÀttningar och olika behov som behöver tillgodoses. Informanterna arbetar i grunden pÄ samma sÀtt men de anpassar verksamheten efter barnen och vilka behov de har för att de ska utvecklas pÄ bÀsta sÀtt som sjÀlvstÀndiga individer. Resultatet delger Àven informationen om hur betydelsefullt det Àr att lÄta barnen vara delaktiga, att arbeta med inkludering kontinuerligt i verksamheten och dÀrmed Àven följa upp verksamheten och Àven se till varje barns olikheter, förutsÀttningar och möjligheter.

BAKGRUND: I bakgrunden belyser vi sprÄkets betydelse för barns utvecklingutifrÄn olika forskares perspektiv. I en sammanfattning av lÀroplanenfÄr vi ta del av hur pedagoger i förskolan ska gÄ till vÀga för att se tillvarje barns utveckling. HÀr presenteras Àven observationsmaterialetTidig Registrering Av SprÄkutveckling ? TRAS.SYFTE: Syftet Àr att undersöka vilka erfarenheter nÄgra pedagoger har av attanvÀnda Tidig Registrering Av SprÄkutveckling - TRAS i förskolansverksamhet.METOD: Vi har i vÄr undersökning anvÀnt oss av kvalitativ metod med intervjusom redskap. I vÄr undersökningsgrupp har det ingÄtt tio pedagogerfrÄn förskolans verksamhet.

Uppsatsens titel: Revisorns och Skatteverkets verksamhet mot manipulering av kontantredovisning ? GĂ„r brottet att eliminera? Seminarie datum: 5 juni, 2008 Ämne/Kurs: FEKP01, Examensarbete magisternivĂ„, Företagsekonomi, 15p. Fördjupningsinriktning: Redovisning Författare: Hanna Hideng och Karin Plato Handledare: Gunnar Wahlström Fem nyckelord: Manipulering, Kontanthantering, Kassaregister, Revision, Reglering Syfte: Att undersöka revisorers och Skatteverkets verksamhet mot manipulering av kassaregister samt belysa Ă„tgĂ€rder för att minska förekomsten av detta brott. Metod: DĂ„ manipulering av kontanthantering utgör ett outforskat omrĂ„de utgĂ„r vi i uppsatsen frĂ„n grundad teori, vilken har ett induktivt synsĂ€tt, för att besvara vĂ„r forskningsfrĂ„ga. Debatten ligger till grund för utformning av intervjufrĂ„gor och dĂ€refter genomfördes semistrukturerade intervjuer.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie med hermeneutiskt utgÄngspunkt och en deduktiv ansats. Uppsatsen behandlar funktionshindrade och deras syn pÄ deltagande i daglig verksamhet. Syftet med studien Àr att undersöka och fÄ en ökad förstÄelse för den dagliga verksamhetens betydelse för den vuxna funktionshindrade. Jag har valt att fokusera pÄ huruvida kÀnslan av sammanhang och egenmakt frÀmjas genom den dagliga verksamheten samt om individerna upplever stigmatisering till följd av deltagande i den dagliga verksamheten. För att samla in det empiriska materialet har jag anvÀnt mig utav semistrukturerade intervjuer som vetenskaplig insamlingsmetod.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

I bakgrunden redogörs olika aspekter som berör kultur samt sjuksköterskos förhÄllning till patienters etnicitet. Patienters syn pÄ vÄrd skiljer sig Ät beroende pÄ kulturtillhörighet vilket pÄverkar mötet i vÄrden. Sjuksköterskans ansvar Àr att ge vÄrd samt behandla patienterna med respekt och vÀrdighet oavsett etnicitet. SvÄrigheter kan finnas i att tillgodose detta i mötet med patienter dÄ uppfattningen av sjukdomsorsak kan skilja sig ifrÄn sjuksköterskans. SvÄrigheter i kommunikationen samt i förstÄelsen för respektive kultur kan leda till missförstÄnd.