Outsourcing Àr en trend som prÀglar logistikomrÄdet idag. Det har öppnat upp möjligheter för verksamheter som tredjeparts? och fjÀrdepartslogistiker att ta plats pÄ marknaden. DÀrför Àmnar vi studera 3PL-verksamhet och hur den kan relateras till ett perspektiv. Vi kommer alltsÄ betrakta en 3PL som en del i uppdragsgivarens vÀrdekedja och vi kommer att prata om inter- och multiorganisatoriska perspektiv pÄ att bedriva affÀrer.

Rökning Àr en av de vanligaste riskfaktorerna för hjÀrtkÀrlsjukdom i Sverige. Det finns ett flertal vetenskapligt underbyggda metoder för att sluta röka. RÄdgivning och motiverande samtal kring rökavvÀnjning, samt nikotinersÀttningsmedel Àr vÀl utarbetade metoder. Syftet Àr att undersöka vilket stöd till rökfrihet som rökande patienter fÄr pÄ avdelning 10 pÄ UMAS. Metoden Àr en enkÀtstudie och resultatet presenteras genom kvantitativ data.

Studiens syfte Àmnar undersöka hur specialpedagoger ser pÄ sitt uppdrag, styrning av uppdraget samt hur de talar om fritidshemmets verksamhet. Metoden som anvÀnds i arbetet Àr diskursanalys. Det empiriska materialet bestÄr av sex kvalitativa intervjuer med specialpedagoger. I materialet identifierades helhetsdiskursen, behovsdiskursen, kompetensdiskursen samt organisationsdiskursen. Dessa visar bland annat pÄ olika sÀtt att se pÄ och tala om specialpedagogik, exempelvis utifrÄn en helhetssyn och utifrÄn elevernas behov.

Den hÀr rapporten bygger pÄ en vetenskaplig undersökning som genomfördes under hösten 2013. Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur IT kan anvÀnds i förskolans verksamhet idag. Observationer, inspirerade av den etnografiska forskningsansatsen, genomfördes pÄ tvÄ förskolor i Mellansverige och materialet analyserades sedan utifrÄn tre aspekter, nÀmligen vilket lÀrande som synliggjordes, hur IT anvÀndes i verksamheten av barnen och pedagogerna samt om dessa anvÀndningsomrÄden kunde kopplas till lÀroplanens riktlinjer för hur IT ska integreras i verksamheten.Resultatet visade en bredd i hur IT lyfts fram i tvÄ olika förskoleverksamheter, med olika specialiseringar. Den ena förskola har en uttalad IT-profil. LÀroplanens beskrivningar och strÀvansmÄl följdes, men pÄ olika sÀtt.

Bakgrund: Behovet av palliativ v?rd ?r n?got som ?kar allteftersom det blir fler m?nniskor p? jorden och som lever allt l?ngre. Globalt men ?ven i Sverige finns en ?nskan att f? d? hemma. Det finns en diskrepans med verkligheten d? de flesta m?nniskor d?r p? sjukhus eller institution s?som s?rskilt boende.

Syftet med denna studie var att fÄ en ökad förstÄelse för betydelsen av aktiviteten arbete för personer med intellektuella funktionshinder. Undersökningsgruppen bestod av sex personer med intellektuella funktionshinder som hade sin dagliga verksamhet pÄ öppna arbetsplatser i tvÄ kommuner i norra Sverige. Data samlades in med intervjuer med öppna frÄgor och kompletterades med observationer pÄ deltagarnas arbetsplatser. Intervju- och observationstext analyserades med metoden innehÄllsanalys. Analysen resulterade i en huvudkategori som benÀmns: BekrÀftelse pÄ arbetet stÀrker identiteten med tre underkategorier: Arbetet ger dagarna ett meningsfullt innehÄll, Att trÀffa folk Àr viktigt och Att arbeta med nÄgot roligt gör att arbetet blir meningsfullt.

Alla som arbetar inom skolans verksamhet, dÀr fritidshemmet ingÄr, ska utifrÄn lÀroplan och styrdokument verka för att alla elever ska utvecklas till demokratiska medborgare. I den hÀr studien avgrÀnsas det demokratiska uppdraget till att handla om delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Genom tidigare forskning sÄ tas flera faktorer upp som kan frÀmja eller hindra demokratiarbete i skolan. Elever i Ärskurs 3 frÄn tvÄ fritidshem har i gruppintervjuer delgett sina uppfattningar kring deras delaktighet och inflytande över verksamheten. I studien har 14 elever intervjuats och delgett sin bild av hur demokratiska processer fÄr utrymme och praktiseras pÄ fritidshemmet.

Hiv Àr ett virus som ligger bakom ett nedsatt immunförsvar vid sjukdomen aids. Tack vare stor framgÄng i framtagning av medicin behöver livet för en hiv- smittad person inte förÀndras mer Àn vid vilken annan kronisk smitta som helst. I Sverige har en strategi tagits fram för att arbeta förebyggande mot hiv pÄ olika sÀtt. UtifrÄn internationella mÄl har nationella och lokala mÄl skapats och till dessa har delmÄl satts upp. Som komplement till den befintliga vÄrden finns rikstÀckande frivillighetsorganisationen Noaks Ark med uppgift att förebygga och stödja hiv- positiva och deras anhöriga. Organisationen anses vara ett viktigt delmÄl i samhÀllets arbete om hiv frÄgor i Jönköpings lÀn och fÄr dÀrför ekonomiskt stöd i form av landstingsmedel. För att undersöka Noaks Arks arbete har hÀr gjorts en kvalitativ utvÀrderingsstudie.

Denna rapports syfte Àr att studera hur eleverna upplever ovh uttrycker sig kring sina möjligheter till inflytande och medbestÀmmande i fritidshemmet. Det barndomssociologiska perspektivet som vi anvÀnt i denna studie Àr ett relativt nytt perspektiv, som utgÄr frÄn barnen sjÀlva. Denna teori ser barn som aktörer och medskapare av sin egen verklighet, den barndom de upplever hÀr och nu. Studiens empiriska data samlades in via elevintervjuer som transkriberades samt via bilddokumentation. Fotografierna har eleverna sjÀlva tagit.

SAMMANFATTNING I detta examensarbete har vi genom kvalitativa intervjuer undersökt hur studie- och yrkesvÀgledare pÄ kommunala och fristÄende gymnasieskolor i SkÄne upplever den konkurrens som finns mellan skolor och hur den eventuellt pÄverkar deras arbete. För att fÄ en förstÄelse för studie- och yrkesvÀgledares yrkesroll och arbetssituation har vi bl.a. gett en beskrivning av styrdokument, etiska regler och konkurrenssituationen mellan skolor. Vid vÄr tolkning har vi utgÄtt frÄn begreppen organisationskultur, skolkultur, syokultur och psykologiskt kontrakt. De slutsatser vi kan dra av vÄrt resultat Àr att samtliga vÀgledare menar att det finns en konkurrens mellan gymnasieskolor. Hur omfattande den Àr finns det inget entydigt svar pÄ.

Rapporten innehÄller en presentation av aspekter som Àr viktiga för att minimal dokumentation kontinuerligt ska framstÀllas under system- utvecklingsfasen, aspekter som Àr primÀra för att minimal dokumentation ska bibehÄllas korrekt under systemförvaltningsfasen, samt hur förvaltning av minimal dokumentation kan förenklas. Dessutom innehÄller rapporten ett förslag till vad minimal dokumentation Àr.Det som framkommer i rapporten Àr att det Àr viktigt att en verksamhet har policies som stÀller krav pÄ kontinuerlig framstÀllning av minimal dokumentation under systemutvecklingsfasen, samt pÄ att minimal dokumentation ska bibehÄllas korrekt under systemförvaltningsfasen. Dessutom ska planer framstÀllas som beskriver samtliga dokumentations- aktiviteter, och en metod ska anvÀndas som stödjer dokumentation under systemutvecklingsfasen och systemförvaltningsfasen. Att förvaltning av dokumentation kan förenklas vid anvÀndning av ett datoriserat dokumenthanteringssystem, framkommer ocksÄ. Rapporten avslutas med en allmÀn diskussion om arbetet, och ett förslag till hur en verksamhet kan gÄ tillvÀga för att minimal dokumentation ska utvecklas och förvaltas..

För den enskilde medborgaren Àr kvaliteten i Polisens verksamhet bland annat beroende av tillÀmpningen av legalitetsprincipen. Ur ett rÀttssÀkerhetsperspektiv Àr dÀrför en vÀl fungerande tillsyn av regelefterlevnaden mycket angelÀgen. Detta gÀller inte minst eftersom Polisens verksamhet i hög grad Àr regelstyrd och att vissa regler inskrÀnker medborgarnas grundlagsstadgade fri- och rÀttigheter. Regeringen har pÄ senare tid lagt fast riktlinjer för hur tillsyn av offentlig förvaltning bör bedrivas; med fokus pÄ regelefterlevnad och med sjÀlvstÀndighet i förhÄllande till tillsynsobjektet. I dag finns rÀttslig tillsyn av Polisen framför allt vid Rikspolisstyrelsen, SÀkerhets och integritetsskyddsnÀmnden samt JO och JK.

Uppsatsen syftar till att diskutera om Corporate Social Responsibility (CSR) aktiviteter kanpÄverka medarbetarnas syn pÄ organisationen som attraktiv arbetsgivare inom etiskt ifrÄgasattverksamhet. Som teoretisk referensram finns litteratur om CSR, legitimitet och hurorganisationers CSR aktiviteter kan pÄverka medarbetarna, medarbetarna som Àr en viktigintressent för organisationen. För att utföra studien har en kvantitativ metod valts dÄ den erbjudermöjligheten att undersöka medarbetarnas instÀllning, Äsikter och attityder i större omfattning.Resultatet av studien indikerar pÄ att medarbetarna tycker att det Àr viktigt att arbetsgivarenbidrar till samhÀlls- och miljöinitiativ Àven i etisk ifrÄgasatt verksamhet för att uppfattas som enattraktiv arbetsgivare. Studien tyder pÄ att medarbetarna lÀgger större vikt vid miljö ochjÀmstÀlldhetsfrÄgor Àn andra samhÀllsinitiativ. Resultatet antyder Àven att kvinnor tyckerarbetsgivarens engagemang i samtliga CSR aktiviteter Àr av större vikt Àn mÀn vid val avarbetsgivare..

SammanfattningUppsatsen har för avsikt att undersöka hur svenska inredningsföretag anvÀnder design management för att utveckla sin verksamhet. Med design management avses funktionen att leda och kontrollera designprocessen, det innefattar ocksÄ att fungera som lÀnken mellan designen och organisationen. Design management har Àven som funktion att integrera designkonceptet i andra delar av organisationen, samt att integrera organisationen i designprocessen.Genom kursen Innovation and design management vid VÀxjö universitet dÀr författarna studerar knöts kontakt med Anders Wisth, projektledare för Möbelriket i SmÄland. Anders Wisth hade observerat att flera företag som arbetar med design hade svÄrt att utveckla sin verksamhet. Möbelriket förmedlade kontakten till tre inredningsföretag som alla hade nÄtt framgÄng med sin design och utvecklat sin verksamhet.Hur dessa företag arbetade med design jÀmfördes sedan mot varandra samt mot teorin.

Syftet var att fördjupa mig i den pedagogiska filosofin som ligger bakom arbetssÀttet i Reggio Emilias förskoleverksamhet samt att försöka ta reda pÄ om man har lyckats att i den svenska grundskolan arbeta utifrÄn Reggio Emilias pedagogiska filosofi och förhÄllningssÀtt. Reggio Emilia ser barnet som aktivt och kompetent. Jag gjorde en empirisk studie, med observation och intervjuer, pÄ en Reggio Emilia-inspirerad friskola. Genom arbetet kom jag fram till att det inte finns nÄgra direkta motsÀttningar att inom grundskolan försöka arbeta utifrÄn Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vid jÀmförelsen Àr det viktigt att ta hÀnsyn till Äldersskillnaden förskole- och grundskolebarnen.