Hiv Àr ett virus som ligger bakom ett nedsatt immunförsvar vid sjukdomen aids. Tack vare stor framgÄng i framtagning av medicin behöver livet för en hiv- smittad person inte förÀndras mer Àn vid vilken annan kronisk smitta som helst. I Sverige har en strategi tagits fram för att arbeta förebyggande mot hiv pÄ olika sÀtt. UtifrÄn internationella mÄl har nationella och lokala mÄl skapats och till dessa har delmÄl satts upp. Som komplement till den befintliga vÄrden finns rikstÀckande frivillighetsorganisationen Noaks Ark med uppgift att förebygga och stödja hiv- positiva och deras anhöriga.

Syftet med studien var att studera om arbetsledaren inom Àldre omsorgen arbetade efter ett chefskap eller ett ledarskap. Studien Àr utförd med en kvalitativ ansats dÀr vi genom personliga intervjuer med arbetsledare och medarbetare skapade oss en djupare kunskap över omrÄdet. I bakgrunden beskrivs definitionen av ett chefskap och ledarskap. I ett avsnitt beskrivs Àven om kompetensutveckling vid delegering samt vilka problem som kan uppstÄ vid delegering. UtifrÄn intervjuerna med arbetsledarna framkom det att de har en stort administrativt belastning vilket bland annat ledde till en mindre nÀrvaro hos arbetsgrupperna.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger ser pÄ trygghet inom förskolan. Vi vill ta reda pÄ om och i sÄ fall hur deras syn pÄ trygghet pÄverkar deras arbetssÀtt i relation till omsorg och pedagogisk verksamhet. Vi vill ocksÄ undersöka hur pedagogerna ser pÄ förskolans uppdrag i samhÀllet och hur det pÄverkar hur de ser pÄ trygghet i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor kan vi se att bÄda förskolorna i sitt arbete med att skapa trygghet anvÀnder sig bÄde av en pedagogisk verksamhet men ocksÄ av omsorg. Det Àr i samspelet mellan de bÄda som tryggheten skapas.

I dagens informationssamhÀlle fattas snabba och Ätskilliga beslut. StÀndiga förÀndringar Àger rum och de företag som har en snabb reaktionsförmÄga med medarbetare som tillÄts fatta sjÀlvstÀndiga beslut lyckas konkurrera pÄ marknaden. Uppsatsens syfte Àr att beskriva utvecklingen av medarbetarskap och urskilja vilka effekter som uppkommer för medarbetaren. Med hjÀlp av teorier frÄn frÀmst HÀllsten, Tengblad, Ackerman, Kinlaw och Altén har empirin analyserats och medarbetarkspsutveckling har beskrivits och effekterna har urskiljts. Resultatet blev att medarbetarskapsutveckling inte Àr generell inom organisationen dÀr medarbetarna arbetar utan skiftar frÄn en avdelning till en annan. Det Àr sÄledes svÄrt att fÄ nÄgra allmÀngiltiga svar pÄ om hur medarbetarskapsutveckling bör se ut för hela organisationen.

I det hÀr arbetet kommer ett tillvÀgagÄngssÀtt för framtagning av nyckeltal inom underhÄlls-verksamhet att presenteras. Uppdraget har tilldelats av SSAB TunnplÄt i LuleÄ, en av Nordens största stÄltillverkare. Nyckeltal inom underhÄll Àr ett eftersatt Àmne inom bÄde litteratur och bland företag vilket föranledde SSAB ett behov att kartlÀgga sin underhÄllsverksamhet för att kunna ta fram nyckeltal anpassade för den egna verksamheten. Anledningen till att anvÀnda nyckeltal grundar sig i ett behov av att mÀta prestanda. Att mÀta prestanda för ett företag Àr nödvÀndigt för att kunna förbÀttra verksamheten.

Sammanfattning      Ämnesfördjupande arbete Ekonomihögskolan, Civilekonomprogrammet, Controllerfördjupningen LinnĂ©universitetet, VĂ€xjöTitel: Vad prioriteras, eleverna eller budgeten? - En fallstudie av en kommunal verksamhet Författare: Alexandra Lagerholm & Hedvig LindgrenHandledare: Anders Jerreling Examinator: Fredrik KarlssonEn begrĂ€nsad ekonomi och ökade statliga krav har bidragit till att kommuner idag tvingas prioritera hĂ„rdare Ă€n tidigare. Dessa prioriteringar förtydligas i kommunens budget. Ett flertal kommunpolitiker har uppmĂ€rksammat en omfattande konflikt mellan kommunens budget och de lagar de tvingas följa till förmĂ„n för bland annat elevers hĂ€lsa och uppfyllande av kunskapskrav. Om kommunen ska klara sig med sina begrĂ€nsade ekonomiska resurser, med minskade skatteintĂ€kter, kommer det leda till att de tvingas bryta mot lagar.

Under mitten av 1900-talet gav den ekonomiska tillvÀxten ökande inkomster till kommunerna. NÀr den ekonomiska tillvÀxten stagnerade, samtidigt som efterfrÄgan pÄ kommunens tjÀnster ökade, blev kommunerna tvungna att effektivisera sin verksamhet för att nÄ balans. Effektiviseringar nÄr dock en grÀns och dÄ behövs nya idéer. Ett sÀtt kan dÄ vara att gynna det lokala nÀringslivet. Ett vÀl fungerande nÀringsliv bidrar med arbetstillfÀllen som i sin tur genererar skatteinkomster.Kommuners möjligheter och begrÀnsningar att handla regleras bland annat i kommunallagen.

Cirkus Cirkör i AlbyCirkus Cirkör vill göra mÀnniskor modigare och göra vÀrlden och livet mer levande .. Verksamheten Àr stor och har nÄgot som vÀnder sig till de flesta..MÄlet att förÀndra vÀrlden med nycirkus.Cirkus Cirkör vÀxer hela tiden och vill  nu samla hela sin verksamhet i en byggnad och behöver dÀrför nya större lokaler. De Àr idag inrymda i en del av en stor lagerbyggnad i Alby, som delas med en bilmek. Byggndens anonyma utsida speglar inte alls veksamheten.Cirkus Cirkörs verksamhet har stor spÀnnvidd och lokalerna skall tillgodose behov. Det finns en sida av cirkusen som vill visa upp sig utÄt. Men detfinns ocksÄ delar av cirkusen som behöver kunna dra sig undan,Jag vill att dessa tvÄ motsatser, introvert och slutet respektive extrovert öppet och inbjudande, ska synas i byggnaden..

EU-NAVFOR Àr den första insatsen som den Europeiska Unionen skapat och den första okonventionella konflikten till havs som ska bekÀmpas med konventionella medel. ForskningslÀget angÄende hur dessa konventionella styrkor ska agera mot denna typ av motstÄndare Àr vÀldigt begrÀnsad.Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att undersöka om Wayne P. Hughes konventionella krigföringsteorier Àr anvÀndbara i en nutida konflikt samt att se om det finns nÄgra likheter eller skillnader mellan dessa teorier och den taktik ME02 anvÀnde sig av under insatsen utanför Somalia.Denna uppsats baseras pÄ en kvalitativ metod dÀr Wayne P. Hughes teorier om ?The Great Constants? studeras och beskrivs för att sedan nyttjas som analysverktyg i en teoriprövande fallstudie pÄ ME02.

Bakgrund: Globalisering har medfört ökad konkurrens, vilket har stĂ€llt högre krav pĂ„ svenska företag. Företagen mĂ„ste stĂ€ndigt utvecklas för att kunna behĂ„lla sin konkurrenskraft, och företagen kan bemöta den hĂ„rda konkurrensen genom en utflyttning av verksamheten till utlandet eller utveckling pĂ„ hemmaplan. EU-utvidgningen har medfört förbĂ€ttrad kommunikation mellan företag och medborgare i medlemslĂ€nderna, vilket i sin tur har bidragit till det ökade intresset för de Östeuropeiska lĂ€nderna. MĂ„nga svenska företag vĂ€ljer att flytta till Estland pĂ„ grund av den geografiska nĂ€rheten, tillgĂ„ng till nya marknader och strĂ€van efter kostnadsreducering.Problem: Är etablering i lĂ„glönelĂ€nder ett lyckat alternativ för svenska smĂ„företag?Syfte: Att studera skillnader mellan svenska företag som producerar i Sverige och i Estland.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka nuvarande kost- och n?ringspraxis inom allsvenska fotbollsklubbar 2024 samt identifiera brister och utmaningar i arbetet mot Relative Energy Deficiency in Sport (RED-S). Metod: Enk?tunders?kningen, som baserats p? UEFAs n?ringsriktlinjer, distribuerades via e- post till allsvenska fotbollsklubbar, inneh?llande b?de kvantitativa och kvalitativa fr?gor (n=8). Svaren samlades in under en sexveckorsperiod och ytterligare en enveckasperiod. ?ven kvalitativa intervjuer utf?rdes med en del av klubbarna (n=4). Resultat: En majoritet av respondenterna saknade relevant utbildningsbakgrund inom idrottsnutrition f?r besvarande av fr?gorna, dessa personer bekr?ftades dock genom intervjuerna att vara de med mest insikt/kunskap inom organisationerna.

Bakgrund och problemdiskussion: Under de nÀrmsta Ären förvÀntas e-handeln vÀxa kraftigt och ta ytterligare andelar frÄn den traditionella handeln. Fysiska butiker blir tvingade att etablera sin verksamhet pÄ nÀtet för att kunna möta den ökade konkurrensen och det nya sÀttet att konsumera. Att kunna integrera e-strategin med strategin för den övriga verksamheten blir avgörande för om e-handelssatsningen blir en framgÄng eller inte. Den bristande kunskapen och osÀkerheten kring den digitala marknaden Àr dock stor hos mÄnga företag som har en lÄng historia med att driva sin verksamhet genom fysiska butiker. Denna studie Àmnar besvara problemformuleringen: Hur utformar företag inom modeinriktad detaljhandel sin strategi dÄ de inför e-handel som ett komplement till traditionell butikshandel och hur följs e-handelssatsningen upp?Syfte: Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga och analysera hur företag inom den modeinriktade detaljhandeln utformar sin strategi och styr sin verksamhet för att möta trenden med e-handel.Metod: Studien antar en kvalitativ och deskriptiv karaktÀr för att ge en mer heltÀckande bild av det studerade omrÄdet.

I Lpfö 98 rev. 2010 (Skolverket, 2011) beskrivs det under Förskolans uppdrag att barnska fÄ möjlighet att uttrycka sig genom de olika estiska uttrycksformerna och att detfrÀmjar barns utveckling och lÀrande.Syftet med studien Àr att undersöka hur stort utrymme samt betydelse olika estetiskauttrycksformerna har i förskolans verksamhet samt att undersöka vilken kompetenspedagoger anser behövs för att stödja de estetiska uttrycksformerna och hur de anvÀnderestetiken i verksamheten.I studien observerades fyra förskoleavdelningar i en mellanstor svensk kommun ochefter avslutad observation gjordes en intervju pÄ respektive avdelning. Underinsamlingen av empiri framkom att svaren frÄn intervjuerna inte stÀmde överrens meddet vi sett i observationerna. Resultatet visade att pedagogerna i intervjuerna ansÄg attförskollÀrare inte behöver nÄgon kompetens inom estetiska uttrycksformer. Vi har Àveni studien studerat estetikens betydelse för förskolans verksamhet, dÀr pedagogerna hadeen gemensam syn pÄ hur förskolan skulle se ut om de estetiska uttrycksformerna intefanns.

Inledning: Fritidshem Àr en verksamhet som skall erbjuda barn meningsfull fritid och rekreation (Skollagen 2010:800) Vad detta kan vara och vem som definierar vad som Àr meningsfullt kan diskuteras. Pedagoger har stort inflytande över vad för pedagogisk verksamhet som skapas och fritidshemmets innehÄll kan antingen planeras för barn som med barn beroende pÄ hur man tolkar uppdraget i fritidshem och hur man ser pÄ barn, barndom och pedagogik. Syfte och frÄgestÀllningar: Studiens syfte Àr att fÄ kunskap om barns beskrivning av fritid och meningsfull fritid. Vidare vill jag undersöka hur fritidshemmens verksamhet styrs, organiseras, utformas för att möta barns önskemÄl betrÀffande innehÄll samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar verksamhetens meningserbjudanden. Mina frÄgestÀllningar Àr; Hur beskriver barn fritid och meningsfull fritid? Hur organiseras och utformas fritidshemmet? Vad erbjuds för innehÄll och meningsskapande i fritidsverksamheten? Vilka faktorer pÄverkar verksamhetens innehÄll, utformning och meningserbjudanden?Tidigare forskning: I denna del beskrivs barns fritid och fritidshemmets framvÀxt och dÀrefter fritidshemmets styrning och teoretiska grund.

Allt fler statliga myndigheter erbjuder idag medborgare och företag möjligheten att ta del av vissa tjÀnster via Internet. Vi stÀllde oss frÄgan om myndigheter har upplevt att de sparat tid som resultat av den sjÀlvbetjÀning via Internet de erbjuder idag. Följande hypotes formulerades: Införande av sjÀlvbetjÀning via Internet leder till att myndigheter sparar tid i sin verksamhet. Vi valde att beakta tid utifrÄn begreppet myndighetstid som vi har delat upp i total Àrendetid och informationstid. Fallstudier genomfördes pÄ fyra myndigheter i form av djupintervjuer.