I denna uppsats behandlas den statliga myndigheten Forum för levande historia. Grunden i dennastudie utgörs av en kartlÀggning av myndighetens verksamhet, sÄ som den gÄr att studera i form avmaterial publicerat pÄ Forum för levande historias hemsida. UtifrÄn exemplet ?det historiskafolkmordet? anvÀnds en rad historiedidaktiska teorier för att svara pÄ frÄgor som berör Forum förlevande historias historieanvÀndning. Med hjÀlp av en historiedidaktisk granskning av hurmyndigheten behandlar det historiska folkmordet diskuteras förhÄllandet mellan denhistorieskrivning som bedrivs och Forum för levande historias uppdrag och verksamhet i nutid.Studien slÄr fast att Forum för levande historia ofrÄnkomligen bedriver en historieförmedling somfÀrgats av det sammanhang som den bedrivs i.

Denna undersökning Àr en personalvetenskaplig uppsats som har till syfte att undersöka den anstÀlldes förutsÀttningar och instÀllning till den interna rörligheten inom kommunal verksamhet.Tidigare forskning inom omrÄdet har huvudsakligen gjorts ur ett kvalitativt perspektiv och dÀrför vill vi komplettera med en kvantitativ ansats dÀr arbetstagaren stÄr i fokus. Undersökningen omfattar heltidsanstÀllda inom tvÄ av koncernen Karlstads kommuns förvaltningar genom deltagande i enkÀtundersökning. Dessa tvÄ förvaltningar Àr Arbetsmarknads- och socialförvaltningen samt Teknik- och fastighetsförvaltningen.I teoridelen presenteras tidigare forskning och teorier med relevans för att besvara syftet och frÄgestÀllningen i uppsatsen. Teorin utgör Àven grunden för utformningen av enkÀtfrÄgorna. Den teoretiska referensramen fokuserar pÄ inriktningarna motivationsteorier, Karaseks krav- och kontrollmodell, intern rörlighet, arbetsmiljö, och Work Life Balance.Det finns ett flertal faktorer som pÄverkar den interna rörligheten, dock pÄverkar den anstÀlldes situation i vilken utstrÀckning faktorerna pÄverkar arbetstagarens instÀllning samt förutsÀttningar till den interna rörligheten.

Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera och förstÄ pedagogers syn pÄ innemiljöns betydelse i förskoleklassen och Àven deras sÀtt att utforma den. Eftersom det inte finns nÄgra riktlinjer i vare sig lagar eller andra styrdokument om hur innemiljön i förskoleklassen ska se ut sÄ ville jag veta hur pedagogerna beskriver deras arbete kring detta.Studien baseras pÄ en sociokulturell teori. Bearbetningen av empirin Àr utförd med en hermeneutisk ansats.Med stöd av intervjuer sÄ har jag genomfört en kvalitativ studie för att fÄ ta del av pedagogernas beskrivning och tankar om utformningen av innemiljön i förskoleklassen. I denna studie har jag intervjuat fyra olika förskollÀrare pÄ fyra olika skolor i samma kommun. Alla informanter har en lÄng erfarenhet av förskola, förskoleklass och skola.I studien framkom det att alla informanterna hade samma grundtanke dÀr de vid utformandet av innemiljön betonade barnens intressen och idéer.

Undersökningen vi har valt att genomföra handlar om tvÄ förskolors verksamhet. PrimÀrt fokus Àr pÄ barns sprÄk kopplat till lek och miljö. En förskola ligger i Malmö och den andra förskolan ligger i Staffanstorp. Vi valde detta för att vi har haft vÄr praktik pÄ var och en av förskolorna. Under utbildningens gÄng har vi flera gÄnger diskuterat vÄra erfarenheter frÄn vÄra respektive praktikplatser gÀllande verksamhetens upplÀgg.

IS/IT-strategier ligger till grundlag för tillÀmpningen och nyttan av informationssystem samt informationsteknologi i en organisation. Det Àr en övergripande plan för verksamhetens anvÀndning av IS/IT-stöd, och har stor inverkan pÄ organisationers effektivitet. Globala verksamheter opererar i olika miljöer och lÀnder, nÄgot som behöver tas med i planeringsprocessen av en IS/IT-strategi. Uppsatsen behandlar de faktorer som har inverkan pÄ utformandet av en IS/IT-strategi i en global verksamhet. TÀnkbara interna och externa omrÄden frÄn IS/IT-miljön samt verksamhetsmiljön granskas, för att sedan analyseras utifrÄn den globala organisationens förhÄllanden.

Daglig verksamhet pÄ gÄrd har högt aktivitetsvÀrde och upplevs som meningsfull. Lantbruksmiljön tillgodoser mÄnga av mÄlgruppens behov och kvalitéerna i lantbruksmiljön bidrar till upplevelsen av delaktighet, valfrihet och sjÀlvstÀndighet i aktivitet. Syftet med studien Àr att undersöka upplevelsen av aktivitetsvÀrdet i lantbruksmiljö för personer i daglig verksamhet pÄ gÄrd enligt LSS och diskutera relationen mellan miljöns betydelse samt personens upplevda aktivitetsvÀrde. Teorierna i miljöpsykologin fokuserar pÄ naturens och trÀdgÄrdars kraft att ÄterstÀlla mÀnniskans balans, att naturen och miljön som helhet kan fÄ en personen att reflektera och att vÀxa. Grön Omsorg Àr meningsfull sysselsÀttning pÄ gÄrdar i lantlig miljö för mÀnniskor med behov av sÀrskilt stöd.

Syftet med f?religgande studie var att unders?ka vilka faktorer som i tidigare forskning identifierats som centrala orsaker till f?rdr?jd eller utebliven diagnos hos flickor med ADHD, med s?rskilt fokus p? skolkontexten. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteraturs?kningar genomf?rdes i databaserna Education Research Complete och Education Collection.

Syftet med den hÀr studien Àr att synliggöra hur BTI-metoden anvÀnds i förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet och sÀtta det i relation till förskolans och förskoleklassens lÀroplan och gÀllande skollag. Syftet Àr ocksÄ att fÄ en förstÄelse för hur en pedagogisk interventionsteknisk metod riktad mot en individ, kan pÄverka förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet. Vi har tittat pÄ tidigare studier som gjorts kring anvÀndandet av BTI men det finns vÀldigt lite forskning pÄ det hÀr omrÄdet. De teoretiska utgÄngspunkterna bestÄr av Skinners teori operant betingning som kommer frÄn behaviorismen och den sÀtter vi i relation till ett sociokulturellt perspektiv och ett hÀlsoperspektiv. I analysen problematiserar vi kring de konsekvenser en pedagogisk interventionsteknisk metod kan fÄ för förskolans och förskoleklassens verksamhet med hjÀlp av dessa teorier och vÄr empiri.

OmvÄrdnad ? SjÀlvstÀndigt arbete IVOM080.

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Hiv Àr ett virus som ligger bakom ett nedsatt immunförsvar vid sjukdomen aids. Tack vare stor framgÄng i framtagning av medicin behöver livet för en hiv- smittad person inte förÀndras mer Àn vid vilken annan kronisk smitta som helst. I Sverige har en strategi tagits fram för att arbeta förebyggande mot hiv pÄ olika sÀtt. UtifrÄn internationella mÄl har nationella och lokala mÄl skapats och till dessa har delmÄl satts upp. Som komplement till den befintliga vÄrden finns rikstÀckande frivillighetsorganisationen Noaks Ark med uppgift att förebygga och stödja hiv- positiva och deras anhöriga.

Syftet med studien var att studera om arbetsledaren inom Àldre omsorgen arbetade efter ett chefskap eller ett ledarskap. Studien Àr utförd med en kvalitativ ansats dÀr vi genom personliga intervjuer med arbetsledare och medarbetare skapade oss en djupare kunskap över omrÄdet. I bakgrunden beskrivs definitionen av ett chefskap och ledarskap. I ett avsnitt beskrivs Àven om kompetensutveckling vid delegering samt vilka problem som kan uppstÄ vid delegering. UtifrÄn intervjuerna med arbetsledarna framkom det att de har en stort administrativt belastning vilket bland annat ledde till en mindre nÀrvaro hos arbetsgrupperna.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger ser pÄ trygghet inom förskolan. Vi vill ta reda pÄ om och i sÄ fall hur deras syn pÄ trygghet pÄverkar deras arbetssÀtt i relation till omsorg och pedagogisk verksamhet. Vi vill ocksÄ undersöka hur pedagogerna ser pÄ förskolans uppdrag i samhÀllet och hur det pÄverkar hur de ser pÄ trygghet i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor kan vi se att bÄda förskolorna i sitt arbete med att skapa trygghet anvÀnder sig bÄde av en pedagogisk verksamhet men ocksÄ av omsorg. Det Àr i samspelet mellan de bÄda som tryggheten skapas.

I dagens informationssamhÀlle fattas snabba och Ätskilliga beslut. StÀndiga förÀndringar Àger rum och de företag som har en snabb reaktionsförmÄga med medarbetare som tillÄts fatta sjÀlvstÀndiga beslut lyckas konkurrera pÄ marknaden. Uppsatsens syfte Àr att beskriva utvecklingen av medarbetarskap och urskilja vilka effekter som uppkommer för medarbetaren. Med hjÀlp av teorier frÄn frÀmst HÀllsten, Tengblad, Ackerman, Kinlaw och Altén har empirin analyserats och medarbetarkspsutveckling har beskrivits och effekterna har urskiljts. Resultatet blev att medarbetarskapsutveckling inte Àr generell inom organisationen dÀr medarbetarna arbetar utan skiftar frÄn en avdelning till en annan. Det Àr sÄledes svÄrt att fÄ nÄgra allmÀngiltiga svar pÄ om hur medarbetarskapsutveckling bör se ut för hela organisationen.

I det hÀr arbetet kommer ett tillvÀgagÄngssÀtt för framtagning av nyckeltal inom underhÄlls-verksamhet att presenteras. Uppdraget har tilldelats av SSAB TunnplÄt i LuleÄ, en av Nordens största stÄltillverkare. Nyckeltal inom underhÄll Àr ett eftersatt Àmne inom bÄde litteratur och bland företag vilket föranledde SSAB ett behov att kartlÀgga sin underhÄllsverksamhet för att kunna ta fram nyckeltal anpassade för den egna verksamheten. Anledningen till att anvÀnda nyckeltal grundar sig i ett behov av att mÀta prestanda. Att mÀta prestanda för ett företag Àr nödvÀndigt för att kunna förbÀttra verksamheten.