Det kommunala sjÀlvstyret stÄr under svenskt grundlagsskydd och har historiskt blivit allt starkare. Sveriges kommuner Àr idag fria att sjÀlva besluta om den största delen av statsbidragets fördelning pÄ kommunal verksamhet. Statsbidragens syfte Àr att utjÀmna strukturella skillnader mellan kommunerna och uppfylla principen om ?likvÀrdig service? för alla invÄnare oavsett i vilken kommun man bor. I denna uppsats undersöker vi hur den genomsnittliga kommunen vÀljer att fördela det kostnadsutjÀmnande statsbidraget pÄ olika kommunala verksamheter.

Bakgrund: År 2013 var det 1,5 miljoner av den svenska befolkningen som hade invandrarbakgrund. VĂ„rdkontexten blir allt mer mĂ„ngkulturell och sjuksköterskan Ă€r skyldig att möta patientens kulturella och andliga behov. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vĂ„rda patienter med en annan kulturell bakgrund. Metod: En systematisk litteraturstudie som utgjordes av Ă„tta empiriska orginalartiklar. Ett induktivt förhĂ„llningssĂ€tt tillĂ€mpades vid analysprocessen.

Vi har studerat hur budget anvÀnds för planering och styrning vid en offentlig verksamhet, LuleÄ tekniska universitet. Syftet var att studera hur synen pÄ budgeten varierar mellan strategisk-taktisk respektive operativ nivÄ. Genom en fallstudie har intervjuer genomförts med totalt sex personer pÄ olika nivÄer i organisationen för att uppfylla studiens syfte. Resultatet visar att upplevda skillnader pÄ budgetens vÀrde varierar mer med typ av verksamhet Àn mellan olika nivÄer i organisationen. Samtliga Àr eniga om att budgeten har ett stort vÀrde för planering av verksamheten och Àven att den Àr viktig för den löpande dialogen och uppföljningen mot budget.

SammanfattningTitel:Att styra med företagskultur ? ur ett dagligt perspektivNivÄ:C- uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare:Therese Grannas & Linda JonssonHandledare:Stig Sörling & Tomas KÀllquistDatum:2013 ? juniSyfte och problemformulering:I litteraturen finns ett starkt löfte om hur starka företagskulturer kan bidra till företags framgÄngar. Det finns en brist pÄ empirisk forskning som pÄvisar hur styrmedlet kan anvÀndas för att styra en daglig verksamhet. ForskningsfrÄgor:Hur anvÀnds stark företagskultur för att pÄverka medarbetare i en daglig verksamhet? Hur kan pÄverkan med starka företagskulturer yttra sig i en daglig verksamhet?Syfte:Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse kring hur starka företagskulturer kan anvÀndas för att styra medarbetare i en daglig verksamhet.Metod:Det vetenskapliga teoretiska synsÀttet som vi utgÄr ifrÄn i denna studie Àr det hermeneutiskt perspektivet.

Syftet med detta arbete Àr att försöka fÄ en bild av vad det var som gjorde att kursen Estetisk verksamhet ansÄgs viktig nog att bli ett kÀrnÀmne 1994, och varför den inte lÀngre ansÄgs viktig och togs bort 2011. Med hjÀlp av kritisk diskursanalys undersöks argument för och emot kursen som de förs fram i texter frÄn regering, riksdag och media vid dessa tidpunkter, med betoning pÄ vad dessa sÀger om kursens status och position i gymnasiet och i den skolpolitiska debatten. Studien visar att nÀr Estetisk verksamhet infördes 1994 var det för att lÄta eleverna uppleva och sjÀlva skapa, baserat i en humanistisk diskurs. NÀr kursen togs bort 2011 var det för att andra Àmnen ansÄgs behöva mer utrymme för att ge eleverna en tydligare yrkes- eller högskoleförberedande utbildning, baserat i en marknadsekonomisk diskurs. Fokus för vad som var viktigt i gymnasieskolan skiftade under de sjutton Är som gÄtt dÀremellan, och i den nya lÀroplanens inriktning pÄ nyttobaserad utbildning fick inte Estetisk verksamhet plats. Den skolpolistiska synen pÄ kunskap förÀndrades frÄn en demokratisk tanke om att ge alla samma möjligheter, till ett differentierat ideal dÀr individens kunskap ska vara mÀtbar och samhÀllsnyttig. .

Syftet med vÄr studie var att beskriva och analysera hur en grupp specialpedagoger arbetar med formativ undervisning. Formativ undervisning kan enligt aktuella forskningsresultat ha positiva effekter pÄ svagpresterande elevers lÀrande. Vi har observerat sex specialpedagoger i deras verksamhet. Dessa sex har ocksÄ sedan intervjuats. Samtliga informanter arbetar med elever i skolÄren 6-9.

2005 hade Sverige 600 000 ideellt arbetande idrottsledare. Trots detta stora antal idrottsledare upplever mÄnga idrottsföreningar att intresset för att vara ideell ledare har sjunkit de senaste Ären.Tidigare forskning föreslÄr att nya ledare bÀst rekryteras inom grupper av tidigare klubbmedlemmar eller genom förÀldrarna till idrottsutövarna. Stöd till ledarna föreslÄs av flera forskare för att de ska fortsÀtta att trivas.Idrottsföreningarna Àr en pedagogisk arena och undersökningar visar att idrottande barndricker mindre alkohol samt att idrotten Àr en viktig mötesplats dÀr barn fostras i demokrati och möten med andra mÀnniskor.Syftet med denna uppsats har varit att beskriva framgÄngsfaktorer för ideellt ledarskap inom föreningsidrotten i GÀstrikland. En kvantitativ undersökning i form av webbenkÀter har genomförts för att finna struktur i det data som insamlas. Undersökningen innefattar 230 ideella idrottsledare.

Det jag vill belysa med den hÀr studien Àr vad nÄgra pedagoger har för erfarenheter av utomhuspedagogiken i förskoleverksamheten. Vad syftet Àr enligt pedagogerna med utomhuspedagogiken, vilka begrÀnsningar innefattar utomhuspedagogen, vilken instÀllning pedagogerna har till Àmnet samt hur de kopplar detta till förskolans lÀroplan. För att fÄ fram detta material har kvalitativa metoder med intervjuer anvÀnds. Detta för att uppsatsen bygger pÄ pedagogernas egna uppfattningar och erfarenheter av Àmnet. Intervjuerna genomfördes i tre olika förskolor, tvÄ till tre pedagoger ur varje förskola, i en mellanstor stad i Sverige.

Delaktighet och socialt kapital Àr tvÄ viktiga bestÄndsdelar för en god hÀlsa. Inom dessa begrepp inryms sociala nÀtverk, socialt stöd och tillit som Äterkommer nÀr föreningsdelaktighet diskuteras. I Sverige Àr föreningstraditionen vÀl förankrad vilket bevisas dÄ ungefÀr hÀlften av Sveriges befolkning arbetar i en förening.Syftet med studien var att kartlÀgga studenters delaktighet i studiesocial verksamhet samt studera relationer mellan studenters delaktighet och hÀlsa. För att besvara syftet skickades en webbenkÀtundersökning till samtliga andraÄrsstudenter pÄ akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling pÄ MÀlardalens högskola, VÀsterÄs.Resultatet, med en svarsfrekvens pÄ 20 procent, visar att tvÄ tredjedelar av studenterna har deltagit i aktiviteter inom studiesocial verksamhet medan ungefÀr 40 procent var delaktiga i arbetet i nÄgon förening. Anledningen till att studenter valde att vara delaktiga i arbetet var frÀmst för att trÀffa andra mÀnniskor och skapa kontaktnÀt.Statistiska signifikanstest av samband var inte möjliga att genomföra mellan deltagande i aktiviteter och hÀlsa, praktiskt stöd eller emotionellt stöd pÄ grund av att datamaterialet var för litet och Àven snedfördelat.

Följande studie undersöker hur grundskolan bemöter elever med diagnosen Autism Spectrum Disorder (ASD). HÀr visas det vilka möjligheter det kan finnas för barnet med autism att bli rumsligt inkluderade i skolans verksamhet. Perspektivet Àr utifrÄn sju pedagogers erfarenheter och synsÀtt pÄ inkluderingen av elever med autism. TvÄ av pedagogerna har elever med autism inkluderade i klasserna medan pedagogerna i tvÄ andra verksamheter arbetar utifrÄn sÀrskilda undervisningsgrupper som Àr knutna till skolan. Undersökningen fokuserar pÄ pedagogernas erfarenheter av och synsÀtt pÄ tvÄ olika typer av inkludering, pedagogisk respektive social inkludering.

Syftet med studien var att utifrÄn ett vÄrdtagarperspektiv nÄ ökad kunskap om och förstÄelse för hur Àldre personer uppfattar och upplever sjukgymnastik inom kommunal verksamhet. Studien baseras pÄ Ätta intervjuer med Àldre vÄrdtagare mellan 67 och 89 Är, fyra mÀn och fyra kvinnor, med olika grader av erfarenhet av sjukgymnastisk behandling utförd pÄ olika enheter i kommunal verksamhet.Under analysen framkom tre kategorier;?Den Àldre som individ - förutsÀttningar och förvÀntningar?Yttre pÄverkande faktorer ? rehaborganisation, miljö och bemötande?Sjukgymnastinsatsernas innehÄll och karaktÀrResultatet visar att de intervjuade med en övergÄende funktionsnedsÀttning, t.ex. efter höft-fraktur, som fÄtt sjukgymnastik under en kort, intensiv behandlingsperiod pÄ en rehabenhet eller i ett hemrehabteam, vÀsentligen var nöjda med den behandling de fÄtt. DÀremot beskri-ver de intervjuade med en kronisk funktionsnedsÀttning, t.ex.

Fler och fler tryckerier vÀljer att komplettera sin verksamhet med digitaltryck. Anledningar till det Àr mÄnga, men de största fördelarna ligger i att kunna trycka variabel data och att leveranstiden Àr vÀldigt kort. Dessutom har kostnader för digitaltryck som tryckteknik sjunkit vÀsentligt de senaste Ären, vilket gör den till ett bra alternativ till traditionella trycktekniker.Under vissa omstÀndigheter Àr valet av tryckteknik sjÀlvklart, men var grÀnsen gÄr för nÀr vilken teknik ska tillÀmpas Àr svÄrt att svara pÄ. I denna uppsats har jag försökt att ta reda pÄ vilka faktorer som Àr avgörande för vilken tryckteknik som vÀljs. Analysen, som görs utifrÄn teorier om beslutsfattande, lÀgger tyngdpunkten vid vad som Àr rationellt pÄ kort sikt och fokus ligger hÀr pÄ lönsamhetsjÀmförelser.Vilket lönsamhetsmÄtt som anvÀnds vid lönsamhetsjÀmförelser Àr situationsberoende.

Syftet med följande arbete var att undersöka hur de gymnasieelever som erhÄllit plats vid PRIV, programinriktat individuellt val, upplevde sin studiesituation. Vad de upplevde som positivt respektive negativt och hur de upplevde att ha en annan studieplan Àn sina klasskamrater. Elva elever pÄ olika nationella program pÄ tvÄ olika gymnasieskolor har intervjuats och gett sin syn pÄ PRIV. Elevernas erfarenheter och upplevelser har kategoriserats, analyserats och jÀmförts. Resultatet visade att samtliga elever upplevde sig som privilegierade över att erhÄllit en plats vid PRIV. De upplevde mening och sammanhang med sina studier.

I denna uppsats analyseras innebörden av brottsbalkens korruptionsbestÀmmelser 20 kap. 2 § om mutbrott, dvs. att för tjÀnsteutövningen ta emot, lÄta Ät sig utlova eller begÀra muta eller annan otillbörlig belöning, och 17 kap. 7 § om bestickning, dvs. att till arbets- eller uppdragstagare lÀmna, utlova eller erbjuda muta eller annan otillbörlig belöning.

Kursplanen f?r moderna spr?k ska erbjuda eleverna m?jligheter att utveckla en allsidig kommunikativ f?rm?ga. Trots detta har forskning identifierat markanta brister i elevernas muntliga kommunikationsf?rm?ga i spanska vid slutet av ?rskurs 9. Denna diskrepans mellan l?roplanens m?l och elevernas faktiska f?rdigheter v?cker fr?gor om effektiviteten i undervisningen.